Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clemens, Samuel (Mark Twain) - Clemens Alexandrinus - Clemens Romanus - Clemensson, Gustaf - Clément, Jacques - Clément, Jean Pierre - Clémentel, Étienne - Clementi, Muzio - Clementin, Niels - Clementinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Clemens Alexandrinus—Clementinerna
878
jumping frog”. Hans tidning sände honom på en
resa till medelhavsländerna, varifrån han skrev
gycklande resebrev, som sedermera i bokform
(”The innocents abroad”, 1869; ”En tripp kring
gamla verlden”, 1876) stadfäste hans berömmelse
i Amerika. Genom framgångsrika föredragsresor
vann han en förmögenhet. En andra europeisk
resa gav till resultat ”A tramp abroad” (1880;
”Ur en landstrykares anteckningar”, 1882).
Medan C:s pionjärburlesk hastigt åldrats, trots
hans kraftiga komik och originella
uppfinningsförmåga, bibehålla hans skildringar av äldre
tiders levnadsförhållanden och tänkesätt vid
Mississippi sin betydelse: ”Life on the Mississippi”
(1883; ”Från Mississippifloden”, s. å.), ”The
adventures of Tom Sawyer” (1876; ”Tom
Sawyers äfventyr”, 1877) och dess fortsättning,
”The adventures of Huckleberry Finn” (1884;
”Huckleberry Finns äfventyr”, 1885). De äro
ursprungliga och levande ehuru ojämnt skrivna
bilder av en tid och ett samhälle, vilkas säregna
levnadsförhållanden återges i typiska individer,
med humor och tragik, mättade av
barndomsminnenas poesi. I ”Pudd’nhead Wilson” (1894)
och än mer i ”The man that corrupted
Hadley-burg” (1900) fräter satiren skarpare. C:s senare
år fylldes av bitterhet och pessimism. Han var
Amerikas representativa litterära gestalt; en
barnslig, älskvärd, outvecklad natur. Till sv. har
ett tjugutal bd av C:s arbeten översatts 1873 ff.
— Litt: A. B. Paine, ”S. L. C.” (1912); Van
Wyck Brooks, ”The ordeal of Mark Twain”
(1922); J. Rössel, ”Mark Twain” (1945). C:s
”Autobiography” utgavs i 2 bd 1924.
Clémens Alexandrinus, en av de mest
betydande kyrkofäderna (omkr. 150—216). Som
med-lärare i Alexandria i Pantænus’ kateketskola och
slutligen skolans föreståndare utförde C. på
190-talet sitt viktigaste arbete. Under förföljelsen
202 måste han fly från Alexandria. — I sin
stora trilogi, ”Logos proteptrikos”, ”Paidagogos”
och ”Stromata”, ville C. föra läsaren in i den
fulla och sanna kristendomen. I ”Logos
proteptrikos” uppvisade han hedendomens oriktighet,
”Paidagogos” inför läsaren i den kristna sedeläran och
”Stromata” i det allra heligaste; den vill ge
den fullkomliga insikt i kristendomen, som blott
kan vinnas av de yppersta (”gnostici”), och blir
så det första försöket till dogmatik i kyrkans
historia. — C. övervann det apologetiska stadiet,
införde en systematisk behandling av
kristendomen och grundade därmed inom kyrkan en
vetenskaplig teologi. Denna byggde han på den
nyidealistiska grekiska filosofien, vilken därmed
började sitt omformningsarbete inom kyrkan. C:s
logos-idé är filosofiskt bestämd; Kristi
mänsklighet och försoningsverk skötos åt sidan.
Allegorisk bibeltolkning infördes. Ett urval av C:s
skrifter finnes i ty. övers, i ”Bibliothek der
Kirchenväter” (5 bd, 1934—38). — Litt: J.
Munck, ”Untersuchungen über Klemens von
Alexandria” (1933).
Clémens Romänus, kyrkofader, påve, se
Clemens, påvar.
Clemensson, Gustaf Gerhard, historiker,
arkivman (f. 1884 28/i2). Han blev fil. lic. i
Lund 1917, tjänstgjorde vid landsarkivet där
1909—20 (från 1918 som andre arkivarie) och
var 1920—50 landsarkivarie i Göteborg. C. har
skrivit bl. a. ”Malmö stads historia” (1914),
”Klippans pappersbruk 1573—1923” (1923),
”Landshövdingeresidens och landsstatshus i
Göteborgs och Bohus län” (1933; jämte S. T.
Kjellberg), ”Flottans förläggning till
Karlskrona” (gradualavh. 1938) och ”Papperet genom två
tusen år” (i det av honom redigerade verket
”En bok om papper”, 1944).
Clément [klema’], Jacques, Henrik IH:s
av Frankrike mördare (omkr. 1565—89). Eggad
av katolska ligan, beslöt C., som var
domini-kan, att mörda konungen, som belägrade det
upproriska Paris. Han fick audiens hos Henrik
III i S:t Cloud under förevändning att avslöja
en sammansvärjning och mördade konungen med
en kniv (31/? 1589). Själv nedstacks C.
omedelbart av de närvarande.
Clément [klema’], Jean Pierre, fransk
historiker, nationalekonom (1809—70). Han var
anställd inom franska finansförvaltningen och
utgav en mängd arbeten, i vilka han från den
liberala nationalekonomiens ståndpunkt
skärskådade Frankrikes ekonomiska historia. Framför allt
behandlade han Colbert. Grundläggande för
kännedomen om denne är den av C. utgivna
ur-kundssamlingen ”Lettres, instructions et
mémoi-res de Colbert” (8 dir, 1861—71). Bland C:s
skrifter märkas ”Histoire de la vie et de
1’admi-nistration de Colbert” (1846), ”Le gouvernement
de Louis XIV” (1848), ”Jacques Coeur et Charles
VII” (1853) och ”Histoire du système protecteur
en France depuis Colbert jusqu’å la révolution de
1848” (1854).
Clémentel [klemätä’l], Étienne, fransk
politiker (1864—1936). Han invaldes 1900 i
deputeradekammaren, där han med framgång
deltog i utskottsarbetet; 1920 övergick han till
senaten. C. var 1905—06 kolonialminister i
Rou-viers ministär, 1913 jordbruksminister under
Barthou, 1915—20 handelsminister i Briands,
Ribots, Painlevés och Clemenceaus ministärer
samt 1924—25 finansminister under Herriot. Då
Internationella handelskammaren stiftades (1920),
blev C. dess president.
Cleme’nti, M u z i o, italiensk pianist och
kompositör (1752—1832). Han företog fr. 0. m.
1780-talet konsertresor och vann snart
anseende som samtidens ypperste på sitt instrument;
skrev även sonater, sonatiner och etydverk
(”Gra-dus ad parnassum”, 1817), vilka ännu ha
pedagogisk betydelse. Till hans främsta elever höra
Cramer och Field. C. grundade ett berömt förlag
och en piano fabrik i London. — Litt.: M. Unger,
”Muzio C:s Leben” (1913) och G. C. Paribeni,
”M. C.” (1921).
Cle’mentin, Niels, dansk skådespelare (1721
—76). Han anställdes 1748 vid Den danske
skueplads i Köpenhamn; betecknade jämte Gert
Lindeman den holbergska komediens
pånyttfödelse i mitten av 1700-talet.
Clementinerna, se Pseudoklementinerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
