Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David, Louis - David, Pierre Jean - Davide, Hans Leonard - Davidov - Davidovitj, Ljubomir - Davids, Rhys - Davidson, David - Davidson, Randall Thomas - Davids psalmer - Davidsstjärna (davidssköld)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
D avid—D avidsst j ärna
480
Louis David: Madame Sériziat med sitt barn, 1795.
Louvren, Paris.
moder, påven Pius VII och madame Récamier
i helfigur, halvliggande på en antik soffa. Även
som lärare var D. betydande. Till hans skola
strömmade hundratals elever från olika länder.
Bland hans lärjungar voro P. Krafft d. y.,
Eckersberg och J. L. G. Lund.
De flesta av D :s mest representativa verk
(även de här nämnda porträtten) finnas i Louvren.
— Jfr E. J. Delécluze, ”L. D., son école et son
temps” (1855), rnonogr. av J. David (2 dir,
1880), L. Rosenthal (1904), Ch. Saunier (1928),
R. Cantinelli (1930) och K. Holma (1940).
Davi’d, Pierre Jean, efter sin
födelsestad kallad D.-d’A n g e r s, fransk skulptör
(1788—1856). Han blev i den samtida franska
skulpturen representant för kraftig realism med
starka uttryck för dramatisk lidelse. En mängd
monumentala porträttbyster utförde han med
ståtlig hållning och starkt betonad karaktär,
dessutom verkningsfulla statyer och livliga reliefer,
bl. a. den figurrika högreliefen på Panthéons
gavel fält. Monogr. av Jouin (1878).
Davide [-vi’d], Hans Leonard, läkare
(f. 1889 4/i), med. dr och doc. i bakteriologi och
epidemiologi vid Karol. inst. 1925, prof:s namn
1947. D. är sedan 1934 överläkare och chef för
Stockholms hälsovårdsnämnds bakteriologiska
laboratorium. Han har utgivit talrika arbeten
av serologiskt, bakteriologiskt, epidemiologiskt
och hygieniskt innehåll.
Davidov, se Davydov.
Davidovitj [-i’då-], Ljubomir,
jugoslavisk politiker (1863—1940), först lärare, invaldes
1901 i serbiska riksdagen och var flera gånger
undervisningsminister. 1919 blev D. ledare för
det s. k. demokratiska partiet och var
regeringschef aug. 1919—febr. 1920 samt 27 juli—6 nov.
1924.
Davids [déi’vidz], Thomas William Rhys,
engelsk indolog (1843—1922), fil. dr i Breslau,
jur. dr i Edinburgh m. m. Han tjänstgjorde
1866—77 som domare på Ceylon och ägnade sig
samtidigt åt studiet av buddismens heliga språk
pali. Han grundade 1881 The Pali Text Society,
vars Journal han redigerade. 1882—1912 var
han prof, i pali i London och 1904—15 prof, i
religionsvetenskap i Manchester. D. har
företrädesvis arbetat på den buddistiska litteraturens
och religionshistoriens område och utgivit
sammanfattande, mycket lästa arbeten.
Davidson, David, nationalekonom (1854—
1942), doc. i nationalekonomi i Uppsala 1879,
prof, i nationalekonomi och finansrätt där 1890
—1919. — D. hör jämte Wicksell och Cassel
till grundläggarna av den moderna
nationalekonomien i Sverige. Han började med två för sin
tid förtjänstfulla arbeten, ”Bidrag till läran om
de ekonomiska
lagarna för
kapitalbildningen” (akad. avh. 1878)
samt ”Bidrag till
jordränteteoriens historia”
(1880). Sin egentliga
vetenskapliga insats
har D. emellertid gjort
i den av honom 1899
grundade och t. o. m.
1938 redigerade
Ekonomisk Tidskrift, vars
ojämförligt flitigaste
medarbetare han varit.
Han har särskilt i
betydande mån
bi
dragit till utvecklingen av läran om
penningvärdet. Dessutom har han i stor
utsträckning ägnat sig åt finansrättens och
finanspolitikens problem, där han utvecklat ett
betydande skriftställarskap. D:s stora
sakkunskap i dylika frågor anlitades flitigt genom
sakkunniguppdrag o. dyl. Utom de nämnda
arbetena må nämnas ”Europas centralbanker”
(1886), ”Om beskattningsnormer vid
inkomstskatten” (1889) och ”Kommentar till
bevillnings-förordningen” (s. å.).
Davidson [déi’vidsn], Randall Thomas,
engelsk kyrkomän (1848—1930). D. vigdes 1891
till biskop av Rochester och företog s. å. en resa
till Sverige. Redan då framträdde hans stora
kyrkliga mål: att inom England närma de olika
kyrkorna till varandra och utom England söka
anknytning till kyrkor med apostolisk succession
(den ortodoxa och den svenska). Han blev 1895
biskop i Winchester och var 1903—28 ärkebiskop
av Canterbury. Då D. lämnade sitt ämbete,
blev han pär under namnet Lord D. of Lambeth.
Davids psalmer, se Psaltaren.
Davidsstjärna, eg. davidssköld,
sexud-dig stjärna, bildad av två trianglar, urgammalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
