Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colla parte - Coll’ arco - Collart, Claude - Colla sinistra - Collectanea (kollektanea) - Colle di Tenda - College - Collège - Collège de France - Collegia romana el. collegia pontificia - Collegium curiosorum - Collegium germanicum - Collegium illustre - Collegium medicum el. Collegium medicorum - Collegium musicum - Collegium regium (Academia Stockholmensis)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
uttryck noga rätta sig efter huvudstämmans
fria föredrag.
Coir arco, it. (”med stråken”; förk. arc.,
c. arc., c. a.), anger i stråkmusik, att efter ett
pizzicato stråken åter skall användas.
Collart [kålä’r], Cl au de, militär av fransk
börd (födelse- och dödsår okända). C. kom på
1550-talet till Sverige, där han blev Erik XIV:s
gunstling och av honom användes i såväl
diplomatiska som militära värv. Han sändes 1562 som
underhandlare till Hessen i samband med Eriks
giftermålsplaner. Under nordiska sjuårskriget
(1563—70) intog han febr. 1564 Jämtland,
övergick fjällen samt erövrade Trondheim och en ej
ringa del av det nordanfjällska Norge. Genom
hårdhet, dålig manstukt och vandalism uppretade
C. dock snart den förut svenskvänliga
befolkningen och instängdes av en dansk styrka på
Sten-viksholm. t maj s. å. nödgades han giva sig
fången och fördes till Danmark.
Co’lla sini’stra, it., med vänstra (handen).
Collectänea (k o 11 e k t ä n e a), lat.,
samlingar; utdrag, hämtade ur olika författares verk.
Colle di Tenda [kå’le], fr. Col de Tende, pass
inom Havsalperna i Piemonte, Italien, vid
gränsen till Frankrike; 1,870 m ö. h. Järnvägen från
Cuneo passerar C. genom en 8,1 km lång tunnel.
Landsvägen över passet går fram i en 3,5 km
lång tunnel. — Den första vägen över C.
byggdes av kejsar Augustus.
College [kådid^], eng. (av lat. collégium),
eg. samfund av personer med gemensamma
åligganden och rättigheter, kollegium. — 1) Namn
på de med jordagods rikt begåvade,
självstyrande korporationer, som bilda integrerande delar
av Englands båda äldsta universitet, Oxford och
Cambridge. De äro samfund av studenter och
akademiska lärare, vilka bo, intaga sina måltider
och emottaga (resp, giva) undervisning inom c:s
vida byggnadskomplex. Ett c. förestås av en
rektor med vid olika c. växlande ämbetstitel
(master, headmaster, principal el. warden). Där
boende lärare kallas fellows och äro dels tutors,
studieledare för studenterna, dels lecturers,
föreläsare. Av studenterna finnas olika kategorier;
de, som ej avlagt examen, kallas under gr aduates.
— 2) Namn på brittiska anstalter för högre
undervisning av akademisk karaktär, högskolor.
Särskilt märkas university colleges och fackskolor
för utbildning av ingenjörer, officerare etc. —
3) Namn på vissa högre allmänna läroverk i
England, som ha eleverna boende såsom
helpensionärer inom anstalten. Främst bland dem
märkas Eton College (grundlagt 1441) och
Winchester College (grundlagt 1387). — 4) Namn
på många amerikanska högskolor av skilda slag,
en del av universitetskaraktär, andra motsvarande
våra gymnasier, andra åter handelsskolor etc. —
5) Namn på vissa brittiska lärda samfund, t. ex.
läkarnas College of Physicians, stiftat 1518,
kirurgernas College of Surgeons, stiftat 1800. —
6) Byggnadskomplex, som inrymmer en
undervisningsanstalt el. ett samfund av här ovan
angivet slag.
College [kålä’5], fr. (av lat. collégium), i
Coll’ arco—Collégium regium
926
Belgien och Frankrike namn på högre
undervisningsanstalter, som närmast motsvara svenska
gymnasier.
College de France [kålä’3 da frä’s], högskola
i Paris, grundad av Frans I 1530. C., som direkt
lyder under undervisningsministeriet, omfattar 2
fakulteter, en matematisk-naturvetenskaplig och
en humanistisk; examina förekomma icke.
Collégia romäna el. c o 11 e g i a pontificia,
romersk-katolska studieanstalter i Rom, där unga
män från olika länder idka filosofiska och
teologiska studier och förbereda sig för det
prästerliga kallet. — Den äldsta av dessa teologiska
högsk. är Collégium capranicum,
grundat 1457. För tyska teologer grundades 1552
Collégium germanicum. Efter dess
mönster upprättades senare andra: ett grekiskt
1577, ett engelskt 1579, ett ungerskt 1584,
förenat med det tyska, o. s. v. 1627 upprättades
Collégium de propaganda fide, som
utbildar missionärer för såväl icke-katolska
kristna som hednaländer.
Collégium curiosörum, lat., ”de vetgirigas
gille”, se Vetenskapssocieteten i Uppsala.
Collégium germanicum, lat., läroanstalt i
Rom, se Collégia romäna.
Collégium illu’stre, läroanstalt för adelns
söner, upprättad i Stockholm 1626; benämdes
även Skytteanum efter riksrådet Johan
Skytte, som hade huvudledningen vid dess
inrättande. C. var delat i en lägre, siuklassig
avdelning med studier särskilt i klassiska språk
och franska och en högre avdelning, vari
undervisades i filosofi, matematik och vältalighet.
Pesten avbröt C:s verksamhet 1629.
Collégium me’dicum el. Collégium m
e-dicörum, lat., var från början ett slags
läkar-förening, som under Karl XI :s
förmyndarregering inrättades på initiativ av några framstående
läkare i Stockholm, som ämnade ordna
läkarvården samt läkarnas ställning, särskilt i
huvudstaden, och sätta en gräns för den underhaltiga
läkarvård, som bjöds allmänheten av
kringresande charlataner. Till detta mål syfta de
skråmässiga privilegier, som 16 maj 1663 förlänades
åt C. och som efterföljdes av och utvidgades
genom en rad av förordningar och resolutioner
under 1600- och 1700-talen. Kollegiet skulle
bestå endast av godkända och examinerade läkare.
1813 upplöstes C. och ersattes av
Sundhetskollegium.
Collégium mu’sicum, sammanslutningar av
musikvänner, som samlas för att musicera. C. hade
sin första blomstringstid under 1600- och början
av 1700-talen. I våra dagar har c. nybildats med
huvudsakligt ändamål att odla äldre musik.
Collégium régium (A c ad em ia
Stock-holme’nsis), ett slags högskola, som Johan
III 1576 upprättade i gråmunkeklostret på
Rid-darholmen. Kollegiet leddes till en början av
jesuiter och var till 1583 nästan uteslutande
avsett för unga prästmän men förändrades i
protestantisk riktning, då Johans sympati för
katolicismen minskats. C:s verksamhet pågick ännu
1592. Dess professorer förflyttades följande år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
