Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crusenstolpe, Magnus - Crusius, Benedictus - Crusius, Philip - Crusoe, Robinson - Crustacea - Çruti - Cruus, Jesper Mattson - Crux - Cruz Cano y Olmedilla - Cruze, James - Cruzeiro - Cruziana - Crwth - Crüger, Johann - Crypto- - Cryptobranchus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Crusius—Cryptobranchus
174
handlade i bref” (1838—51 i fria häften, 1852
—64 som månadsskrift; sista häftet utgavs 1865,
efter C:s död). Med anledning av att en
utnämning skett på en söndag, yttrade C. i andra
brevet, att konseljen gjort sig skyldig till
sab-batsbrott. Karl XIV Johan övertalades att låta
åtala C. för majestätsförbrytelse, och man
lyckades få en jury, som fällde honom. När C.
inställdes för hovrätten för att undfå sin dom,
som lydde på icke mindre än tre års fängelse
på Vaxholm, gjordes av de närvarande
demonstrationer till hans förmån, vilka sedermera
fortsattes, då han avfördes till Vaxholm (20 juli
1838), och gåvo anledning till blodiga kravaller
på Stockholms gator. Den okloka förföljelsen
mot C. gjorde honom till en folkhjälte och
skaffade honom ökad uppmärksamhet, då han
energiskt fortsatte sitt författarskap. Från
fängelset utgingo flera häften av ”Ställningar och
förhållanden”, det mest bekanta var ”Fjerde
bref vet”, med överskriften ”Excellentissime!”
(M. Brahe), där C. blottade det förhållande, vari
han stått till konungen och Brahe m. fl. På
Vaxholm författade han ytterligare ”Vidräkning
och reform” (1839), riktad mot Geijers
uppfattning av partitidevarvet, ”Röst ur ett svenskt
statsfängelse” (s. å.) och början av ”Morianen,
el. Holstein-Gottorpiska huset i Sverige” (1840
—44), som jämte ”Carl Johan och svenskarne”
(1845—46) och ”Huset Tessin under enväldet
och frihetstiden” (1847—49) bildar ett säreget
litteraturslag, där sanning och lögn äro
sammanblandade på ett förvillande sätt. Bland C:s
senare historiska arbeten må nämnas
”Karakteristiker, ur samtidas förtroliga bref och anteckningar”
(1851), ”Revolutionen den 13 Mars 1809”
(1859) och ”Historiska personligheter” (2 bd,
1861—63). 1882 utgavs en samling av hans
dödsrunor i kalendern ”Svea” under titeln
”Medalj onger och statyetter”.
C. har haft ett mycket stort inflytande som
politisk pamflettist; hat till Karl XIV Johan
och hans politik liksom till ätten Bernadotte
var drivkraften till hans senare författarskap,
där man lika mycket saknar en fast övertygelse
som egentliga politiska idéer. Trots sin
bitterhet mot konungahuset och dess vänner var han
till sitt lynne aristokrat. Hans stil beundrades
mycket av hans samtid men äger förtjänst
endast i advokatorisk dialektik och insinuant
nyansering. De stora s. k. historiska romanerna
sakna enhet, karaktärsteckning och form, de äro
en brokig blandning av protokoll, referat, citat,
anekdoter, sanna el. falska brev, svulstiga
naturskildringar och cirklat elegant journalistik.
C:s ofta i noter tillfogade påpekande ”historiskt”
har övergått till ett ordstäv som beteckning för
otillförlitlighet. Sin bästa sida visade han som
minnestecknare, då hans framställning fick form
av äreminne och riddarhustal. — Litt.: A.
Ahnfelt, ”M. J. C.” (2 bd, 1880—81); R. G:son
Berg, ”Litteraturbilder” (1912); T. Nerman,
”C:s kravaller” (1938).
Crüsius, Benedictus Olai,
universitetslärare, rättslärd (d. 1633). Han blev jur. dr i
Giessen 1624 samt den förste innehavaren av
professuren i svensk rätt vid Uppsala univ.
1625. C. förrättade som promotor den första
svenska juris doktorspromotionen 1629. Han var
assessor i Svea hovrätt 1630—33. Anteckningar
efter C:s föreläsningar ha delvis utgivits av J.
E. Almquist (1927).
Crüsius, Philip, se von Krusenstjerna.
Crusoe [-se], Robinson, se Robinson
Crusoe.
Crustäcea, se Kräftdjur.
Qruti, se Sruti.
Cruus [krüs], Jesper Mattson, se
Krus.
Crux, kors, marter. — C. i n t e’r p r e t u m,
svårförklarligt ställe hos en författare, vilket
förr ofta angavs med ett kors i marginalen.
Cruz Cano y Olmedilla [kro’b ka’nå i [-ål-mäöi’lja]-] {+ål-
mäöi’lja]+} Ramon de la, spansk dramatiker
(1731—94). Han var sin tids populäraste spanske
teaterförfattare, fasthöll vid den inhemska
traditionen och stred emot det franska inflytandet.
Av C:s omkr. 300 stycken ha mellanspelen
(sainetes), humoristiska vardags- och
folklivs-stycken, förblivande värde.
Cruze [kröz], James, amerikansk
filmregissör (1884—1942). Han började som
skådespelare i filmbolaget Pathé. C. engagerades
senare som regissör hos Paramount, där han bl. a.
iscensatte ”Covered wagon”, ”The great Gabbo”
och ”Det var livat i Paris”.
Cruzeiro [krozéiTo], en 1926 och ånyo 1942
antagen brasiliansk myntenhet, motsv. 1
mil-reis =100 centavos.
Cruziäna, fossila spår, särsk. i litoralsediment
från äldre paleozoicum. C. tolkas vanl. som
avtryck av gräv- el. krypspår efter trilobiter.
Crwth [kröbl, keltiskt instrument, se Chrotta.
Crüger, J o h a n n, tysk kompositör av
evangeliska kyrkosånger (1598—1662), verksam
i Berlin som organist i Nikolaikyrkan. Hans
mest berömda koralsamling är ”Praxis pietatis
melica” (1647), som även för svensk kyrkosång
blev av betydelse.
Crypto-, se även Krypto-.
Cryptobra’nchus, släkte av stjärtgroddjur av
fam. Amphiumidae. Det omfattar två arter av
salamandertyp med klumpiga fötter (4 fingrar,
5 tår), stort och platt huvud utan nos, platt bål,
kantad av hudveck, samt en från sidorna
hoptryckt simstjärt. ögon och tänder äro helt
små. C. japonicus el. maximus, j ä 11 e s a 1
a-m a n d e r n, till färgen smutsigt gråbrun med
mörkare fläckar, kan bli över 1 V2 m lång och
är det största nu levande groddjuret. Den lever
i klara, rinnande bergbäckar, främst på Japans
huvudö, Hondo, men även i inre mellersta Kina;
Cryptobranchus japonicus, jättesalamander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
