Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edison, Thomas - Edisonfattning - Edition - Editio princeps - Edlén, Bengt - Edler - Edlig förpliktelse - Edling, 1. Dina - Edling, 2. Lars - Edling, 3. Nils - Edlund, Erik - Edlund, Mårten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Edisonfattning—Edlund
266
riska belysningens genombrott, innebar ett
enastående pionjärarbete. De följande åren anlades
under E:s ledning fabriker för tillverkning av
elektriska maskiner, lampor m. m.; de största av
dessa sammanslogos sedermera till General
Electric Co., världens numera största elektriska
industriföretag. E., som tidigare förlagt sitt
laboratorium till Menlo Park, New Jersey, flyttade
detsamma 1886 till Orange, N. J., där han oavlåtligt
arbetade på uppfinningar inom ett flertal tekniska
områden. De viktigaste av dessa torde vara
kine-toskopet (1891) för framställning av rörliga
bilder, vilket delvis ligger till grund för den
moderna kinematografen el. biografen, ävensom
den elektriska järnnickelackumulatorn (1900—10),
vissa cementtillverkningsmetoder m. fl. Nämnas
må även hans upptäckt av den s. k. edisoneffekten
(1883), för vilken han likväl ej fann någon
användning. Denna upptäckt fick dock sedermera
utomordentlig betydelse för utvecklingen av den
moderna elektroniken. — E. är en av nyare
tidens största tekniska föregångsmän. Hans flesta
verk präglas av såväl den borne uppfinnarens
genialitet som av teknisk grundlighet. Likväl
ledde många av dem, t. ex. hans
malmförädlingsmetoder, icke till någon framgång. — Litt.: W.
A. Simonds, ”Th. E., liv, verk, geni” (1938).
Edisonfattning [e’disn-], se Elektrisk belysning.
Edition (lat. edi’tio), upplaga (i synnerhet om
vetenskapligt kritisk, utg. av annan person än
arbetets författare, el. om anspråksfullare verk).
Edi’tio pri’nceps, lat., första (förnämsta) uppl.
av ett litteraturalster.
Edlén, Bengt, fysiker (f. 1906 2/ii), fil. dr
och doc. vid Uppsala univ. 1934, prof, i fysik i
Lund 1944. E. har ingående studerat de lätta
elementens
atomspektra, dels på basis av
direkta experiment
med högj oniserade
atomer i
vakuumgnista, dels ur
stjärn-spektra. 1941 lyckades
E. tolka en del linjer i
solkoronans spektrum,
som ej tidigare
kunnat förklaras, och
visa, att de härrörde
från järn, nickel,
kalcium o. a. element i
höggradigt joniserat
tillstånd. Denna
upp
täckt var av stort astrofysikaliskt intresse, då den
antydde, att temp. i solkoronan måste vara
avsevärt större, än man tidigare antagit.
Edler (E. von), förr tysk och österrikisk
adelstitel, betecknande rang över vanlig adel men
lägre än ”Ritter” och friherre.
Edlig förpliktelse, åliggande el. åtagande att
gå ed, särsk. att med ed bekräfta riktigheten av en
uppgift, främst en boupptecknings riktighet. Eden
avlägges inför rätten el. domaren och kan i
nödfall framtvingas genom vite el. häkte. E. åvilar
enl. lag varje konkursgäldenär men kan på
yrkande åläggas även fordringsägare i konkursen,
uppgiv^ire av el. delägare i bo, som skall
upptecknas, m. fl.
Edling. 1) Bernhardina (Dina) E., f. Niehoff,
sångerska (1854—1935). Hon tillhörde Kungl.
teatern 1877—92 ocb räknades till den lyriska
scenens allra främsta på sin tid. Hennes
konstnärliga sångföredrag gjorde henne även till en
uppburen konsertsångerska, och efter sin avgång
från operan sjöng hon ofta i oratorier. 1883 g.
m. ingenjör G. Edling; änka 1897.
2) Lars Henrik August E., läkare (f. 1878
4/s). Han blev med. lic. i Stockholm 1907;
föreståndare vid röntgenavd. vid Malmö allm.
sjukhus 1909—17, med. dr 1918, överläkare vid Lunds
lasaretts radiologiska avd. s. å., doc. i med.
radiologi 1919, prof:s titel 1939, överläkare vid den
nya Centralanstalten för radioterapi i Lund
(Gustav V:s jubileumsklinik) 1941—43. E:s
vetenskapliga produktion faller till största delen inom
den radiologiska terapiens område. Bland hans
skrifter märkas ”Studien über
Applikationsme-thoden in der Radiumtherapie” (gradualavh.
1918), ”Om den radiologiska behandlingen av
kräfta och kräftsjukvårdens organisation i
Sverige” (i U. Quensel, G. Nyström & L. Edling,
”Om kräftsjukdomarna”, 1930).
3) Nils Gustaf Sebastian E., den föreg:s
bror, jurist (f. 1880 9 A), jur. kand’ i Uppsala
1903, fiskal i Svea hovrätt 1913, hovrättsråd
1915, revisionssekr. 1917, häradshövding i
Uppsala läns n. domsaga 1919—48. E. har utg.
”Uppländska domböcker” (7 bd, 1925—46).
Edlund, Erik, fysiker (1819—88). Han blev
fil. mag. och doc. i Uppsala 1846, anställd som
fysiker vid Vet.-akad. 1850 och var fysiker vid
Telegrafverket 1854—75. En av E:s tidigaste
vetenskapliga avh.
behandlar induktions-strömmarna (1848).
Vidare undersökte han
värmeföreteelser vid
sträckning av trådar,
induktionsströmmars
värmeverkningar,
motståndet i den
elektriska ljusbågen,
Peltier-effekten, strömnings-strömmar m. m. Mest
bekant av E:s arbeten
torde hans
”unita-riska teori” ha blivit
(1874), en teori, som
antar, att den positiva elektriciteten är identisk
med ljusetern och hoptryckbar som en gas. E.
inlade även stora förtjänster om den
meteorologiska forskningen i Sverige. E. testamenterade
till Vet.-akad. en fond, varav räntan utdelas som
belöning el. understöd för arbeten i matematik,
astronomi, fysik o. kemi.
Edlund, Albert Sven Mårten, författare (f.
1913 15/e), fil. kand, i Uppsala 1942. E., som
verkat som översättare av nyare amerikansk
litteratur av den s. k. hårdkokta skolan, har i sitt
eget författarskap tagit starka intryck av
moderna amerikanska diktare som Hemingway. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
