Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egenrörelse - Egensvängning - Egentliga Finland - Egentligt värme - Egentlig vikt - Egen växel - Eger (Böhmen) - Eger (Ungern) - Egeria - Egersund - Egerton, George - Egertonpapyrerna - Egeskov - Egesta - Eggby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Egensvängning—Eggby
296
fastställas genom jämförelse mellan noggranna
bestämningar av stjärnornas lägen på himlen,
utförda med tillräckligt lång mellantid. Halley var
den förste, som fäste uppmärksamheten på
stjärnornas e. genom att jämföra de på hans tid
utförda bestämningarna av vissa stjärnors lägen
med dem, som gjorts av Hipparchos och
Ptole-maios. De mycket noggranna lägebestämningar,
som senare utförts och sammanställts i de s. k.
stj ärnkatalogerna, utgöra grundvalen för den
nuvarande kännedomen om stjärnornas e.
Egensvängning, den fria svängningsrörelse,
som ett mekaniskt el. elektriskt svängningssystem
utför, då det rubbas ur sitt jämviktsläge och
sedan överlämnas åt sig självt. E. utgöres av en
dämpad svängningsrörelse, under vilken systemet
alltmer närmar sig sitt jämviktsläge.
Egentliga Finland, fi. Varsinais-Suomi,
landskap i s. v. Finland, 8,846 km2, c :a 263,000 inv.
Omfattar nedre s. v. sluttningen av finska
platålandet och skärgården ö. om Skiftet (Åbo
skärgård); i landets lutningsriktning (åt
s. v.) flyta Aura, Pemar, Salo m. fl. åar.
Landskapet är lågt (högsta punkten 133 m) och till
sina inre, högre liggande delar flackt, rikt på
mossar och moar. Härifrån sänka sig mot kusten
välodlade dalar mellan låga, jämna bergåsar.
Kusten är djupt inskuren, och som fastlandets
fortsättning ligga tätt utanför denna skärgårdens
största öar och ögrupper, Kimito, Pargas, Rimito
och Gustavs. Andra större öar äro Nagu, Korpo,
Houtskär och Iniö; i övrigt finnas otaliga öar,
holmar och skär spridda i sunden och över
fjärdarna. E. har ett milt kustklimat. Vete odlas
med framgång, och eken når stor yppighet.
E. bildar s. delen av Åbo och Björneborgs län
och omfattar städerna Åbo, Nystad och Nådendal.
C:a 14% av inv. äro svensktalande. Den svenska
befolkningen är i huvudsak bosatt i Åbo, på
södra kusten samt i s. och s. v. skärgården. —
Finlands andliga och materiella odling var under
århundraden främst koncentrerad till E., i
synnerhet så länge Åbo var landets huvudort. Bland
historiska gods kunna nämnas Åminne, Viurila,
Kvidja, Kankas och Villnäs. Handeln och
sjöfarten äro betydelsefulla näringsgrenar, och
järn-bruksindustrien har gamla anor i E. Till Åbo
med omnejd äro betydande industrier förlagda.
Viktigaste kommunikationsleder äro järnvägarna
från Åbo till Karis, Toijala och Nystad.
Egentligt värme, se Specifikt värme.
Egentlig vikt, se Specifik vikt.
Egen växel, sådan växel, som är ställd att
inlösas av växelutställaren själv.
Eger. 1) E., tjeck. OJife, biflod till Elbe fr. v.;
upprinner i Fichtelgebirge, flyter med stritt lopp
genom n. v. Böhmen och utfaller i Elbe mitt
för Litomèrice. Längd 270 km.
2) E., tjeck. Cheb, stad i n. v. Böhmen vid
floden Eger; 32,000 inv. Viktig järnvägsknut;
handels- och industristad. E :s äldsta delar ha
medeltida prägel; bland byggnaderna märkas S :t
Nikolauskyrkan och stadshuset (med museum;
där visas det rum, där Wallenstein mördades
1634). Ruiner efter Kaiserburg, Fredrik Bar-
barossas gamla borg. — E. var fordom fri
riksstad och kom med omgivningar (E g e r 1 a n d)
till Böhmen 1322 och 1526 till huset Habsburg.
Eger, ty. Erlau, stad i n. ö. Ungern, vid Eger,
biflod fr. h. till Theiss; 32,000 inv.;
ärkebiskopssäte, huvudort i komitatet Heves.
Omgivningarna producera ett berömt rödvin (Egri bikavér).
E. är en av Ungerns äldsta städer. Tillhörde
Turkiet 1596—1687. E. har högsk. med juridisk
och teologisk fakultet, astronomiskt
observato-rium samt kloster. Socker- tobaks- och
konstgödselindustri.
Egèria, romersk källnymf, dyrkad i en lund
med källa utanför Porta Capena. Där hade E.
och camenerna en helgedom; där sades även
konung Numa ha rådgjort med E.
Egersund, köping (”ladested”) i s. v. Norge,
Rogaland fylke, på kusten 60 km s. om
Stavanger; 4,000 inv. Järnvägsförbindelser med
Stavanger och Flekkefjord samt god hamn innanför
Eigeröy (20 km2). E. har en betydande
fajansfabrik, anlagd 1847, mekaniska verkstäder,
skeppsfart, sill- makrill- och räkfiske.
Egerton [eM^atn], George, pseud. för
engelska författarinnan Mary Bright.
Egertonpapyrerna [eM^atn-], i Egertonsaml.
i British Museum, en saml. papyrer, av vilka
särsk. nr 2 blivit världsbekant. Den inköptes
1934 i Egypten, utgöres av 3 fragment av
en papyruskodex från tiden före 150 e. Kr. och
innehåller rester av ett hittills okänt apokryfiskt
evang. på grekiska. Den utgavs 1935 av H. I.
Bell och T. C. Skeat.
Egeskov [-skåu], danskt gods på s. Fyn, 15
km n. n. v. om Svendborg. E. är en av
Danmarks vackraste herrgårdar. Slottet är uppfört
(1554) på ekpålar i en liten sjö. Kom 1784 till
släkten Bille-Brahe, tillhör nu släkten Ahlefeldt.
Ege’sta, stad, se Segesta.
Eggby, socken i mellersta Västergötland, v.
om Billingen, Valle härad, Skaraborgs län; 16,09
km2, 362 inv. (1951). Trakten är mycket
omväxlande med skogklädda höjder, åkrar, sjöar
och mossar. 769 har åker. Egendom: Höj entorp.
Flera fornminnen. På den forna exercisplatsen
Eggby ängar, som övergavs 1745, restes en
Egeskov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
