Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Danmark
406
varvid D. säkrades 62 °/o av Englands totala
baconimport, men ingen bestämd mängd, och D.
fick i gengäld motta en rad engelska helfabrikat
samt kol, järn och stål, varigenom handeln
skulle utjämnas. Samma höst nedskar England
sin svinimport från D. från 150,000 i veckan
1932 till 73,000, och samtidigt begränsade även
Tyskland sin import från D.
20/1 1932 genomfördes lagen till skydd för
landets valuta med plikt att hembjuda utländsk
valuta till Nationalbanken och ansöka om
valutaattest för import. I mars s. å. antogs en ny
försvarsordning under sänkning av
försvars-budgeten. I jan. 1933, då den engelska
marknaden var hotad, exporten till Tyskland hade
sjunkit till hälften sedan 1928—29, arbetslösheten
bland de organiserade arbetarna hade stigit till
43,5% och en storlockout hotade, ingingo
regeringspartierna och Venstre i Staunings
privatbostad den s. k. Kanslergadeförlikningen,
grundvalen för den ekonomiska och sociala politiken
fram till krigsutbrottet. Lantbruket fick den
danska kronan fixerad till 22,50 pr £ (= 57
guldöre), medan arbetslöshetsunderstöden höjdes.
Under loppet av 1933 utfärdades en rad
omfattande förordningar för lantbruksproduktionen;
produktionen av socker och potatismjöl ställdes
helt under statskontroll, svinpriset anpassades
liksom förut smörpriset efter den engelska
marknadens priser. Utstyckningen av jord till husmän
återupptogs med kraft, en krisfond inrättades
för att stödja kreditföreningar, fiske och
hantverk, och stora bidrag lämnades för att
stimulera byggnadsverksamheten. Från 1933
genomförde regeringen åter en lång rad sociallagar
med socialreformen av 2% 1933 i spetsen, som
reformerade och gav likartade regler för
offentlig socialvård, sjukförsäkring, invalidpensioner,
ålderspensioner, olycksfallsförsäkring och
arbetslöshetsförsäkring. 1937 genomfördes lagen om
kommunal skatteutj ämning och s. å. lagarna mot
övertidsarbete och om lärlingarnas
arbetsförhållanden. Därtill kommo 1938 lagarna om
tjänstemännens förhållanden och semesterlagen,
varigenom alla anställda tillförsäkrades semester med
lön. Vi 1933 trädde en ny, humanare strafflag i
kraft. 1937 genomfördes mot Venstres och de
konservativas röster folkskolereformen, som
införde examensfri mellanskola, och s. å. erkändes
det nya univ. i Århus som självständig institution
under statskontroll. I maj s. å. antogs åter en
ny, nu något förbättrad försvarsordning. 1932
års ram bibehölls oförändrad, men
befälskad-rar och utbildningskontingent ökades. Politiskt
upplevde de stora partierna en kris. 1932
fingo kommunisterna sina 2 första mandat.
Inom den konservativa ungdomsrörelsen uppstodo
sympatier för fascismen, vilka måste hållas
hårt tillbaka av Chr. Möller. Inom
lantbrukar-kretsar uppstod en aktivistisk flygel,
Landbru-gernes Sammenslutning (L.S.), som ville bilda
en agrarisk fackföreningsrörelse, till vilken 3 av
Venstres medl. i Folketinget gingo över; dessa
bildade Det frie Folkeparti, som 1939
ombilda-des till Bondepartiet. 1935 företog L. S. ett
bondetåg till konungen och försökte en
valutastrejk, som emellertid slog fel, liksom olika
försök till produktionsstrej ker. Inför denna oro
genomförde regeringen 1934 olika lagar till
begränsning av ungdomsrörelsernas aktivitet och av
vapenförsäljning, och 1935 utskrev den val
under slagordet ”Stauning el. kaos”. Valet 22/io
1935 gav socialdemokraterna en överväldigande
seger. Efter valet ombildades delvis regeringen.
1933 hade H. P. Hansen avlöst Bramsnæs som
finansminister och efterföljdes 1937 av V. Buhl.
Då landstingsvalet 22/9 1936 f. f. g. gav
regeringen majoritet i denna kammare, hade den
majoritet i riksdagen. 1937 tillsattes en
författningskommission, som 1939 framlade ett förslag
om nedsättning av valrättsåldern till 23 år,
avskaffande av Landstinget och i stället
införande av ett riksting, som skulle väljas dels av
folketingsvälj arna, dels av Folketinget. Venstre
var starkt emot förslaget, de konservativa
splittrades genom att en grupp med Chr. Möller
och H. Hendriksen gick med regeringen. Vid
valet 3/4 1939 gingo socialdemokraterna tillbaka
med 4 mandat. Grundlagsförslaget återupptogs
därpå, men vid folkomröstningen 23/s 1939
erhöll det icke tillräcklig majoritet. Som följd
härav avgick Chr. Möller som konservativ
partiordförande. Ekonomiskt voro åren 1935—39
som helhet en uppgångstid, icke minst för dansk
industri. Vägnätet förbättrades, tågtrafiken
moderniserades, och stora brobyggnadsarbeten
gagnade samfärdseln. En lag av 18/i 1934 om
medling i arbetstvister stärkte
förlikningsinstitutio-nen och huvudorganisationerna. Mindre gynnsam
var ställningen för jordbruket, vars
produktionsmaskiner! dock starkt utvecklades.
Då Norge 1930—31 erkände norska
fångstmäns ockupation av en del av den östgrönländska
kusten, hänsköt D. frågan till Internationella
domstolen i Haag, som 1933 tillerkände-D.
suveräniteten över hela Grönland och förklarade
den norska ockupationen ogiltig. Under den
tilltagande världspolitiska krisen sökte D.
samordna sin yttre hållning med de andra
Oslo-staterna, men 1937 avvisade Stauning i ett
anförande i Lund varje tal om samnordiskt
försvar. I maj 1939 måste D. underteckna en
icke-angreppspakt med Tyskland. Vid
krigsutbrottet avgav D. en neutralitetsförklaring och
lade ut miner i segelrännorna för att kontrollera
dem. I okt. 1939 möttes Kristian X, de övriga
nordiska konungarna och den finske presidenten
i Stockholm. Då tyska truppsammandragningar
vid årsskiftet konstaterades, förklarade
Folketinget, att man med alla medel skulle hävda
rikets neutralitet och självständighet. Då det
tyska angreppet närmade sig i början av april
1940, låg D. försvarslöst. Den tyska
ockupationen, som inleddes tidigt på morgonen den 9
april med motoriserade trupper över landgränsen,
genom landsättningar vid bl. a. förbindelserna
över Bälten och Gedser-Vordingborg samt slutl.
i form av en kupp i Köpenhamn, ledde till
eftergift redan samma förmiddag. De svaga danska
trupperna i Sönderjylland hade bjudit ett
tap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
