Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dnjeprodzerzjinsk (Kamenskoje el. Kamjanskoje) - Dnjepropetrovsk (Jekaterinosłav) - Dnjestr - Do - d:o, do. - Doab - Dobb, Maurice - Dobbel - Dobblare (Dublar), Nils - Doberan - Doberdo - Dobermannpinscher - Dobrič - Dobrogea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Dnjepropetrovsk—Dobrogea
830
vägsverkstäder, vilka liksom staden i övrigt
skadades under 2 :a världskriget.
Dnjepropetrovsk [dnjiprapjitrå’fsk] (före
1926 Jekaterinoslav), huvudstad i ett
distrikt (oblast) med samma namn i Ukraina, på
Dnjeprs högra strand strax ovanför porogerna;
500,000 inv. D. grundades 1787 som
medelpunkt för de nyerövrade områdena i s. v.
Ryssland, men D:s utveckling till storstad började
först efter utnyttjandet av de rika malm- och
koltillgångarna inom detta område, d. v. s. efter
mitten av 1880-talet. Fram till färdigställandet
av Dneproges var D. ändpunkt för flodtrafiken
på övre Dnjepr; därefter fick staden direkt
flodförbindelse med Svarta havet. Genom
byggandet av järnvägslinjen Cherson—D.—Charkov
har avståndet till detta inhav pr järnväg
förkortats väsentligt och är nu endast 318 km.
D. är en av Sovjetunionens viktigaste
industristäder; c:a Vs av Ukrainas stål-, gjut- och
vals järnsproduktion kommer från D. Under 2:a
världskriget skadades D. betydligt.
Dnjestr (ry. Dnestr), flod i Sovjetunionen till
Svarta havet från Karpaterna. Upprinner på
östbeskidernas nordsida i Galizien och flyter
mellan låga stränder över östgaliziska låglandet,
därefter i en djupt nedskuren, slingrande
dalgång genom Podoliens platåland till
stäppslätterna vid Svarta havet. 560 km från mynningen
och fram till Tiraspol rinner D. fram i
kanjon-liknande dalar och bildar därunder forsar, som
förhindra flodtrafiken. En kanal mellan D. och
Bug påbörjades 1940. Vid Tiraspol kommer D.
ut på slätten, grenar sig och mynnar i en bred
liman av Svarta havet. D. bildar under en del
av sitt lopp gräns mellan Ukraina och Bessarabien
(Moldaviska SSR). Längd 1,358 km, flodområdet
73,355 km2.
Do [då], it., musikterm, i solmisation dets.
som ut, d. v. s. tonen c.
d:o, do., förk. av dito.
Doa’b, namn i n. Indien på landområden, som
omslutas av två floder; särskilt landet mellan
Ganges och Jumna.
Dobb [dåb], M a u r i c e, engelsk
nationalekonom (f. 1900), sedan 1926 lärare i Cambridge.
Bland hans arbeten märkas ”Wages” (1928; ny
uppl. 1946), ”An introduction to economics”
(1932; sv. övers. 1939) och ”Political economy
and capitalism” (1937). D. har även behandlat
Sovjetrysslands ekonomi.
Dobbel, tärnings-, kort-, hasardspel. — Verb-.
D o b b 1 a.
Dobblare (D u b 1 a r), Nils, krigare (d.
1570). D. kom 1565 som hövitsman för en
knekt-fänika över till Estland, deltog i striderna där
och spelade efter tronskiftet i Sverige 1568 en
uppmärksammad roll i intrigspelet kring de nya
svenska besittningarna. I nov. 1568 gjorde han
som Johan III:s utsände ett misslyckat försök
att bemäktiga sig Reval. Bättre framgång hade
hans djärva kupp 1570 mot Revals slott. D.
omkom senare s. å. vid belägringen av slottet
Leal, som det lyckades svenskarna att återtaga.
Kyrkan i Doberan.
— D. är hjälten i Gustaf Jansons äventyrsroman
med samma namn.
Doberän, stad i Mecklenburg, 15 km v. om
Rostock; 5,500 inv. Har varit storhertigligt
sommarresidens och är en besökt brunnsort. Den
1368 fullbordade, för ett 1168 anlagt
cisterciens-kloster uppförda kyrkan hör till den baltiska
gotikens ståtligaste byggnadsverk och innehåller
talrika medeltida konstverk av stort intresse,
bl. a. en gravvård över den svenske konungen
Albrekt av Mecklenburg med liggande statyer
av konungen och hans andra gemål. I kyrkan äro
de flesta mecklenburgska furstar från äldre tid
begravna. -— 6 km n. v. om D. vid kusten
Heiligendamm, förnämligt havsbad,
Tysklands äldsta östersjöbad.
Dobe’rdo, ort i n. ö. Italien, s. v. om staden
Gorizia. Platån vid D., under 1 :a världskriget
länge en viktig del av det österrikiska
frontområdet, erövrades av italienarna i det s. k. 6 :e
Isonzoslaget aug. 1916. D. jämte det samtidigt
intagna Gorizia gingo åter förlorade i samband
med tyska 14 :e arméns genombrott vid Tolmein
okt. 1917.
Dobermannpi’nscher [då’-], se Hundraser.
Dobric [då’britj] (rum. Bazargic), stad i
Dobrudscha i n. ö. Bulgarien, vid järnvägen
Varna—Constan(a 30 km från Svarta havet;
30,000 inv. Stor kreatursmarknad.
Dobrogea [dåbrå’d?a], se Dobrudscha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
