Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurriket - Djurröd - Djursaga - Djursdala - Djursholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817 Djurröd—Djursholm
3. Arthropoda, leddjur.
Klass Crustacea, kräftdjur.
„ Arachnoidea, spindeldjur.
„ Pantopoda, havsspindlar.
„ Protracheata, klomaskar.
„ Tardigrada, ”björndjur”.
„ Eutracheata-, tusenfotingar,
insekter m. fl.
4. Mollusca, blötdjur.
Klass Amphineura, urmollusker.
„ Conchifera: snäckdjur,
tandsnäckor, musslor, bläckfiskar.
5. Tentaculata.
Klass Phoronida.
„ Bryozoa, egentliga mossdjur.
„ Brachiopoda, armfotingar.
Underprov. Deuterostomia.
1. Enteropneusta, ollonmaskar.
Klass Helminthomorpha.
„ Pterobranchia.
2. Echinoderma, tagghudingar.
Klass Carpoidea.
„ Cystoidea.
„ Blastoidea.
„ Crinoidea, hårstjärnor.
„ Asteroidea, sjöstjärnor.
„ Ophiuroidea, ormstjärnor.
„ Echinoidea, sjöborrar.
„ Holothurioidea, sjögurkor.
3. Chaetognatha, pilmaskar.
Klass Sagittoidea.
4. Tunicata, manteldjur.
Klass Appendicularia.
„ Ascidiacea, sjöpungar.
„ Thaliacea, salper.
5. Acrania, lansettfiskar.
Klass Leptocardia.
6. Vertebrata, ryggradsdjur.
Klass Cyclostomata, rundmunnar.
„ Pisces, fiskar.
„ Amphibia, groddjur.
„ Reptilia, kräldjur.
„ Aves, fåglar.
„ Mammalia, däggdjur.
Utvecklingshistoriskt te sig de olika
gruppernas första uppträdande på följ. sätt. I
kam-briska systemets avlagringar finnas de
ryggrads-lösa djurens alla stammar. I ordovicium-silur
äro djurrikets alla klasser företrädda med
undantag av groddjur, kräldjur, fåglar och
däggdjur. Groddjur och kräldjur sätta in i karbon,
fåglarna i övre jura och däggdjuren i övre trias.
Djurröd, socken i n. ö. Skåne, Kristianstads
län, n. delen av Gärds härad; 29,59 km2, 580
inv. (1951). Är beläget på slätten mellan
Linde-rödsåsen och Nävlingeåsen och täckes till mer
än hälften av skog. 836 har åker. Egendom:
öllestorp. Kyrkan är från uoo-talet. Ingår i
Träne och Djurröds pastorat, Lunds stift, Gärds
kontrakt; tillhör storkommunen Träne.
Djursaga, en saga, i vilken djuren
framstäl
las som ägande tal- och tankeförmåga. Dylika
sagor ha förekommit hos olika folk och under
olika tider. Litterär utformning når d. tidigast
i Indien, där flera ryktbara fabelsamlingar
upp-stodo. Den europeiska d. är starkt påverkad av
orientaliska förebilder, vilket emellertid icke
hindrar, att många europeiska d. tillkommit fullt
självständigt. De äldsta på europeiskt språk
bevarade d. äro på latin och härröra från
900-och looo-talen. Omkr. 1170 gjordes den första
medelhögtyska bearbetningen av djursagan:
”Isengrimes nöt”. I n. Frankrike undergick
djureposet (”Le roman du renart”) på
1200-och 1300-talen mångfaldiga bearbetningar. Sin
mest konstnärliga gestaltning erhöll sagan i
Flandern, där den framträdde under titeln
”Rei-naert de vos”. En bearbetning av denna utgavs
1498 av trycket, i plattysk övers., under titeln
”Reineke de vos”. Från denna plattyska form
av dikten härflyta alla andra bearbetningar.
Djursdala, socken i n. ö. Småland, Sevede
härad, Kalmar län, vid östgötagränsen och intill
Vimmerby stadsområde (i s.); 67,39 km2, 790
inv. (1951). Omsluter s. delen av sjön Juttern
(103 m ö. h.; avlopp genom Stångån). 1,091 har
åker. Kyrkan av trä från 1692 har ett berömt
altarskåp, som tillskrives B. Notke från Lübeck
omkr. 1470. Ingår i Södra Vi och D. pastorat
av Linköpings stift, Tunaläns och Sevede
kontrakt; tillhör storkommunen S. Vi.
Djursholm, stad i Uppland, 6 km n. om
Stockholms centrum; 10,12 km2, 7,619 inv. (1951). D.
har strand i ö. utmed Stora Värtan och gränsar
i övrigt till Danderyds köping i v., Stocksunds
köping i s. och Täby köping in. — Se
karta vid Stockholm. — Stadsområdet omfattar
låga, skogklädda bergåsar i parallella stråk från
n. till s., mellanliggande dalgångar och särsk. i
s. v. och v. öppna slätter fram emot ösbysjön.
Hela staden har karaktär av glest bebyggd
villastad, öppnandet 1885 av den genom D:s
inre delar gående järnvägen Stockholm ö.—
Rimbo gav möjlighet till goda förbindelser med
Stockholm, och samhällets utveckling fick full
fart efter anläggandet av bibanan genom
kustområdena från D:s ösby station till
Framnäs-viken 1890 och förortstågens framdragande från
Stockholm ö. till stadens mera centrala delar,
till Engelbrektsplan invid Stureplan, 1895. Den
för D:s första utveckling otvivelaktigt
fördelaktigaste lösningen av trafikproblemet genom
anläggandet av redan mycket tidigt
elektrifierade förortsbanor har alltsedan dess förblivit
ledande, och efter hand som nya områden
öppnats för bebyggelse, har järnvägsnätet utvidgats
dels genom Framnäsviksbanans utdragande till
Eddavägen 1901 och till Svalnäs 1912, dels
genom anläggandet av en ny bana mellan de båda
äldre från knutpunkten i D:s ösby till Altorp
1910 (1928 förlängd till Lahäll), varigenom
staden nu har ej mindre än 15 järnvägsstationer
och hållplatser inom sitt begränsade område.
D:s centrala punkt utgöres historiskt och
kommunalt av Djursholms slott på en höjd i
stadens ö. del. V. därom befinner sig D:s största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
