Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djävulsbibeln - Djävulsbjörn - Djävulsrockor - Djävulsön - dkr - DKW - dl - D:lle - Dlm - Długosz, Jan (Johannes Longinus) - dm - DM - Dmitrij - Dmitrov - D moll - Dmowski, Roman - DNB - Dnjepr - Dnjepr-Bugkanalen, Brest-Litovsk-kanalen - Dnjeprodzerzjinsk (Kamenskoje el. Kamjanskoje)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Djävulsbjörn—Dnjeprodzerzjinsk
828
Djävulsbilden i Djävulsbibeln.
Böhmen från början
av 1200-talet. Enl.
sägnen utförd med
djävulens bistånd av
en till cellstraff
dömd munk, kom D.
efter växlande öden
1594 till Prag, där
den 1648 blev
svenskarnas byte; sedan
dess tillhörig Kungl.
bibi.
Djävulsbjörn, se
Pungdjävul.
Djävulsrockor,
fam. Diceroba’tidae,
de största av alla
rockor, främst
utmärkta av att de på
var sin sida av den
ofantliga, breda
munnen ha ett
horn-liknande bihang (därav namnet), som kan
hoprullas som en strut. Dessa bihang, som
utgöra ombildade delar av bröstfenorna, anses
hjälpa till att i munnen ösa in födan, som
består av smådjur. De egentliga bröstfenorna
äro väldiga, vinglikt tillspetsade och ge åt d. en
mycket bred kroppsform. Stjärten är pisklik.
De största d. (Mantd) leva i tropikhaven på
bägge sidor av Amerika och höra till de största
nu levande fiskarna med en bredd av 7—8 m.
Djävulsön, se Guayana.
dkr, förk. för danska kronor.
DKW, urspr. förk. av varumärket för en
leksak: Dampfkraftwagen, sedermera
tyskt bilmärke i låg prisklass, tillverkat av
Zschopauer Motorenwerke, tillhörigt Auto-Union
A. G.
dl, off. sv. förk. för deciliter.
D:lle, förk. av fr. demoiselle, fröken.
Dim, förk. för dekalumen.
Dlugosz [dio’gåj], Jan (Johannes
Longinus), polsk historieskrivare (1415—80).
Han användes flera gånger i diplomatiska
uppdrag och blev kort före sin död ärkebiskop i
Lwöw. D. skrev en monumental ”Historia
polo-nica” (12 böcker, fullst. utg. först 1711, komplett
polsk övers. 1867—78), vilande på grundliga
arkivstudier och för sin tid ett utmärkt arbete.
dm, dm2 och dm3, off. beteckningar för resp,
decimeter, kvadratdecimeter och kubikdecimeter.
DM, förk. för distriktsmästerskap.
Dmftrij, se Dimitrij.
Dmi’trov [-af], stad i Ryska SFSR, 66 km
n. om Moskva; 9,000 inv. I D., som omnämnes
f. g. 1155, finnas befästningsverk och
kyrkobyggnader från 1400—1700-talen samt ett
kulturhistoriskt museum. Maskin- och textilindustri
samt tillverkning av stövlar.
D moll (fr. ré mineur, eng. d minor), den
molltonart, som har d till grundton och
företeck-nas med b för h (parallelltonart F dur).
Dmowski [dmå’skji], Roman, polsk
politiker (1864—1939), framträdde på 1890-talet som
politisk skriftställare och var i de ryska
riks-dumorna ledare för den polska fraktionen. Han
tillhörde nationaldemokraternas parti och var
i mots. till Pilsudski anhängare av tanken om
Polens pånyttfödelse i anknytning till
Ryssland. Jämte Paderewski undertecknade D. som
Polens representant Versaillesfreden och var
1923 utrikesminister.
DNB, förk. för Deutsches Nachrichten Büro.
Dnjepr, ry. Dnepr, flod i v. Sovjetunionen,
2,283 km lång (till längden Europas 3:e flod);
flodområde 510,752 km2. D. upprinner på Valdaj
på 55°5i’ n- br. och 33°43’ ö. Igd och 250 m ö. h.
D. blir segelbar redan vid Dorogobuzj (ö. om
Smolensk) och har härifrån fram till Orsja en
bredd av 40—60 m. Från Orsja till Kiev
mottar D. flera betydande tillflöden: från h. Drut,
Berezina, Pripjat (Pripet), från v. Sozj och
Desna. Mellan Sozjs mynning och Kiev har D.
en bredd av 120—700 m, mellan Kiev och
Dnjepropetrovsk 300—1,400 m. S. om Kiev
tvingar den sydryska urbergshorsten floden mot
s. ö. Nedanför Dnjepropetrovsk får floden åter
ett s. lopp, genombryter urbergshorsten under
bildande av en serie forsar (poroger) och får i
sitt nedersta lopp en bredd av 320—1,200 m
samt mynnar med 6 mynningsarmar i en liman
av Svarta havet. Längden av segelbara farleder
inom D:s flodområde uppgår till 5,200 km. D.
är genom kanal förbunden med Düna.
Mellan Dnjepropetrovsk och Zaporozjje
sänker sig D. 43 m på en sträcka av c:a 40 km.
Porogerna utgjorde ett mycket svårt hinder för
flodtrafiken. De voro till antalet 9 och bestodo
vanl. av flera fall. Den största var 805 m lång och
bestod av 7 vattenfall. Först i samband med
byggandet av det väldiga kraftverket Dneproges
7 km ovanför Zaporozjje blev D. ur
trafikteknisk synpunkt en enhet. Vattenspegeln ovanför
spärrdammen höjdes med 37 m, och porogerna
försvunno. Dneproges är Europas största elektr.
kraftverk och byggdes 1927—32 under
amerikansk ledning. Spärrdammen är 760,5 m lång,
39,5 m bred och intill 60 m hög. Kraftverkets
kapacitet uppgår till 810,000 hk (558,000 kW),
och årsproduktionen av energi beräknas i
medeltal uppgå till 2,940 mill. kWh. Trafikkanalen har
3 slussar, 17 m breda och 120 m långa. Under 2:a
världskriget förstördes Dneproges men togs efter
reparation delvis åter i bruk 1947.
Dnjepr-Bugkanalen
o-J, B r e s t-L i t o v s [-k-kanalen, en 80 km lång och 2,3 m djup kanal
mellan Bugs biflod Muchawiec och Pripets
biflod Pina. D., som sålunda förbinder Weichsel
med Dnjepr samt Östersjön med Svarta havet,
färdigbyggdes 1841. Kanalen har numera huvudsaki.
betydelse som flottled.
Dnjeprodzerzjinsk [dnjipradzär^y’nsk],
(tidigare Kamenskoje el. Kamjanskoje),
stad i Ukraina på Dnjeprs vänstra strand, 36
km ovanför Dnjepropetrovsk; 148,000 inv. D.
har mycket stora järn- och stålverk samt järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
