Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cirrhos - Cirripedia - Cirrocumulus, Cirrostratus - Cirrus - Cirsium - Cirta - Cis - Cisalpinska republiken - Ciselera - Ćišinski, Jakub Bart - Cisiojanus - Cisjuranska Burgund - Cisleithanien - Cispadanska republiken - Ciss - Ciss dur - Cissey, Ernest Louis Octave Courtot de - Ciss moll - Cissoid - Cissus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Cirripedia—Cissus
830
varvid dess yta vanl. blir knottrig och ojämn.
C. i klinisk bemärkelse avser som regel levern.
Cirripe’dia, se Rankfotingar.
Ci’rrocu’mulus, Ci’rrosträtus, lat., se Moln.
Ci’rrus, lat., fjädermoln, se Moln.
Ci’rsium, se Tistlar.
Ci’rta, numidisk stad, se Constantine.
Cis, lat., på denna sidan om; förekommer i
flera sammansättningar, t. ex. cisalpinsk.
Motsats trans el. ultra.
Cisalpinska republiken, stat i n. Italien,
bildad av general Bonaparte 1797 genom
sammanslagning av de 1796 bildade trans- och
cispa-danska republikerna på ömse sidor om Po och
sedan ytterligare vidgad. Den omfattade sålunda
Lombardiet, de venetianska distrikten Bergamo,
Brescia, Cremona, Rovigo och Verona, vidare
Modena, Massa och Carrara samt av Kyrkostaten
Bologna, Ferrara och Romagna. Härtill kommo
s. å. Mantua samt Val Tellina, Chiavenna och
Bormio av den schweiziska kantonen
Graubün-den. Den nya staten hade omkr. 3,5 mill. inv.,
styrdes av ett direktorium i Milano, hade en
lagstiftande församling på två kamrar (de gamles
råd och stora rådet) och stod i starkt beroende
av Frankrike. Genom freden i Lunéville
utökades C:s område ytterligare, och 1802 ombildades
C. till Italienska republiken.
Ciselera, överarbeta ytan av ett gjutet
metallföremål för att bortskaffa ojämnheter, som
uppkommit vid gjutningen, el. att genom drivning
medelst puns och kammare fullborda sådana
enskildheter, som icke kunnat framställas i
gjutformen. Ciselering sker dels med skarpa verktyg
(gravstickel, mejsel, fil), dels genom drivning.
— C i s e 1 ö r, person, som har ciseleringskonsten
till yrke.
Cisinski [tji’Jinskji], eg. Jakub Bart,
sor-bisk (vendisk) skald (1856—1909), katolsk präst
i Lausitz, slutligen i Dresden. Genom sina
lyriska dikter, bl. a. en sonettsamling, noveller,
komedier och dramat ”Na Hrodziscu” (På
borgens vallar, 1880) blev C. den egentlige
skaparen av det sorbiska poesispråket.
Cisiojänus, lat., kallades minnesverser, i vilka
datum angavs för orörliga (d. v. s. på samma
dag återkommande) fester och helgondagar.
Verserna utgjorde vanl. två hexametrar för varje
månad avfattade på barbariskt latin med många
ordförkortningar. I Sverige voro de vanliga c.
för januari:
Cisio Janus Epi. Sibi vendicat O c. Feli. Marcel.
Prisc. Hen. Fab. Ag. Vincent. E. Paulus
no-bile lumen.
Cisio är förk. av circumcisio Christi, Jesu
omskärelse, Epi. av Epiphania, trettondagen,
o. s. v. Datum för en dag fås genom att räkna
antalet stavelser, som föregå dagens beteckning:
Epi., trettondagen, föregås av fem stavelser —
dess dag är alltså den sjätte, O c., tjugondagen,
föregås av tolv och infaller således på den
trettonde o. s. v. C. äro kända från 1200-talet. För
menige mans räkning gjordes c. även på svenska.
Cisjuränska Burgund, se Burgund.
Cisleithänien, den del av den
österrikisk-ung
erska monarkien, som till större delen låg hitom
Donaus biflod Leitha (från Wien räknat).
Transleithanien (på andra sidan Leitha)
utgjordes av Ungern och Kroatien.
Cispadänska republiken, en av Bonaparte
1796 efter slaget vid Lodi bildad stat s. om Po,
omfattande Modena, Reggio, Ferrara och
Bologna, senare även Romagna. Efter franskt
mönster fick staten direktorium, stora rådet och de
gamles råd men uppgick 1797 i cisalpinska
republiken.
Ciss (fr. ut dièse, eng. c sharp), den med en
halv ton höjda tonen c; förväxlas enharmoniskt
med dess.
Ciss dur (fr. ut dièse majeur, eng. c sharp
major), den durtonart, som har ciss till
grundton och företecknas med sju #, ett för varje
ton i skalan (parallelltonart: aiss moll). I
st. f. Ciss dur nyttjar man ibland dess
enharmoniska förväxlingstonart Dess dur, vars
före-teckning är mindre obekväm.
Cissey [sisä’], Ernest Louis Octave
Courtot de, fransk militär och statsman
(1810—82). Han tjänade med utmärkelse i
Algeriet och i Krimkriget samt utnämndes efter
slaget vid Inkerman till brigadgeneral. C. deltog
i fransk-tyska kriget, särskilt i striderna vid
Metz i aug. 1870, där han blev fången. Efter
återkomsten ur fångenskapen bidrog han
kraftigt att krossa kommunen och verkade som
krigsminister 1871—73 ivrigt för härens
reorganisa-tion. Han var 1874—76 åter krigsminister, 1874
—75 därjämte ministärens chef, och utsågs 1875
till senator för livstiden. Han avgick ur aktiv
tjänst 1880.
Ciss moll (fr. ut dièse mineur, eng. c sharp
minor), den molltonart, som har ciss till
grundton och företecknas med fyra # (för f, c, g
och d). Parallelltonart: E dur.
Cissold (av grek. kisso’s, mur gröna), en
kurva, uttänkt av Diokles (sannolikt 2:a årh.
f. Kr.) för att därmed lösa det deliska pro-
blemet om kubens fördubbling. I ena
ändpunkten O’ av en diameter OO’ till en cirkel dragés
tangenten. En rät linje genom O skär cirkeln
i C och tangenten i T. Geometriska orten för
den punkt P på linjen, för vilken OP=CT,
är en c. C. är en s. k. tredjegradskurva och
kan därför användas vid en del geometriska
konstruktionsuppgifter, som leda till
tredjegrads-ekvationer.
Ci’ssus, artrikt tropiskt växtsläkte av fam.
Vitaceae, skilt från vinrankan (Vitis) genom 4-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
