Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coronella - Coroner - Coronilla - Corot, Camille - Corporale - Corps - Corpus (kropp) - Corpus, korpus (tryckstil) - Corpus Christi (högtid) - Corpus Christi (stad) - Corpus delicti - Corpus doctrinæ - Corpus evangelicorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Coronella—Corpus evangelicorum
90
Corone’lla, se Snokar.
Coroner [kå’rana], engelsk och amerikansk
ämbetsman, som har till uppgift att med biträde
av jury fastställa dödsorsaken vid dödsfall till
följd av våld el. under misstänkta omständigheter.
Han är därjämte i vissa fall vikarie för sheriffen
samt äger att verkställa undersökning om
jordfynd. C., som i regel väljes av grevskapens el.
städernas råd, är avlönad och utses för
livstiden. — Ämbetet kan i England spåras tillbaka
till noo-talet och var fordom en obetald
hederssyssla men är nu fast avlönat.
Coronflla, se Kronärt.
Corot [kårå’], Jean Baptiste Camille,
fransk målare (1796—1875). Son till en
modehandlare i Paris, började C. sina konststudier
vid 27 års ålder, var
elev av Michallon och i
tre år av klassikern V.
Bertin, odlade då det
historiska landskapet,
vistades i Italien 1825
—28, återkom dit
senare, uppehöll sig
eljest i olika delar av
Frankrike och var till
sin död bosatt i Paris,
där han levde en
anspråkslös borgares liv.
Han valde sina motiv
från norra och södra
Frankrike, oftast från
Paristrakten. Under oavlåtligt naturstudium gick
han lugnt och följdriktigt, utan mycket
experimenterande och utan brytningar, den väg hans
konstnärslynne utstakat för honom. Han blev
naturpoet; hans små målningar äro hållna i ett
skisserat behandlingssätt, skenbart enkelt, men de
stämningar han med denna metod återger visa en
utsökt och raffinerad känsla för ljusets skiftningar,
för luftverkan, för tonernas valör. I sina
naturmålningar med silverdimma — den corotska
silvertonen — över ängar och sjö samlar han
morgongryningens el. aftonens poesi i ett enda
mjukt och smekande färgackord. Även som
interiör- och figurmålare söker han i främsta
rummet tonskönhet — han tävlar i sina bästa verk
på detta område med de yppersta gamla
nederländska mästare. Under sitt sista skede var han
jäktad av konsthandlare och amatörer och kunde
då i sina målningar upprepa sig själv — då
uppstodo även imitatörer, som tillverkade ”falska
Corots” i stor mängd, vilka utprånglades ej minst
utanför Frankrike. Han är mycket rikt
företrädd i Louvren. Nationalmuseum i Stockholm
äger flera landskap. — Bland monogr. märkas
A. Robaut & E. Moreau-Nélaton, ”L’æuvre de C.”
(5 bd, 1905); K. Madsen, ”C. og hans billeder
i nordisk eie” (1920); J. Meier-Graefe, ”C.”
(1930).
Corporale (av lat. co’rpus, kropp), det
linnekläde, varpå i katolska kyrkan hostian och kalken
ställas vid konsekrationen.
Corps [kar], fr. (av lat. co’rpus), kropp; kår.
— C. consulaire [kåsylä’r], förk. CC,
konsuls
kåren. — C. de logis [-da lå^i’], huvudbyggnad,
manbyggning å herrgård m. m. — C. diplomatique
[-ti’k], förk. CD, diplomatiska kåren. — C.
législatif [-le^izlatiT], lagstiftande församling;
lagstiftande kåren, namn på båda kamrarna i
franska direktorialförfattningen (1795—99), på
andra kammaren under konsularförfattningen och
första kejsardömet (1799—1814) samt under
andra kejsardömet (1852—70).
Co’rpus, lat., kropp (plur. co’rpord). — C.
callösum, hjärnbalken. — C. ciliäre, strålkroppen
i ögat. — C. lüteum, se Graafska folliklarna.
— C. vitreum, glaskroppen i ögat. —
Konsthistorisk benämning på mittpartiet av ett altarskåp till
skillnad från flyglarna (vingarna, dörrarna).
Co’rpus, lat., korpus, en tryckstil, som i
kägeln håller 10 typografiska punkter och alltså
står emellan borgis och cicero.
Exempel: Corpus.
Den har sitt namn därav, att den f. g. användes
i en uppl. av Corpus juris civilis.
Co’rpus Christi [-k-], lat., se Kristi lekamens
fest.
Corpus Christi [kä’pas kri’sti], stad i s. ö.
Texas, U.S.A., vid mynningen av Nueces River
i Mexikanska bukten; 108,000 inv. En modern
hamn öppnades 1926, varefter C. snabbt
utvecklats som exportplats för bomull och petroleum;
ostronfiske; marin flygbas.
Co’rpus deli’cti, lat., förr benämning på de
yttre spår, vilka ett brott enligt sin
beskaffenhet lämnar efter sig. Dit räknade man
exempelvis den mördades lik, det förfalskade myntet och
de verktyg, som använts vid falskmyntningen,
o. s. v. Numera nyttjas denna ordförbindelse
vanligen för att beteckna sammanfattningen av de
för tillvaron av ett visst brott erforderliga
objektiva och subjektiva förutsättningarna.
Co’rpus doctrinæ, lat., av Melanchthon införd
benämning på samlingen av alla de skrifter, i
vilka den rena evangeliska läran framställts på
ett normativt sätt. Då de olika tyska kyrkorna
ej kunde helt ena sig om vilka skrifter, som
skulle räknas dit, fixerade under 1500-talets
lopp varje landskyrka sin ”c.”. En mera
omfattande form vann denna strävan i
Konkordie-boken 1580.
Co’rpus evangelicorum, lat., officiellt namn
på den konfessionella sammanslutningen mellan
Tysklands protestanter 1648—1806 i motsats till
de katolska riksständerna. — Urspr. avgjordes
kyrkliga frågor genom röstpluralitet på de tyska
riksdagarna, men som katolikerna där förfogade
över vida flera röster än protestanterna, sågo
sig dessa nödsakade att undandraga riksdagen
dessa ärendens behandling och ingå en förening
till försvar för sin självbestämmanderätt i
kyrkliga angelägenheter. Denna sammanslutning
erkändes redan på riksdagen i Regensburg 1582
som en naturlig sak men vann gällande kraft
först efter westfaliska freden (1648). På
riksdagen i Regensburg 1653 konstituerade sig c.
Med Tyska rikets upplösning upphörde detta
första enande av den tyska protestantismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
