Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Courier, Paul Louis - Courmayeur - Cournot, Augustin - Cour permanente d’arbitrage - Cour permanente de justice internationale - Court (gård) - Court, Antoine - Courtage - Courtaulds Ltd - Courteline, Georges (Moinaux) - Courtenay, ätt - Courthope, William John - Courths-Mahler, Hedwig - Courtier - Courtin, Antoine de - Courtin, Honoré - Courtois, Bernhard - Courtois, Jacques (le Bourguignon) - Courtoisie - Courtrai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Courmayeur—Courtrai
116
författare (1772—1825). Han deltog från 1794
som artilleriofficer i åtskilliga fälttåg men tog
1809 avsked och ägnade sig i Italien åt sitt
favoritstudium, grekiska språket. 1812 återvände
han till Frankrike och slog sig ned på sitt gods
i Touraine, varifrån han i mästerliga pamfletter
med bitande ironi angrep restaurationstidens
monarki, adel och prästerskap. Som stilist av den
klassiska skolan intar han en framskjuten plats
i den franska litteraturhistorien.
Courmayeur [körmajö’r], turist- och
sommarkurort i n. v. Italien, 1,228 m ö. h., vid
Dora Baltea och foten av Mont Blanc.
Järn-och svavelhaltiga källor.
Cournot [kornå’], Antoine Augustin,
fransk nationalekonom och matematiker (1801—
77). C:s betydelse vilar på ”Recherches sur les
principes mathématiques de la théorie des
riches-ses” (1838; ny uppl. 1938), utgångspunkten för
den matematiska behandlingen av
nationalekonomiens rent teoretiska delar, värde- och prisläran
liksom även beskattningsfrågor. C. framställde
sina nationalekonomiska åsikter utan tillhjälp
av matematiska formler i ”Principes de la théorie
des richesses” (1863).
Cour permanente d’arbitrage [kö’r
pärma-nä’t darbiträ’^], fr., ”permanent skiljedomstol”,
se Internationella skiljedomstolen i Haag.
Cour permanente de justice internationale
|kö’r pärmanä’t da ^ysti^ atärnasjåna’l], fr., se
Fasta mellanfolkliga domstolen.
Court [kat], eng., egentl. gård och därav
härlett hov; har nu särsk. blivit beteckningen
för domstol.
Court [kör], Antoine, fransk reformert
teolog, återställare av Frankrikes reformerta
kyrka (1696—1760). C. lyckades efter
förföljelserna under Ludvig XIV ge nytt liv och
organisation åt den upprivna hugenottkyrkan. I
Lausanne upprättades genom C. ett
prästseminarium, varifrån präster år efter år skickades
den kämpande ”öknens kyrka” till hjälp. 1729
flyttade C. själv till Lausanne, där han sedan
mest vistades.
Courtage [kortä’?], fr., se Kurtage.
Courtaulds Ltd [kå’tåuldz li’mitid], London,
grundad 1904, Englands största koncern för
tillverkning av konstsilke, cellofan, celluloid och
liknande konstmassor. C. äger i Storbritannien 22
fabriker och kontrollerar även en del av motsv.
produktion på kontinenten.
Courteline [kortali’n], Georges,
pseudonym för G. Moinaux, fransk författare (1860
—1929). C. skrev en rad komedier med stoff
ur det småborgerliga livet i Paris, men han har
också låtit sin beskt godmodiga satir flöda över
militär- och ämbetsmannakretsar i landsorten.
Hans stycken utmärka sig för en ganska
klassisk blandning av ”bon sens” och ”esprit
gaulois”. De mest bekanta och flitigast spelade
äro ”Les gaietés de 1’escadron” (1886) och ”La
vie de caserne” (1888) samt ”Boubouroche”
(1893), en äktenskapsfars, ”La paix chez soi”
(1903) och ”La cruche” (1909). — Litt.: Monogr.
av J. Portail (1928).
Courtenay [kortanä’], gammal fransk
adels-ätt, uppkallad efter staden C. i dep. Loiret.
Josselinll de C. deltog i första korståget
och fick n 19 grevsk. Edessa, vilket hans son
Jos sel in III 1144 förlorade. — En son till
Elisabeth de C och Ludvig den tjockes son
Pierre, Pierre II d e C., blev g. m. en syster
till kejsar Balduin I i Konstantinopel och var 1216
—17 själv kejsare. Även hans söner Robert
och Balduin II blevo kejsare i
Konstantinopel. En sondotter till Balduin II, C a t h
é-r i n e, blev g. m. Karl av Valois, yngre bror
till Filip den sköne. Den franska ätten C.
utdog på 1700-talet. — En gren av ätten kom
tidigt till England, hade där under 1200- och
1300-talen flera mäktiga medlemmar, förvärvade
1335 titeln earl av De von och fortlever ännu.
Courthope [kå’tap], William John,
engelsk litteraturhistoriker (1842—1917). Hans
största verk är ”History of English poetry” (6
bd, 1895—1909). C. skrev också biogr. över
Addi-son (1884) och Pope (1889) samt utgav (jämte
W. Elwin) Popes arbeten (10 bd, 1871—89).
Courths-Mahler [korts-], H e d w i g, tysk
författarinna (1867—1950). Hon skrev en mängd
litterärt värdelösa förströelseromaner (många i
sv. övers.).
Courtier [kortje’], fr., mäklare (se d. o.).
Courtin [korta’], Antoine de,
fransksvensk diplomat (1622—85). Han kom med
Cha-nut till Sverige 1645, gick 1648 i svensk tjänst
och var sekreterare hos Karl Gustav, då
genera-lissimus i Tyskland, samt följde honom till
fredsunderhandlingarna i Nürnberg 1650. Efter
återkomsten adlades C. 1651. 1656 sändes C. till
Paris, där han var svensk resident. Rappellerad
1659, kvarstod C. till 1660. Efter Karl Gustavs
död fransk resident i Norden, avslöt C. i
Stockholm handelsfördraget av 1662, varefter han
tjänstgjorde i Danmark.
Courtin [kortä’], Honoré, fransk
diplomat (1627—1703). Han var ambassadör i
Stockholm 1671—72, avslöt där förbundstraktaten av
1672 samt detog i kongressen i Köln 1673—74.
Courtois [kortæa’], Bernard, fransk
kemist (1777—1838). Han upptäckte 1804 morfin
och 1811 grundämnet jod i askan av tång.
Courtois [kortæa’], Jacques, kallad le
Bourguignon, fransk målare (1621—75).
Efter en tids krigstjänst vid den spanska hären
i Italien studerade han i Bologna, Florens och
Siena, slog sig omkr. 1640 ned i Rom, där han
1657 inträdde i kloster. C. målade åtskilliga
religiösa kompositioner men blev huvudsakligen
känd för sina talrika bataljmålningar,
framställda med omedelbar kraft och med fin
iakttagelse av luftens och ljusets karaktär. C. är en
av de första, som målat landskap efter naturen
i fria luften. Han utförde även etsningar.
Courtoisie [kortcoazi’], fr., höviskhet,
artighet.
Courtrai [korträ’], flaml. Kortrijk, stad i
prov. Västflandern i Belgien, vid floden Lys, 10
km från franska gränsen; 40,000 inv. C. var
känt redan under romartiden under namnet C or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
