Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drivbänk - Drive - Drivet arbete - Drivfjäder - Drivgarnsfiske - Drivhjul - Drivhus - Drivmina - Drivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Drive—Drivning
24
Driven bägare med spår av hammarslagen, utvunnen
av en tjock silverplåt, som bearbetats från mitten.
dessa ställas drivbänkslådorna, vilka även vid
överkanten förses med ett par dylika kablar.
Därefter påföres jorden. D. uppvärmas även
med ånga el. varmvatten.
Drive [draiv], eng., ett slag i tennis m. fl.
bollspel.
Drivet arbete, i metallbleck utfört arbete, vars
rundningar, upphöjningar eller fördjupningar
åstadkommits genom uthamring, antingen på fri
hand med olikformade hammare, varvid blecket
placeras på ett segt underlag (beck, vax el. dyl.),
eller över fast modell, en metod, som är nära
besläktad med den fabriksmässigt utförda
pressningen. För fullbordandet av rätsidans finare
detaljer behövs vanl. en efterbehandling med
punsning och gravering, s. k. c i s e 1 e r i n g.
Drivningen är en urgammal teknik, som särskilt
blomstrat under senantiken och barocktiden. I
främsta rummet har den nyttjats för arbete i
ädla metaller.
Drivfjäder, se Fjäder.
Drivgarnsfiske, gammalt fiskesätt, som i stor
omfattning brukas vid de stora sill- och
makrillfiskena samt för lax- och strömmingsfiske i
Östersjön. Det består i att de i rad utsatta
garnen (g a r n 1 ä n k e n) ej förankras vid
bottnen utan för fångst av sill och lax fästas vid
båten med en drivlina och med stora flöten
hållas flytande några få till tiotals m under ytan
samt lämnas att jämte båten flyta (driva) med
strömmen under natten, under vilken tid detta
fiske alltid försiggår. Vid makrillfiske får
garnlänken, flytande med övertelnen i ytan, driva
ensam, under det att båten under natten håller
sig i länkens närhet. Garnen äro olika för de
olika fiskarter, vilkas fångst avses.
Drivhjul, hjul, som upptaga och fortplanta
en krafts inverkan på en maskin el. mekanism;
särsk. på ånglokomotiv de hjul, på vilka
maskinens vevstakar verka.
Drivhus, se Växthus.
Drivmina, se Mina.
Drivning, i) Inslagning av drev i fogarna
(nåten) för att åstadkomma vattentäthet mellan
plankgångarna i ett fartygs bordläggning, däck
o. dyl. D. verkställes med drevhammare och
drevjärn (t u n n j ä r n med kilformig egg,
enkla rabbar med en och dubbla r a
b-b a r med två räfflor i eggen; rabb, försedd med
skaft, kallas jagrabb). Efter d. fylles nåten
med beck, blyvittskitt, harts el. annat lämpligt
ämne.
2) a) Ett uttryck för den hastighet, varmed
smältningen i en schaktugn försiggår. D. angives
antingen genom den per dygn producerade
metallkvantiteten el. som relativ d. genom antalet
ugnsfyllnader, som per dygn gå genom ugnen.
— b) En operation för att ur silverhaltigt och
ev. guldhaltigt bly tillvarataga dessa metaller.
D. sker i en drivugn på så sätt, att blyet
nedsmältes och med tillhjälp av bläster oxideras
till blyglete, som får avrinna ur ugnen, i samma
mån det bildas. Då allt blyet är uppoxiderat och
det på ugnshärden kvarblivande silvret ”blickar”,
d. v. s. blir rent från blyoxid och då visar en
blank yta, är d. avslutad.
3) Åtgärd, som har till ändamål att genom
lämpligt avpassad värme och fuktighet
påskynda en växts utveckling. Som allmän regel vid
d. av växter gäller, att man till en början håller
den omgivande temperaturen låg och endast
småningom höjer den samt dessutom tillser, att
växterna befinna sig i fuktig atmosfär. Börjar
man d. med för hög temperatur och håller luften
kring växterna för torr, innan blomknopparna
öppnat sig, händer det ofta, att dessa torka bort
i st. f. att slå ut. Huvudvillkor för att d. av
fleråriga växter skall lyckas äro, att växterna,
innan d. börjar, ha genomgått en viss
vilope-riod och att alla vedartade delar äro mognade,
knopparna väl utvecklade och förrådet av
upplagsnäring rikligt. — Till
blomsterdrivning, som har till ändamål att frambringa
blommor under vintern, nyttjas åtskilliga tidigt
blommande växter med ört- el. vedstam, i
synnerhet lökväxter. Blomsterlökar kunna med
största fördel drivas med elektriskt ljus i fullständigt
intäckta växthus. De flesta andra till
blomsterdrivning avsedda kall jordsväxter inplanteras i
krukor, företrädesvis om våren, men vissa av
dem kunna även insättas under aug. Vissa
lökväxter, ss. hyacinter och tulpaner, kunna djivas
till blomning genom odling i vatten. Av vissa
växter, t. ex. sötkörsbär, syrener m. fl., kunna
blommor fås genom att större grenar avsågas
och ställas i vatten. — Till fruktdrivning
tagas dels sådana växter, som i vårt klimat icke
med framgång kunna odlas i det fria, dels
sådana, av vilka man önskar få frukt tidigare, än
som är möjligt vid odling på kalljord.
Allmännast drivas vinstockar, persikor, aprikoser och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
