Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Danmark
408
pert, kortvarigt motstånd, liksom slottsvakten i
huvudstaden. Ockupationen var i huvudsak
fullbordad på en dag. 10 april ombildades
regeringen genom att 6 ministrar utan portfölj
inträdde från Venstre och de konservativa. På
Island övertog den isländska regeringen
konungens myndighet — i juni 1944 upplöstes unionen
formellt. Alla relationer till ockupationsmakten
skulle ordnas genom utrikesministeriet, medan
den övriga administrationen och j urisdiktionen
över danska medborgare förblev i danska
händer. I juli konstituerades niomannautskottet, ett
samarbetsutskott mellan de 4 stora partierna
och Retsforbundet, som skulle samordna
riksdagens aktivitet för att upprätthålla folkstyret.
Den 8 juli ombildades regeringen till en
nationell samlingsregering, i vilken bl. a.
in-gingo de konservativa Chr. Möller och V.
Fi-biger som resp, handels- och kyrkominister samt
från Venstre K. Kristensen och S. Brorsen
som resp, inrikes- och försvarsminister. 3
opolitiska ministrar inträdde, bl. a. E. Scavenius
som utrikesminister efter P. Munch. Flera
kuppförsök från danska nazister, vilkas ledare
var läkaren F. Clausen, lyckades man avvärja.
I okt. avgick Chr. Möller efter tysk påtryckning
och ersattes av H. Hendriksen. 1941 skärptes
situationen. I jan. måste Chr. Möller utträda ur
Folketinget, i febr, tilltvungo sig de tyska
myndigheterna utlämnandet av de danska
torpedbåtarna. 9 april undertecknade den danske
ministern i U. S. A., Henrik Kauffmann, en
överenskommelse om upprättande av amerikanska
baser på Grönland med erkännande av D:s
suveränitet och avskedades 15 april från
Köpenhamn. De danska myndigheterna måste arrestera
omkr. 200 danska kommunister och införa
förbud mot det kommunistiska partiet. I juli
bildades med regeringens godkännande Frikorps
Danmark, som skulle insättas på östfronten
genom värvning från de nazistiska
organisationernas sida, och 25/n måste Scavenius i Berlin
underteckna Antikominternpakten men med starka
förbehåll. Paktens undertecknande medförde
starka demonstrationer i Köpenhamn, och det
andliga motståndet gav nu praktiska utslag.
På sommaren hade Dansk Studiering (Ringen)
startat, och fram på hösten började
kommunisterna illegalt utgivandet av Land og Folk, som
i dec. följdes av den borgerliga tidn. De frie
danske. I maj 1942 började slutl. den största
illegala tidningen, det kommunistiskt-borgerliga
Frit Danmark att utkomma. 3/s avled Stauning
och efterföljdes av V. Buhl, medan Alsing
An-dersen övertog finansministeriet. Chr. Möller,
som illegalt rest till England via Sverige, valdes
15/s till ordf, i Det danske råd i London. Efter
att Buhl i radion 2/o hade varnat för de
begynnande sabotagen mot ockupationsmakten, talade
Möller 6/g över Londons radio och uppmanade
till väpnat motstånd. Kort därefter utbröt
kunga-krisen med anledning av Kristian X:s korta
tacktelegram på Hitlers födelsedagshälsning:
bägge ländernas sändebud hemkallades, 12/io
avlöstes högste kommenderande generalen Lüd-
ke av SS-generalen v. Hanneken, och
förhållandena förvärrades, då konungen 19/io störtade
med hästen och svävade mellan liv och död.
I nov. anlände det nya tyska sändebudet, Werner
Best, med krav på större vänlighet mot tyskarna
från regeringens sida och koncentrering av
makten hos denna genom vidsträckta fullmakter från
riksdagen. 9/n måste Buhl avgå tills, m. vissa
andra ministrar; Scavenius övertog
statsministerposten, och olika administrativa chefer inträdde
i regeringen. u/n fick regeringen ökade
fullmakter av riksdagen för att upprätthålla lugn
och ordning. På vintern tilltog emellertid oron,
de första domarna avkunnades över danska
medborgare av den tyska krigsrätten, och W12
arresterades en rad kända män, som stodo bakom
Frit Danmark. Folketingsvalet 23/s 1943
utnyttjades till en kraftig demonstration för danskt
folkstyre; det inbördes förhållandet mellan de stora
partierna förblev någorlunda oförändrat. Våren
kännetecknades av tilltagande illegal verksamhet,
och på sommaren började omfattande
arbetsned-läggelser som protest mot tyska övergrepp.
Regeringen miste efter hand sitt grepp om
befolkningen, och från tysk sida förbereddes en
hårdare kurs. I slutet av aug. anlände trupp
förstärkningar, och 28/8 ställde Best ultimatum om
införande av undantagstillstånd, ståndrätt och
dödsstraff för sabotage, tysk presscensur och gisslan
för händelserna i landsorten. Dessa krav
avvisades av niomannautskottet, och från 29/s upphörde
regeringen att fungera, under det att tyska
trupper övertogo makten, höllo konungen under
bevakning och angrepo de militära anläggningarna,
varvid den danska flottan sänkte sig själv.
Undantagstillstånd förklarades över hela landet,
tyska ståndrätter och dödsstraff infördes.
Därefter fortsatte administrativa chefer den dagliga
administrationen. 8/g försiggick den första tyska
avrättningen. V10 började arresteringar av
danska judar, varav dock de flesta fingo skydd och
blevo hjälpta över till Sverige av den övriga
befolkningen, medan alla högre läroanstalter
stängde som protest en vecka, alla mera
betydande korporationer med kungen i spetsen
protesterade hos tyskarna och biskoparnas protest
upplästes i kyrkorna följande söndag. Senare i
okt. upphävdes undantagstillståndet, och kort
därefter utsändes den första proklamationen från
det nyligen bildade Danmarks frihetsråd, som efter
hand samlade hela det illegala motståndet under
sin ledning. Samma höst började överförandet
av politiska fångar till tyska koncentrationsläger,
och 3o/12 började de tyska politiska attentaten
mot framträdande danska personligheter, som
redan 4/i 1944 ledde till mordet på diktaren och
prästen Kaj Munk. Under våren ökade
sabotagen och besvarades med tyska motsabotage,
liksom ”stikkermorden” besvarades med en rad
tyska ”clearingmord”. I Jylland började
järn-vägssabotagen vålla allvarliga svårigheter, och
tyska avrättningar började åter från 23/4. Efter
en rad omfattande sabotage i juni började 26/e
arbetsnedläggelser och oroligheter i Köpenhamn,
som från 3% ledde till 5 dagars generalstrejk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
