Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Durham, John George Lambton - Durie, John - Du Rietz, ätt - Du Rietz, 1. Grégoire François - Du Rietz, 2. Anders Rudolf - Du Rietz, 3. Einar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Durie—Du Rietz
128
Utsikt över Durham i England; t. v. slottet, t. h. katedralen.
men måste redan s. å. i onåd återvända till
England, då ministären Melbourne på gr. av ett
formfel vid den av D. utfärdade amnestien såg
sig föranlåten att upphäva denna. Sina
reformtankar sammanfattade D. i ett märkligt aktstycke,
”The Durham report” (1839), som blev
grundvalen för det framtida ordnandet av Canadas
styrelse och genom sitt starka betonande av
självstyrelseprincipen bildar en vändpunkt i de
brittiska koloniernas förhållande till moderlandet.
Den av D. påyrkade föreningen av övre och
Nedre Canada lagfästes i juli 1840, några få
dagar före hans död. Litt.: Stuart J. Reid,
”Life and letters of the first Earl of D.” (2 bd,
1906); C. W. New, ”Lord D.” (1929).
Durie [djö’ri el. dö’ri], John, se Duræus.
Du Rietz [dy’rje], svensk ätt, härstammar
från en gammal fransk adlig ätt i Artois. D.i)
blev naturaliserad som svensk adelsman 1651.
1) Grégoire Fr an q o i s D., läkare
(1602 el. 1607—82), med. dr i Salamanca, senare
med. prof, i Frankrike och Ludvig XIILs
livmedikus, inkallades till Sverige 1644 och var
till 1651 drottning Kristinas livmedikus, arkiater
1655, en av stiftarna av Collegium medicorum
1663.
2) Anders Rudolf D., den föreg:s
sonsons son, frih., militär (1720—92). Han deltog
i kriget 1741—42 och som major vid
Södermanlands reg:te i pommerska kriget 1757—60, blev
överste för Hälsinge reg:te 1762, generalmajor
1770, var landshövding i Göteborgs och Bohus
län 1772—90, blev generallöjtnant 1776 och frih.
1778. Han ådagalade stor slapphet vid
Göteborgs försvar mot danskarna 1788 och blev då
föremål för stor ovilja. D. var en ivrig mössa
vid frihetstidens riksdagar.
3) Gustaf Einar D., ättling av D.i) i 7:e
led, botanist (f. 1895 25/4), doc. vid Uppsala
universitet 1921, fil. dr 1922, konservator vid
botaniska muséet där 1924—26, efterträdde 1934
Rutger Sernander
som professor i
växt-biologi vid Uppsala
univ. D. har gjort
talrika studieresor i
Skandinavien och
övriga Europa, företog
1926—27 en
forskningsresa genom
Nordamerika, sedan till
Australien, Nya
Zeeland och dess
subant-arktiska öar samt
Java. Han har utg.
talrika skrifter i
växt-systematik, särsk. över
lavar, samt i växtsociologi och växtgeografi; bland
dem må framhållas ”Zur methodologischen
Grund-lage der modernen Pflanzensoziologie” (akad.
avh. 1921), ”Die regionale Gliederung der
skan-dinavischen Vegetation” (i ”Sv. växtsociologiska
sällskapets handlingar”, 8, 1925),
”Vegetations-forschung auf soziationsanalytischer Grundlage”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
