Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Desprez, Louis Jean - Dess - Dessalines, Jean Jacques - Dessau - Dessauern, Den gamle - Dess dur - Dessein - Dessert - Dessie - Dessin - Dessoir, 1. Ludwig (Leopold Dessauer) - Dessoir, 2. Max - Dessous - Dessus - Dessäng - Destillat - Destillation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Dess—Destillation
630
dat skick bevarad, uppsatt på Rosersberg). —
Litt: N. G. Wollin, ”D. i Sverige” (1936), ”D.
en Italie” (i93ä)-
Dess (fr. ré bémol, eng. d flat), den medelst
ett b en halvton sänkta tonen d. Förväxlas
en-harmoniskt med ciss.
Dessalines [desali’n], Jean Jacques,
kejsare av Haiti, urspr. negerslav (1758—1806). Han
gav prov både på tapperhet och på grymhet som
adjutant åt Toussaint 1’Ouverture under upproret
mot Frankrike. Efter Toussaints förvisning
underkastade han sig 1802 general Leclerc men reste
sig ånyo 1803 och lyckades då förmå
fransmännen att utrymma Haiti. D. lät 1804 utropa sig
till kejsare, men hans styrelse urartade snart till
ett outhärdligt tyranni, och under ett tåg mot
några upproriska generaler blev han mördad.
De’ssau, huvudstad i Anhalt i mellersta
Tyskland, på vänstra stranden av Mulde, 7 km från
dess utlopp i Elbe; 100,000 inv. D. grundades i
slutet av u oo-talet av invandrade flamländare
samt var 1603—1863 residens för hertigarna av
Anhalt-D. och 1863—1918 huvudstad i
hertigdö-met Anhalt. Stadens gynnsamma läge ur
kommunikationssynpunkt gjorde, att den efter
järnvägarnas tillkomst snabbt utvecklades till ett
betydande handels- och industricentrum. 1935 blev
den medeltida staden R o s s 1 a u på andra
sidan Elbe införlivad med D. Under 2:a
världskriget blev staden mycket svårt skadad genom
allierade flyganfall. Av krigsviktiga industrier,
belägna i stadens v. delar, drabbades i
synnerhet de stora Junkerverken för tillverkning av
flygplan, andra betydande mekaniska verkstäder
samt centralstationen. Staden är knutpunkt för
järnvägarna Leipzig—Magdeburg, Berlin—Halle
och Aschersleben—Wittenberg samt har vid Elbe
hamnen Wallwitzhafen. Till det gamla D. vid
Mulde sluta sig vackra parker, som österut
övergå i skog och ängsmark. Bland stadens äldre
byggnader är Mariakyrkan (1506—12) märkligast,
med målningar (av bl. a. L. Cranach d. y.) och
gravmonument. Kring Grosser Markt märkas
åtskilliga renässanshus. Slottet, i vilket tavlor
och historiska minnen bevaras, samt
Prinz-Fried-rich-palatset äro från 1700-talet. I
Landesmu-seum finnas en tavelsaml. samt förhistoriska och
konstindustriella saml. På senare tiden har D.
blivit ryktbart genom det 1925 grundade Staatliches
Bauhaus, lett av W. Gropius, en funktionalismens
högborg, med skola för konsthantverk.
De’ssåuern, Den gamle, binamn på furst
Leopold av Anhalt-Dessau (1676—1747).
Dess dur (fr. ré bémol majeur, eng. d flat
■major), den durtonart, som har dess till
grundton och som förtecken har fem b, näml, för h,
e, a, d och g (parallelltonart: b moll).
Dessein [-sa’], fr., se Dessäng.
Dessert [-sä’r], fr., eg. anrättning av
konfekt, frukt o. dyl., som serveras efter
”efterrätten”, vanl. dock dets. som efterrätt.
De’ssie, stad i Etiopien, 275 km n. n. ö. om
Addis Abeba; c:a 5,000 inv. D. är en viktig
väg-knut, belägen på höglandets ö. rand 2,550 mö. h.;
telefonförbindelse med Addis Abeba sedan 1947.
Dessin [-sa’], fr., se Dessäng.
Dessoir [däs(oä’r], 1) Ludwig D. (eg.
Leopold Dessauer), tysk-judisk
skådespelare (1809—74). Han gjorde sig ett namn i
Karlsruhe under 1840-talet och var 1849—72
an-ställd vid kungl. teatern i Berlin. Bland D:s
roller märkas Hamlet, Othello, Coriolanus, Kung
Lear, Richard III, Shylock i ”Köpmannen i
Venedig”, Mefistofeles i ”Faust” och Filip II i
”Don Carlos”. D. hade toner för såväl det ädelt
storvulna som det demoniska, och hans tragiska
framställning grep genom lidelsens sanning.
2) M ax D., den föreg:s soh, filosof och
konstteoretiker (1867—1947), prof, i filosofi vid
Berlins univ. 1897. D:s talrika arbeten röra sig till
stor del på det undermedvetna själslivets och
hyp-notismens områden (”Das Doppel-Ich”, 1890; 3:e
uppl. 1925, ”Vom Jenseits der Seele”, 1917; 6:e
uppl. 1931, ”Vom Diesseits der Seele”, 1923).
1906 utkom hans sammanfattande estetiska
huvudarbete, Ӏsthetik und allgemeine
Kunstwissen-schaft” (2:a förändrade uppl. 1923). D.
grundläde Zeitschrift für Ästhetik und allgemeine
Kunstwissenschaft (1906—37) samt hade påbörjat
en framställning av den tyska psykologiens
historia.
Dessous [daso’], fr., under; i plur. (1 e s d.
el. dessouer), (dam)underkläder.
Dessus [dasy’], fr. (eg. ovan), fransk
benämning på d i s k a n t, även på sopran och
överstämma i allm.
Dessä’ng (fr. dessein, dessin), plan,
beräkning, avsikt, vink, anvisning; i synnerhet förr
även: ritning, utkast (i nyare franska
motsvarat av dessin). Att i biljardspel spela med d.
innebär, att man i förväg bestämmer hur man vill
göra stöten, varvid andra gjorda bollar icke
räknas. — Dessinatö’r, mönsterritare, numera
särsk. inom textilindustrien.
Destillät, se Destillation.
Destillation är en fysikalisk process,
varigenom en vätska el. en fast kropp först bringas
i ångform och därefter åter avkyles under
kokpunkten. Den överdestillerade vätskan kallas
des ti Ilat. Avskiljer man genom d. ur en
blandning av flera ämnen med olika kokpunkter
vissa av ämnena el. vissa fraktioner, talar man
om fraktionerad d. Avser man att genom
d. rena ett ämne, kallas processen även r e k t
i-f i k a t i o n. D:s ändamål är att rena el.
särskilja ämnen, utan att någon sönderdelning el.
spjälkning sker. För att undvika detta brukar
man även ofta destillera i vakuum,
varvid d.-temperaturen sänkes och ämnena således
mera skonas. En annan skonande d.-metod är
vattenångdestillering. Sker en
sönderdelning av det d. underkastade ämnet, benämnes
processen torrdestillation. Ofta försiggå
både d. och torrdestillation samtidigt, som t. ex.
vid d. av tjäror, mineraloljor o. dyl. Härvid
bildas vanl. en mer el. mindre fast återstod, s. k.
residuum, t. ex. beck, asfalt, koks etc.
D.-processerna försiggå i
destillationsapparater av olika slag.
Torrdestillationsapparater-na kallas vanl. retorter el. ugnar. Vanlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
