Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dirac, Paul - Directorium - Director musices - Dire-Daua - Direkt - Direkt anföring - Direkt eld - Direktion - Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk, Kungl. - Direktiv - Direkt led el. motsols - Direktoar - Direktor - Direktorium - Direktris - Direkt skatt - Direktör - Dirhem - Dirichlet, Peter Gustav - Dirigent - Dirigera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Dirac—Dirigera
764
Dirac [dira’k],
Paul Adrien
Mauri-ce, engelsk fysiker (f.
1902), prof, i
matematik i Cambridge 1932,
tilldelades 1933 jämte
E. Schrödinger
Nobelpriset i fysik för sina
betydelsefulla
teoretiska undersökningar
rörande
kvantummekanik och elektronens
natur. Utom talrika
specialavh. har D.
utgivit ett berömt
sam
manfattande arbete om kvantumteorien, ”The
principles of quantum mechanics” (1930; 3:e
uppl. 1947).
Directorium, se Direktorium.
Diréctor müsices, lat., musikdirektör;
numera nästan blott om kapellmästaren vid
Uppsala universitet.
Dire-Da’ua, näst största staden i Etiopien, vid
järnvägen Djibouti—Addis Abbeba; omkr. 30,000
inv. Telefonförbindelse med Addis Abbeba sedan
z947-
Dire’kt (lat. diréctus), rak, omedelbar; rakt
fram, genast. Biform direkte.
Direkt anföring (lat. orätio récta), den
talform, då den talandes ord i skrift återges
ordagrant, t. ex. Han sade: ”Kom hit, Stig!”
Motsats : indirekt anföring (lat. orätio
obli-qud), t. ex.: Han sade, att Stig skulle komma
till honom.
Direkt eld, skjutning mot från den eldgivande
pjäsen synligt mål.
Direktion (lat. diréctio), riktning; ledning,
överuppsikt; styrelse.
Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk, Kungl., utgör eforalstyrelse för
de allmänna läroverken i Stockholm och har att
utse inspektor för dessa, rekvirera och utbetala
löner och arvoden vid nämnda skolor samt att
ha vård om en del stiftelser och fonder. D.
består av 10 led. utom ordf., som är
överståthållaren el. i hans ställe biskopen i Stockholm; av
övriga utses 1 av Stockholms stads konsistorium,
1 av magistraten och 2 av stadsfullmäktige; 6
rektorer äro självskrivna led.
Direktiv, i allmänna drag hållen anvisning,
rättesnöre, ledtråd.
Direkt led el. (på n. halvklotet) m o t s o 1 s,
den riktning, i vilken solen rör sig bland
stjärnorna. Den motsatta riktningen, i vilken solens
skenbara dagliga rörelse på himlavalvet
försiggår, kallas indirekt (retrograd) led el.
(på n. halvklotet) m e d s o 1 s. Av de
astronomiska vinkelkoordinaterna räknas rektascensionen
och longituden i direkt led. Jorden roterar i
direkt led, visarna på ett ur röra sig i indirekt led.
Direktoär (av fr. directoire, direktorium, se
d. o.), kvinnlig dräkt el. dräktstil från
direk-toriets tid (el. liknande denna).
Dire’ktor (lat. diréctor), ledare, styresman.
Jfr Direktorium och Direktör.
Direktorium (lat. directorium, av diri’gere,
styra), styrelse, ledning.
Direktoriet (fr. directoire) kallades verkst.
makten i den franska s. k.
direktorialför-fattningen, gällande sept. 1795—nov. 1799.
Enl. denna skulle lagstiftande makten tillkomma
”de femhundras råd” och ”de gamles råd” (250
medl.), vilka utsågo ett d., fem direktorer (les
directeurs), av vilka en årl. skulle avgå. De
styrde med biträde av en ansvarig ministär, hade
ingen andel i lagstiftningen och fingo ej föra
befäl över armén. Genom Bonapartes statskupp
9 nov. 1799 upphävdes direktorialförfattningen.
Direktris (fr. directrice). 1) Föreståndarinna,
kvinnlig direktör. — 2) Se Styrlinje.
Direkt skatt, se Skatt.
Direktör (fr. directeur, av lat. diri’gere,
styra), chef, styresman, ledare; särsk. om cheferna
för åtskilliga allmänna verk och inrättningar,
vanl. sådana med mer el. mindre teknisk prägel,
om ledare av enskilda bolags verksamhet el. om
föreståndare för vissa undervisningsanstalter,
akademier o. dyl. Tidigare användes d. som
hederstitel för företagare inom praktiska yrken.
Dirhem. 1) Turkisk vikt = 3,2 g. Brukas
allmänt i Balkanländerna och främre orienten med
något växlande storlek (2—3 g). — 2)
Silvermynt, präglat i de muhammedanska länderna
från omkr. mitten av 600-talet, urspr. i
anslutning till sasanidernas mynttyper men från
690-talet bildlösa och endast försedda med inskrifter
med s. k. kufisk skrift. De stora arabiska
myntfynden från vikingatiden i n. och ö. Europa
utgöras av d., efter vilkas i början av 1000-talet
inträdda starka haltförsämring de arabiska
mynten försvinna ur skattfynden. D. förbättrades
mångenstädes under 1200-talet men försvann som
nominal under slutet av medeltiden.
Dirichlet [-klé’], Peter Gustav
Lejeu-ne, tysk matematiker (1805—59). Han blev 1831
prof, i matematik i Berlin och efterträdde 1855
Gauss i Göttingen. D. formulerade bl. a. de
dirichletska villkoren, vilka trygga en villkorlig
funktions utveckling i trigonometrisk serie, och
i samband därmed definierade han det allmänna
funktionsbegreppet. Inom talteorien blev D:s
insats epokgörande, i det att han där f. f. g.
till-lämpade analytiska metoder. De serier, som bära
hans namn, äga icke endast värde som hjälpmedel
vid talteoretiska undersökningar utan ha
utvecklats till en fullt självständig gren av serieläran
och gjorts till föremål för djupgående studier
av H. Bohr, M. Riesz, G. H. Hardy och E.
Landau m. fl. D:s ”Werke” (2 bd, 1889—97)
utgåvos av L. Kronecker och L. Fuchs.
Dirigent [-ge’nt; även -Je’nt],
musikanförare. Se Dirigera.
Dirigera [-gè’ra; även -Jé’ra] (lat. diri’gere),
styra, leda; särsk. leda framförandet av ett
musikverk.
Ledningen av musik har sedan äldsta tider
bestått i att med handrörelser el. mimiska
åtbörder hålla samman de sjungande el. spelande.
Under 1600-talet skedde ledningen merendels från
klaveret, men även ledning med stav kunde
fö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
