Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delcassé, Théophile - Delcredere - Delcrederefond - Deleatur - Deledda-Madesani, Grazia - Deleen, Carl - Delegat - Delegation - Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet - Delegera - Delémont - Delenda (est) Carthago - Delescluze, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Delcredere—Delescluze
554
de båda länderna om
afrikanska gränser;
denna banade väg
för snabbt växande
samförstånd, och en
”entente cordiale”
mellan England och
Frankrike kom till
stånd 8 april 1904.
Juni 1900 lyckades D.
avveckla en gränstvist
med Spanien i
Väst-afrika, kom s. å. till
samförstånd med
Italien (ömsesidig
för
säkran om fria händer i Marocko och Tripolis)
och slöt 1901 med Italien en hemlig
överenskommelse om neutralitet. Samtidigt strävade han att
befästa alliansen med Ryssland och var en av
upphovsmännen till trippelententen
Frankrike-Eng-land-Ryssland (1907). D:s marockanska politik
tillfredsställde icke Tyskland, och då han vägrade
gå med på en konferens för Marockofrågan,
tvangs han, inför risken av krig, 6 juni 1905 att
avgå ur ministären Rouvier. Därpå höll han sig
några år i bakgrunden men försvarade 1909 så
energiskt sin politik mot ett hotfullt anfall av
Clemenceau, att denne störtades. Mars 1911—jan.
1913 var han marinminister under Monis, Caillaux
och Poincaré och sändes febr. 1913 av den
sistnämnde som ambassadör till Petersburg för att
ytterligare stärka den fransk-ryska alliansen.
Han återkom ett år senare, blev aug. 1914
utrikesminister i Vivianis kabinett men avgick okt.
1915 av hälsoskäl och missnöje med
Saloniki-expeditionens fullföljande.
Delcre’dere, it., garanti, som någon åtager
sig för fullgörande av ett av annan ingånget
avtal. Den, som i egenskap av kommissionär
el. mellanhand avslutar en affär, t. ex. säljer
varor, säges ”stå delcredere”, när han inför
säljaren ansvarar för köpesummans riktiga
erläg-gande. Som ersättning för detta ansvar uppbär
han i allm. viss procent av summan.
Delcrederefond, fond, avsatt för mötande av
förluster.
Deleätur, lat. (av delère, utplåna), ”det må
utplånas”, se del.
Dele’dda-Madesa’ni, G r a z i a, italiensk
författarinna (1872—
1936). Hon blev
redan som ung flicka
känd och ryktbar
inom och utom Italien
genom sina målande
berättelser och
romaner, skildrande livet
på det romantiska,
förut rätt okända
Sardinien. Hon
övergick så småningom
helt till den
psykologiska romandiktningen utan
lokali
sering. Hon erhöll 1926 nobelpriset i
litteratur. Huvudarbeten äro: ”Elias Portolu”
(1903), ”Cenere” (1904), ”La via del male”
(1906), ”Colombi e sparvieri” (1912),
”Ma-rianna Sirca” (1915), ”Lhncendio nelFoliveto”
(1918). På sv. finnas bl. a. ”Valda romaner”
(1928). — Litt.: G. Bergh, ”Modern italiensk
litteratur” (1930).
Deleen [-lè’n], Carl Erik, boktryckare
(1767—1850). Som e. o. notarie i Svea hovrätt
öppnade D. 1796 en bokhandel i Stockholm och
anlade där 1799 ett tryckeri, som snart blev det
förnämsta i landet. En tid var han Svenska
akad:s boktryckare. Han utgav goda ordböcker
i främmande språk och översatte flera av
Swe-denborgs skrifter. Jfr A. Holmberg, ”C. D.,
geniet-hj älten-martyren” (i Sv.
Bokhandelstidning 1923).
Delegat (lat. delegätus), fullmäktig, ombud.
Delegation (lat. delegätio, av delegäre, avsända
med uppdrag), avsändande av fullmäktige;
uppdrag att handla i någons ställe; personer med
sådant uppdrag.
1) I civilrätten betecknar d. avtal,
varigenom en person inträder i annans ställe som
gäldenär i ett mellan den senare och en tredje
bestående obligatoriskt rättsförhållande. Utbyte
av en gäldenär mot en annan kan icke äga rum
utan borgenärens samtycke.
2) I statsvetenskaplig mening
föreligger d., när en myndighet överlåter på en
annan viss befogenhet, som tillerkänts den i
grundlag el. annan lag. Ofta händer, att
författningen själv tillåter en sådan transaktion.
3) österrikis k-u ngerska
delegationerna kallades två utskott, av vilka det
ena valdes av österrikiska, det andra av
ungerska riksdagen och som, enl. en lag av 21
dec. 1867, årl. sammanträdde till ett
unions-parlament för vissa gemensamma angelägenheter.
De upphörde i och med omvälvningarna 1918.
Delegationen för det internationella
socialpolitiska samarbetet, ett sedan 1927 verksamt
organ för Sveriges deltagande i det
internationella samarbetet på det socialpolitiska området.
D. består av ordf, och 6 led., varav 2
representera arbetsgivarna, 2 arbetarna samt 2
Socialstyrelsen och Arbetsrådet. Dessutom finnas 6
suppleanter. D. har till uppgift att avge
yttranden över frågor, som skola behandlas på
Internationella arbetskonferensens sammanträden,
och att i Sverige sprida kännedom om
arbetsorganisationens verksamhet.
Delegera (lat. delegäre), avsända med
uppdrag; befullmäktiga. — Delegerad (lat.
delegätus), fullmäktig, ombud.
Delémont [dalemå’] (ty. Delsberg), stad i
schweiz. kant. Bern, i Jurabergen; 6,600 inv.
Ur- och cementindustri.
Dele’nda (est) Carthägo, lat. ”Kartago bör
förstöras”, annan version av Catos ständiga
yrkande.
Delescluze [dolekly’z], Charles, fransk
revolutionär (1809—71). Han stred fr. o. m.
julirevolutionen (1830) ständigt på yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
