- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
689-690

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diazoföreningar - Diazotat - Dibbelmaskin - Dibbelsådd - Dibdin, 1. Charles - Dibdin, 2. Thomas - Dibelius, Martin - Dibelius, Otto - Dibranchiata - Dicefalisk - Dicellograptus - Dicellograptusskiffer - Dicenta, Joaquín - Dicentra - Diceras - Dicey, Albert Venn - Dichasium - Dick, William Reid - Dickel - Dickens, Charles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

689

Diazoföreningar—Dickens

690

N

5 \N’
kemisten

Dia’zoföreningar, organiska ämnen, som
innehålla en dubbelatom kväve (varav namnet). De
cykliska d. upptäcktes av Griess 1860 och ha
stor både vetenskaplig och teknisk betydelse. De
kunna allmänt framställas ur cykliska primära
aminer genom behandling med salpetersyrlighet
(”diazotering”). De acykliska d. upptäcktes
betydligt senare, äro mycket svåra att framställa
och ha endast teoretiskt intresse.

D. kunna indelas i två huvudklasser: d i a z
o-n i um s a 11 e r och diazoföreningar (i
inskränkt mening). De senare kunna uppträda
i stereoisomera modifikationer. Av dessa två
grupper äro diazoniumföreningarna de viktigaste.
De äro utgångsmaterial för en stor mängd
viktiga cykliska föreningar. I torrt tillstånd äro de
mycket explosiva, och man har därför sökt
använda dem till initialsprängämnen. Som exempel
på ett diazoniumsalt kan nämnas diazoniumklorid,
som framställes genom diazotering av
anilinklo-rid. I praktikpn brukas i st. f. salpetersyrlighet
en blandning av natriumnitrit och syra. Diazo-

niumsalternas f. n. gällande formel, C6H,
har först uppställts av den svenske

Blomstrand. I alkalisk lösning övergå
diazoniumföreningarna till diazoföreningar el.
diazotater. I dessa föreningar äro båda
kväveatomerna trevärdiga, t. ex. diazohydroxid,
C6H5. N = N . OH.

Diazoniumsalterna kunna omsättas på flera
olika sätt: genom kokning i vatten sönderdelas de
i fenoler och kvävgas, genom kokning med
kop-parklorur el. konc. saltsyra bildas klorbensol. På
analogt sätt kunna även andra cykliska
haloid-föreningar bildas. Genom reduktion övergå
diazoniumsalterna till en särskild klass baser, de s. k.
hydrazinerna.

Diazoniumsalternas såväl som diazotaternas
viktigaste egenskap är dock deras förmåga att
binda (”koppla”) cykliska aminer och
oxiför-eningar. Härvid bildas nämligen de i
färgämnes-tekniken så värdefulla azofärgämnena.
Allteftersom det är en amin el. en oxiförening,
som kopplas, bildas ett aminoazo- el. ett
oxiazo-färgämne.

Diazotät, se Diazoföreningar.

Dibbelmaskin, se Såmaskin.

Dibbelsådd, se Sådd.

Di’bdin. i) Charles D., engelsk författare
och tonsättare (1745—1814). Han var en ytterst
produktiv författare av populära teaterpjäser och
visor, som han själv föredrog, ofta till egna
melodier (bl. a. ”Sea songs”).

2) Thomas Frognall D., den föreg:s
brorson, författare (1776—1847), kyrkoherde i
London. Bland D:s många lärdomshistoriska och
bibliografiska arbeten kunna nämnas de klassiska
”Bibliomania” (1809) och ”Reminiscenses of a
literary life” (1836).

Dibèlius [-ios], Martin, tysk teolog (1883
—1947), prof, i Heidelberg, ledande
nytestament-lig forskare av den religionshistoriska typen och
grundläggare av den s. k. formhistoriska metoden

i evangelieforskningen. D:s huvudverk äro ”Die
Formgeschichte des Evangeliums” (1919; 2:a
uppl. 1933), ”Geschichte der urchristlichen
Lite-ratur” (1926) och ”Evangelium und Welt” (1929).

Dibèlius [-ios], Otto, tysk kyrkomän (f.
1880), en av förgrundsgestalterna inom den
tyska evangeliska kyrkan, generalsuperintendent över
Kurmark 1925—33, från 1945 biskop där. Efter det
nationalsocialistiska genombrottet blev D. i juni
1933 avsatt från sitt ämbete. Under den tyska
kyrkostridens fortsättning spelade D. en
framträdande roll inom den kyrkliga oppositionen (die
bekennende Kirche). Bland hans skrifter märkas
”Das Jahrhundert der Kirche” (1927) med
följd-skriften ”Nachspiel” (1928), ”Die Verantwortung
der Kirche” (1931), ”Wir rufen Deutschland zu
Gott” (1937). Den sistn. skriften erhöll
vidsträckt spridning men blev kort efter
publiceringen beslagtagen. Efter nationalsocialismens
sammanbrott återtog D. sitt ämbete, vilket
omgestaltades till biskopsämbete.

Dibranchiäta, se Bläckfiskar.

Dicefälisk (av grek, di, dubbelt, och kefalè,
huvud), med två huvud.

Dicellogra’ptus, se Graptoliter.

Dicellogra’ptusskiffer, lerskifferfacies av
mellersta och övre ordovicium. Faunan domineras
av graptoliter. Inom Skandinavien är d. bäst
utbildad i Skåne och på Bornholm; finnes även i
Jämtland (ogygiocarisskiffer) och i Norge.

Dicenta [dij>ä’nta], Joaquln, spansk
författare (1863—1917). Han debuterade som
novellist och lyriker men blev mest känd genom
sina skådespel, som ofta hade ett starkt socialt
inslag och länge höllo sig på den spanska
scenen. Förnämst är det passionerade
kärleksdra-mat ”Juan José” (1895).

Dice’ntra, se Löjtnantshjärta.

Diceras, fossilt musselsläkte (fam. Chamidae)
från övre juran, med mycket tjocka skal,
hornlik el. i spiral vriden umbo och en enda
häst-skoformad låstand i vänsterskalet.

Dicey [dai’si], Albert Venn, engelsk
rättslärd (1835—1922), 1882—1909 prof, i engelsk
rätt vid Oxfords univ. Han utgav bl. a. ”The
privy council” (1860; ny uppl. 1887) och ”The
law of the constitution” (D:s förnämsta arbete,
1885; 9æ uppl. 1939).

Dichasium [-kä’-], se Blomställning.

Dick, William R e i d, engelsk skulptör
(f. 1879), har utfört flera monument över män
och bedrifter i 1 :a världskriget (över lord
Kit-chener, vid S:t Paulskatedralen i London; en
kolossalbild av ett lejon vid Yperen), senare
framför allt porträttbyster av engelska
kungafamiljens medl., Churchill m. fl.

Di’ckel, inre del av modellformen vid
klock-gjutning.

Dickens [di’kinz], Charles, engelsk
författare (1812—70), född i Portsmouth. Fadern,
bokhållare där i hamnkontoret, var av
sorglös läggning (porträtterad som Micawber i ”David
Copperfield”), varav följde fattigdom. D:s
uppfostran försummades, och han fick redan börja
förtjäna sitt bröd, när familjen 1823 på allvar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free