Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dansk konst - Dansk musik - Dansk samling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Dansk musik—Dansk samling
434
Aulan i Skolan vid Sundet på Amager, Köpenhamn,
1938. Arkitekt K. Gottlob.
penhamn. Under 1920-talet härskade en
klassicism, än enkel, än monumental, såsom i
Köpenhamns polishus, byggt av H. K a m p m a n n,
H. Jacobsen och A. R a f n. övergången
till funktionalismen bildar O. G u n d 1 a
ch-P e d e r s e n. De främsta namnen äro i övrigt
K. Gottlob samt K. F i s k e r, som
uppfört Århus univ., och A. Jacobsen. Inom
konsthantverket dominera G. Jensens silver
samt keramik av bl. a. T. B i n d e s b ö 11, J.
Gaugin, J. Nielsen, A. Salto och
Nathalie Krebs.
Av danska muséer för konst och konstindustri
märkas i Köpenhamn: Statens museum for kunst
(Kunstmuséet), Ny Carlsberg Glyptotek med
övervägande skulptur, Thorvaldsens museum, Den
hirschsprungske samling av danskt
1800-tals-måleri samt Kunstindustrimuséet. På Fyn
märkes Fåborg museum och på Jylland Skagens
museum, uteslutande ägnat åt konstnärer, som
verkat på Skagen.
Litt.: K. Madsen m. fl., ”Kunstens historie i
Danmark” (1901—07); C. A. Been & E.
Hannover, ”Danmarks malerkunst” (2 bd, 1902—03);
C. G. Laurin, ”Nordisk konst” 1.—3 (1921—25);
K. Madsen, ”Dansk malerkunst gennem de sidste
40 år” (1934); F. Weilbach, ”Dansk
bygnings-kunst i det 18 :e århundrede” (1930); J. B.
Hartmann, ”Dansk skulptur indtil 1850” (1946);
H. Finsen, ”Ung dansk arkitektur 1930—45”
(1947); E. Zahle m. fl., ”Danmarks malerkunst”
(3:e uppl. 1947); J. Zibrandtsen, ”Möderne dansk
maleri” (1948).
Dansk musik. Under medeltiden utbildades i
Danmark folkviseballaden, vars melodier genom
muntlig tradition hos folket bevarats till våra
dagar. Den kyrkliga musiken under katolska
tiden hade närmast samma karaktär som den i
Tyskland och Frankrike; ehuru under senare
tid vissa nationella särdrag i melodibildningen
påvisats. Under 1500-talet förändrades denna
kyrkosång småningom i lutersk anda. Härtill
kom psalmen. Konstmusiken odlades framför allt
vid hovet. Kristian IV lät på 1630-talet från
Dresden inkalla kapellmästaren Heinrich Schütz.
Först med Dietrich Buxtehude (1637—1707)
uppstod en danskfödd kompositör av betydelse.
Operan odlades först mot slutet av 1680-talet. I
början omhuldades den venetianska operastilen, men
sedan inkom med Reinhard Keiser även den tyska.
Konsertväsendet florerade på 1740-talet genom
föreningen Det musikaliske societet. Vid samma
tid började även den neapolitanska operastilen,
vilken med Sarti nådde en viss blomstring. Tyska
skolan representerades av Adolph Scheibe.
Småningom uppstod ett nationellt danskt sångspel med
Joh. Ernst Hartmann (1770-talet) och I. A. P.
Schulz. Den danska romantiken inom musiken
började kort efter 1800 med Æ. Kunzen, C. E.
F. Weyse, F. Kuhlau och J. F. Fröhlich. Det
mest berömda verket blev Kuhlaus opera
”Elver-höi” 1828. Till högromantikens stora klassiker
höra J. P. E. Hartmann (1805—1900) med
melodramen ”Guldhornene” 1832, sedan operan
”Liden Kirsten” jämte flera körverk och lieder, samt
N. W. Gade (1817—90) med Ossianuvertyren
1840, c-mollsymfonien 1842, därefter körverk
och instrumentala stycken. På 1840-talet odlades
dansmusiken med stor framgång av H. Ch.
Lumbye. På 1860- och 1870-talen stod den
danska romansen högst med P. Heise, sedan med P.
E. Lange-Müller. Den nationella riktningen
odlades vid samma tid även av O. Mailing, J. O.
E. Hornemann m. fl. Nyromantiken, speciellt
Berliozstilen, upptogs av Asger Hammerik.
Symfonien och kammarmusiken ha sedan odlats av
Carl Nielsen, Ludolf Nielsen, L. Glass, G.
Helsted, G. Höeberg, F. Henriques m. fl. Av
operakompositörer har särskilt A. Enna vunnit
berömmelse även i utlandet. Bland moderna
kompositörer, som mer el. mindre ansluta sig till
C. Nielsen, märkas E. Bangert, P. Gram, A.
Riis-Magnussen, J. L. Emborg, P. v. Klenau,
P. Schierbeck, R. Simonsen, R. Langgard, F.
Höffding, K. Riisager, J. Bentzon,
körkompo-nisten och musikhistorikern K. Jeppesen m. fl.
—-Litt.: A. Hammerich, ”Dansk musikhistorie indtil
c:a 1700” (1921).
Dansk samling, danskt politiskt parti, bildat
1936 med förf. Arne Sörensen som partiledare.
1939 deltog D. f. f. g. i valet till Folketinget
och erhöll 8,500 röster. Under den tyska
ockupationen utvecklades partiet till ett utpräglat
motståndsparti, och valet 1943 gav det 43,000
röster och 3 folketingsmandat. Efter den tyska
kapitulationen 1945 inträdde partiet i
samlingsregeringen med Arne Sörensen och gårdsägare
Juul Christensen som representanter. Från 1947
gick partiet starkt tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
