Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drivning - Drivugn - Drivved - Drobisch, Moritz Wilhelm - Drog - Drogden - Drogheda - Drogist - Drogman - Drohobycz - Droit - Droitwich - Droleri - Drolling, Martin - Drolsum, Axel - Dromaeus - Drôme - Drômealperna - Dromedar, enpucklig kamel - Drommen - Dronning Louises land - Dronninglund - Drontfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 Drivugn—Drontfåglar 26
jordgubbar. De tre förstnämnda planteras vanl.
fritt i för dem särskilt inrättade hus, kallade
drivhus el. fruktdriverier.
Fruktdrivning kan i Sverige ej med fördel börjas förrän
i jan. och lyckas i vanliga fall bättre, om den
uppskjutes ännu längre. — Även åtskilliga slag
av köksväxter kunna drivas till tidigare
utveckling än på fritt land. Rädisor, morötter, spenat,
sallat, krypbönor, potatis, tomater, gurkor och
meloner drivas med fördel i bänkar. De tre
sistnämnda drivas ofta i särskilda drivhus.
Rabarber, som uppgrävts på hösten, kan lätt drivas
i växthus. Sparris drives mest på fritt land
på så sätt, att över sparrissängarna uppföres en
byggnad av allra enklaste slag, i vilken anordnas
en helt primitiv eldstad.
4) Åtgärd, varigenom i metallbleck utföres ett
arbete, vars upphöjningar och fördjupningar
m. m. åstadkommas genom metallbleckets
utham-ring. Se Drivet arbete.
5) Se Skogsavverkning.
Drivugn, en flamugn, vari drivning av
silver-haltigt bly försiggår.
Drivved, stammar, grenar el. rötter, som driva
med havsströmmarna och av vågorna uppkastas
på stränderna. Mest bekant är den d., som
förekommer på n. kusterna av Novaja Zemlja,
Spetsbergen, Färöarna samt på n. och n. v.
kusterna av Island och östkusten av Grönland. Den
kan bilda nära meterhöga vallar och har i dessa
skoglösa trakter stor betydelse som bränsle el.
som material till byggnader och redskap. Prov
av d. från Spetsbergen och Grönlands östkust
ha visat sig till stor del utgöras av sibiriska
lärkträdet, varjämte cembratall, sibirisk
silvergran m. fl. nordasiatiska trädslag förekomma.
Drobisch [drä’biJ], Moritz Wilhelm, tysk
filosof och matematiker (1802—96), prof, i
Leipzig, först i matematik, sedan i filosofi. Han var
en självständig anhängare och utvecklare av
Her-barts filosofi. Bland hans filosofiska skrifter
märkas ”Neue Darstellung der Logik” (1836;
5:e uppl. 1887) och ”Empirische Psychologie
nach naturwissenschaftlicher Methode” (1842;
ny uppl. 1898). På akustikens område gav han
värdefulla bidrag till det matematiska
bestämmandet av tonhöj dsförhållandena. — Biogr. av
W. Neubart-Drobisch (1902).
Drog [drag] (fr. drogue), en omedelbart av
naturen framalstrad produkt, avsedd att enl.
farmaciens regler förarbetas till läkemedel. De
flesta droger äro delar el. avsöndringar av växter,
vartill kommer ett fåtal djurdroger.
Dro’gden. 1) Farvattnet i Öresund mellan
de danska öarna Saltholm och Amager. Dess
n. del, ö. om Middelgrundsfortet, benämnes
Hollænderdybet. Farleden genom D.,
gående förbi den på ett undervattensgrund byggda
fyren Nordre Röse, har vid medelvattenstånd
ett djup av 8 m. — 2) I Drogdens s. inlopp
på sjöbottnen uppbyggt fyrtorn med radiofyr
och lotsstation.
Drogheda [drå’ada], stad i Irländska republiken
(grevsk. Louth), vid Boynefloden, 5 km från
mynningen; 14,000 inv. Under medeltiden var D.
ärkebiskopssäte. Textilindustri; laxfiske.
Staden stormades av Cromwell 1649.
Drogi’st, person, som driver handel med
kemikalier och droger.
Drogmän, dets. som dragoman (se d. o.).
Drohobycz [dråhå’bytj], stad i sovjetrepubl.
Ukrajna, i den av Sovjetunionen 1939
ockuperade delen av Polen, s. s. v. om Lwöw; 32,000
inv. Stora oljeraffinaderier.
Droit [dræa], fr., rätt, rättighet;
rättsvetenskap; även tull, avgift; ofta i sammansättningar.
— D. administrat i’f, förvaltningsrätt. —
D. civ i’l, civilrätt. — D. c om m er c i a’l,
handelsrätt. — D. constitutionnel [-[-kå-stitysiånä’1],-] {+[-kå-
stitysiånä’1],+} grundlagar, författning. — D. c o
u-tumier [-kotymje’], sedvanerätt, i motsats
till d. é c r i t [-ekri’], skriven rätt. — D.
däu-teur [-dåtö’r], författares rätt till skrift. —
D. des gens [-de ^ä’], folkrätt. — Droits
civiques [-vi’k], medborgerliga rättigheter.
— Droits de rhomme [-dlå’m],
människans rättigheter (enl. naturrätten).
Droitwich [dråi’tcoitj], stad i
Worcester-shire, v. England, 10 km n. n. ö. om Worcester;
5,000 inv. Mycket besökt bad- och kurort med
radioaktiva koksaltkällor.
Droleri (fr. dröler:e, tokrolighet) betecknar en
framställning av djur, människor el.
fantasifigurer i mer el. mindre burlesk uppfattning, t. ex.
en fiolspelande apa, en munk och en nunna i
uppsluppen dans.
Drolling [dråla’], Martin, fransk målare
(1752—1817), Han var representant för den lilla
genren, utförde skildringar av borgerligt hemliv
och vardagsliv, köksinteriörer o. dyl.
Drolsum [drå’l-], Axel Charlot, norsk
biblio-teksman (1846—1927). Han blev 1870 amanuens
vid universitetsbiblioteket i Kristiania och 1876
dess chef. Han inlade betydande förtjänsfer om
bibliotekets omdaning efter moderna principer.
Dromaeus [-mè’-l, se Emu.
Dröme [dråm], departement i s. ö. Frankrike,
ö. om Rhöne, del av forna Dauphmé; 6,561 km2,
268,000 inv. Genomflytes av Dröme, en biflod
till Rhöne. Bördiga slätter utmed Rhöne,
alplandskap i ö. (Diois m. fl.). Betydande
silkes-industri (spinnerier). Huvudstad Valence.
Drömealpema [dråm-], alpparti inom den
franska subalpina kalkalpzonen i Dauphiné kring
översta Dröme. Till D. räknas Montagne
d’An-gèle (1,608 m) i v.
Dromedar, enpucklig kamel, se
Kameldjuren.
Drommen, del av Oviksfjällen i s. v.
Jämtland. Högsta punkt 1,140 m ö. h.
Dronning Louises land, se Grönland.
Dronninglund [-lon], gammal herrgård i n.
Jylland, under medeltiden nunneklostret
Hundslund. Ägdes från 1690 av drottning Charlotta
Amalia, som gav det dess nuv. namn. Den gamla
klosterbyggnaden är nu sockenkyrka i D :s
socken. Kyrkan restaureradees 1941—43, varvid
intressanta kalkmålningar framtogos.
Drontfåglar [drånt-], Dididae, fam. av nu
utrotade stora duvfåglar utan flygförmåga, av vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
