- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
555-556

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delescluze, Charles - Delesseria - Delet - Delff, Willem - Delfi, Delphi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

555

Delesseria—Delfi

556

vänstra fiygeln, ådrog sig flera gånger
fängelsestraff och till sist deportation till Guayana.
Därifrån återkom D. 1859 med bruten hälsa men
oförminskad energi. 1868 uppsatte han den
revolutionära tidningen Réveil, invaldes 1871 i
nationalförsamlingen, blev s. å. ledare för
Pariskommunens försvar och stupade 25 maj på en
barrikad.

Delesseria, se Rödalger.

Delet, det relativt öppna farvattnet i Ålands
skärgård v. om öarna Enklinge, Kumlinge och
Seglinge.

Delff, Willem Jacobsz, holländsk
koppar-stickare (1580—1638). Från 1610 var D.
huvudsakligen sysselsatt med gravyrer efter sin
svärfaders, M. van Mierevelts, och honom
närstående målares porträtt av samtida furstar,
statsmän och krigare (bl. a. Gustav II Adolf
och Axel Oxenstierna).

De’lfi, De’lphi (grek. Delfin1), stad i Fokis
vid s. foten av Parnassos, det gamla Greklands
viktigaste religiösa medelpunkt, berömd för sitt
orakel. På det antika D:s plats låg i nyare
tid byn K a s t r i. Dess invånare måste likväl
utrymma sina bostäder, då fransmännen (École
franqaise d’Athènes) började sina
utgrävningar 1892. Nuv. orten Delfoi har c:a 1,000
inv. De arkeologiska fynden visa, att D. som
kultort går tillbaka till mykensk (förgrekisk)
tid; dess orakel nämnes redan hos Homeros.
Enl. myten innehades oraklet först av
jordgudinnan Gaia, sedermera av Themis och slutligen
av Apollon. Den homeriska hymnen till den
pythiske Apollon berättar, hur guden vann oraklet
efter att ha nedlagt draken Python och
därjämte, att Apollon förde dit kretiska män och
gjorde dem till sina präster.

I äldre tider ha sannolikt andra metoder att
utforska framtiden nyttjats; i historisk tid siade
en prästinna, Pythia, inspirerad av Apollon.
Efter vissa förberedande ceremonier fördes Pythia
in i templets innersta, tog plats på en trefot
över en rämna, från vilken bedövande gaser
(oriktigt) sades uppstiga; i extatiskt tillstånd
utstötte hon ord och ljud, som redigerades av
prästerna, vanl. i versform. Oraklet rådfrågades
om allting; privata angelägenheter torde väl
alltid ha varit övervägande. Sin ledande
ställning vann det därigenom, att det under den tid
av religiös oro, väckelse och nyskapelse, som
utmärkte århundradena före perserkrigen,
upptog vissa ledande religiösa idéer, ägnade att
skapa frid med gudarna genom att ge fasta
regler för människans förhållande till dem. Första
kravet var rituell renhet, vilket medförde
förbud mot handlingar, genom vilka man ådrog sig
befläckelse, och reningsriter för att rena den,
som ådragit sig befläckelse. Detta renhetskrav
har, åtm. i viss utsträckning, överförts till det
moraliska området. Framför allt insisterade
Apollon på mördarens orenhet, tills han
underkastats rening, och bidrog därigenom kraftigt att
avskaffa blodshämnden och förhjälpa staten till
att taga bestraffningsrätten i sin hand. Oraklet
understödde sakrallagstiftningen och bekräftade

Stadion i Delfi.

inrättandet av nya kulter. Så övervann Apollon
den dionysiska extasen genom att reglera och
infoga Dionysoskulten i den grekiska religionens
vanliga former och fick själv ökad styrka genom
förbundet med Dionysos. I D. dyrkades
Diony-sos under de tre vintermånaderna och Apollon
under årets övriga del. Vidare reglerade oraklet
den viktiga heroskulten. Under denna tid inföll
grekernas koloniala expansion, och oraklet i D.
framställes ofta som ledare för denna. Ingen
plats hade så vidsträckta förbindelser och så
goda underrättelser från alla av greker bebodda
orter runt Medelhavet och längre bort.
Förbindelser med D. tillskrivas även Rom. På den
religiösa grundvalen utbildades en livsåskådning,
vars grundton var underordnandet under
gudomlig och mänsklig lag. Den har fått uttryck i de
tänkespråk, som upptecknades på templets
väggar, t. ex. det berömda gnö’thi seauto’n, ”känn dig
själv”, vilket betyder ”vet, att du är en
människa!”

Politiskt stod D. i beroende av staden Krisa
i dalen nedanför; det första ”heliga kriget”,
i vilket vissa grekiska städer grepo till vapen för
D:s oberoende, ledde till Krisas förstöring 585
f. Kr. För att fira segern instiftade man de
pythiska spelen, som intogo andra platsen bland
de grekiska nationalspelen. I kriget med
perserna stod oraklet i början på fiendens sida, av
felräknande klokskap el. av själviskhet.
Grekerna märkte det ej utan framburo sina
tackoffer för segern främst till guden i D. Redan
under peloponnesiska kriget, då oraklet avgjort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free