Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edlund, Mårten - Edman, Gunnar - Edman, Gösta - Edman, Richard - Edmonton - Edmund el. Eadmund - Edom el. Seir - Edquist, 1. Carl - Edquist, 2. Märta - Edqvist, Dagmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Edman—Edqvist
268
debuterade med romanen ”Tag vad du vill ha..
(1944), en skildring ur starkt depraverad
borgerlig miljö i Stockholm, och har sedan utg.
novell-saml. ”Makt” (1945) samt romanerna ”Han som
väntade” (1947), en halvt realistisk, halvt
fantastisk psykologisk studie, ”Den frusna våren”
(1950) och ”Byta skinn” (1951).
Edman, Axel Gunnar Emanuel, författare
(f. 1915, W4). Han debuterade 1936 meddiktsaml.
”Charis”, som innehåller religiös lyrik och
naturstämning, och utg. sedan romanerna ”Georg
diktaren” (1944), en religiös utvecklingshistoria,
och ”Genom nålsögat” (1945), som ger öden ur
religiösa västkustkretsar. ”Livet är något mer”
(1947) är en uppbyggelsebok.
Edman, Gösta Waldemar, farmakognost (f.
1887 26/io); apotekarexamen 1920, fil. dr 1930,
laborator i botanik och farmakognosi vid
Far-maceutiska inst. i Stockholm 1922, prof, i samma
ämnen där 1934, vetenskapligt råd i
farmakognosi hos Medicinalstyrelsen. E. har från trycket
utg. ett 30-tal avh. och uppsatser, företrädesvis
av botaniskt och farmakognostiskt innehåll.
Edman, Johan Richard, ämbetsman (f.
1895 V12). Urspr. sjöofficer (1918) övergick E.
1921 till lotsverket, där han blev byråchef i
Lots-styrelsen 1940. Sedan 1946 är han överdir. och
chef för Sjökarteverket.
Edmonton [e’dmantan]. 1) Stad i s. ö.
England, grevsk. Middlesex, n. förort till London,
vid River Lea; 103,000 inv. E. är ett hastigt
uppvuxet industrisamhälle. — 2) Huvudstad i
kanad. prov. Alberta vid North Saskatchewan;
115,000 inv. Viktig järnvägsknut och handelsort
i en bördig jordbrukstrakt. I närheten kolgruvor
och rika petroleumfält; pipe-line till Duluth i
U.S.A. I E. ligger Albertas statsuniv. E. anlades
1795 som handelsfaktori av
Hudson-Bay-kompa-niet och hade ännu 1901 blott omkr. 2,650 inv.
Edmund [e’dmand] el. Eadmund,
angel-saxiska konungar. 1) E., den siste konungen av
östangeln (840—870), besteg tronen 855, blev
870 tillfångatagen av danska vikingar och, då
han ej ville avsvärja sin kristna tro, pinad till
döds. E. ärades sedan som martyr och helgon. —
2) E., konung av Mercia och Wessex (omkr. 922
—946), son till Edvard den äldre, besteg tronen
940 och underkuvade 945 riket Cumbria, som
han gav åt konung Malkolm av Skottland mot
att denne ingick förbund med honom. — 3) E.
Järnsida (eng. Ironside’, omkr. 980—1016),
son till Ethelred II, som han efterträdde i april
1016, kämpade tappert mot Knut den store men
blev slagen vid Assandun (10 okt. s. å.). De båda
konungarna förliktes sedan och delade landet; E.
fick Sydengland men dog redan 30 nov. s. å.
Edom el. S e i r, i G. T. namnet på dalsänkan
el-Araba och höglanden på båda sidor därom.
EI-Araba löper från Döda havets sydända till
Röda havets östligaste vik, Akabaviken. Bland
i G. T. omtalade städer el. områden i E. må
nämnas Bosra, huvudstad i E., och Elat.
Edomiterna undanträngde horiterna från
E:s bergsbygd och grundade tidigt ett
konungarike. E. identifierades med Esau, Jakobs broder.
Med israeliterna lågo edomiterna ofta i strid. Vid
Jerusalems förstöring ställde sig edomiterna på
babyloniernas sida och trängde in i Juda. När den
ismaelitiska stammen nabatéerna omkr. 300 f. Kr.
undanträngde edomiterna från deras land,
utbredde de sig i s. Juda, som därefter fick
namnet Iduméen. Iduméen underkuvades av
macka-béerna, och judarna härskade sedan där, ända
tills både Juda och Iduméen 70 e. Kr. försvunno
ur historien.
Om edomiternas religion vet man nästan intet.
De voro polyteister, och deras gudar torde ha
hetat Kos, Malik och Baal. Enl. några uttalanden
i den senare profetlitteraturen måtte edomiterna
ha varit berömda för sin vishet (Jer. 49: 7; Ob.
8). — Litt.: F. Buhl, ”Geschichte der Edomiter”
(1893).
Edquist. 1) Carl E., präst, pedagog (1870
—1948). Folkskolinspektör i Gästrikland och
Hälsingland 1904—08, blev han rektor vid Ateneum
för flickor i Stockholm 1908, kyrkoherde i
Kiruna 1913, komminister i Katarina församl. i
Stockholm 1920, kyrkoherde 1929, emeritus 1946.
E. har skrivit bl. a. ”Läseriet i Skelleftebygden
under 1800-talet” (1917), ”Skolminnen” (2:a uppl.
1923), läroböcker i kristendom för
barndomsskolor samt, tills, m. J. Lindskog, ”Martin Luthers
lilla katekes omarbetad för barndomsskolor”
(1926).
2) Carin Märta Eleonora E., f.
Borgenstier-na, den föreg:s hustru, författarinna (f. 1878
Ws), har vid sidan av sin lärarinnetj änst vid
flera olika skolor utg. läroböcker för
kristen-domsundervisningen, ungdomsböcker, skildringar
från Norrland, vidare ”Ateneum för flickor 1881
—1931. Minnesskrift” (1931), ”Petrus Diderici
Arenbechius” (1943) samt självbiogr. ”Göteborg
—Stockholm tur och retur” (1944) och ”Från
Kebnekaise till Södra bergen” (1945).
Edqvist, Dagmar Ingeborg, f. Jansson,
författarinna (f. 1903 2%), g. m. läroverksadjunkten
T. Edqvist 1923. E., som tidigt kom under
infly
tande av radikala,
politiska och sociala
idéer, har främst gjort
sig känd som tecknare
av moderna
kvinnoöden ; erotiska
förvecklingar äro hennes
huvudtema. Hon har
utg. romanerna
”Kamrathustru” (1932;
filmad under titeln
”Livet går vidare”),
”Rymlingen fast”
(1933; filmad under
titeln ”Kvinna
ombord”), ”Tre män och
Cecilia” (1935), ”Fallet Ingegerd Bremssen”
(1937; filmad), vars miljöskildringar bygga på
intryck från E:s tid som sekr. hos psykiatern J.
Lundahl i Visby, ”Andra äktenskapet” (1939), där
huvudpersonen är manlig, en läroverkslärare,
”Hjärtat söker nödhamn” (1942), ”Osynliga
stängsel” (1944), där motsättningen mellan
kon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
