- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
797-798

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Church, 1. Sir Richard - Church, 2. Richard William - Church Army - Churchill (flod) - Churchill, ätt - Churchill, 1. Randolph - Churchill, 2. Winston

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

797

Church Army—Churchill

798

innehade under konung Otto en tid åter sin post,
blev senare medlem av grekiska statsrådet och
senaten och 1854 general.

2) R i c h a r d W i 11 i a m C., den föreg:s
brorson, engelsk teolog och skriftställare (1815—90).
Han blev 1871 dean vid S:t Paul’s i London.
C. tillhörde oxfordrörelsen, vars historia han
skrivit (”The Oxford movement”, 1891, senaste
nytr. 1932). — En dotter till C. har utgivit
”Life and letters of dean C.” (1894).

Church Army [tJVtJ ä’mi], ”kyrkoarmén”,
en av prästmannen W. Carlile i London 1882
grundad kyrklig motsvarighet till
frälsningsar-mén. Den har genom lekmannaevangelister ur
kroppsarbetarnas led utfört ett mångsidigt
religiöst och socialt arbete, särsk. bland storstädernas
lägsta befolkningslager. Bl. a. har den på en
mängd orter inrättat arbetshem för arbetslösa
och mer el. mindre arbetsodugliga.

Churchill [tJVtfil], flod i mell. Canada, prov.
Saskatchewan och Manitoba; upprinner i n. ö.
Alberta, utfaller i Hudsonviken; omkr. 1,600
km lång. Den avvattnar talrika sjöar och har
bifloderna Reindeer River från Wollaston- och
Reindeersjön samt Beaver River. Till Athabaska
River leda bekväma övergångsställen, portages.
C. var därför tidigt en viktig kommunikationsled
för Hudson-bay-kompaniets pälsjägare, ehuru
den även i sitt nedre lopp är rik på fall och forsar.
Vid mynningen hamnen Fort Churchill.

Churchill [tjä’tjil], gammal fransk-engelsk
adelsätt, som med John C., hertig av Marlborough
(se d. o.), nådde berömmelse. Efter John C:s
död övergick hertigtiteln till hans dotter
Henrietta och vid hennes död till hennes systerson
Charles Spencer, Earl of Sunderland (1706—58);
sedan 1817 skriva sig ättens medl. Spencer C.
Från den sistn. härstamma de senare hertigarna
av Marlborough. En yngre gren erhöll 1815
barontitel, 1902 viscounttitel.

1) Randolph Henry Spencer, Lord C.,
politiker (1849—95). Han inträdde 1874 i det
politiska livet som konservativ underhusled.
Under täta besök hos sin
fader, som var
lordlöjtnant på Irland,
vann C. ingående
kännedom om den
irländska frågan. I
underhuset var det först
hans häftiga angrepp
(från 1878) på de
gamla officiella
tory-ledarna, som fäste
uppmärksamheten vid
honom. Denna
opposition inom partiet
satte han i system
1880, då han med

Henry Drummond Wolff och John Gorst
bildade det s. k. ”fjärde partiet”, vilket på egen
hand djärvt gick till strids mot Gladstones
ministär. Den framstegsvänliga konservatism C.
förfäktade och vilken han gav namnet
”tory-demokrati” gick ut på att vinna arbetarna
ge

nom lika radikala (särsk. sociala) reformer, som
det liberala partiet kunde utlova, samtidigt med
att de skulle förmås att lämna oantastade de
gamla konservativa traditionerna. Efter en
häftig schism inom partiet 1884 tvang C. de
officiella ledarna till att i stort sett acceptera hans
idéer och, om än motvilligt, ge honom en plats
inom den trängre kretsen av partiledare. Då den
liberala regeringen föll (8 juni 1885), fick C.
plats i Salisburys första kabinett som minister
för Indien (juni 1885—febr. 1886). På denna
post visade han stor administrativ skicklighet
och bragte bl. a. gränstvisten med Ryssland till
slut. Under valstriden 1886 uppträdde han
energiskt mot home-rule och föreslog namnet
”unio-nister” som gemensam beteckning för dessa
planers konservativa och liberala motståndare.
I Salisburys andra ministär inträdde C. (juli
1886) som skattkammarkansler och ledare i
underhuset, men han avgick helt oväntat redan i
dec. s. å., enär han som sparsamhetsvän ej ansåg
sig kunna i budgeten upptaga så stora
militäranslag, som hans kolleger önskade. C. ägnade
sig sedan mest åt resor och kapplöpningssport
samt sökte bot för sin tilltagande sjuklighet
genom en lång vistelse i Sydafrika (1891). Under
striderna om home-rule 1893 uppflammade hans
gamla energi för sista gången, men snart tog
hans obotliga sjukdom, allmän paralysi, slutgiltigt
överhand. — C:s ”Speeches” ha utgivits av
Jen-nings (2 bd, 1889). Själv utgav han sina
sydafrikanska reseminnen, ”Men, mines and animals
in South Africa” (1892). — Litt.: Escott,
”Randolph Spencer C.” (1895); Winston Churchill,
”Lord Randolph C.” (2 bd, 1906; sv. övers. 1941).

2) Winston Leonard Spencer C., den
föreg:s son, statsman (f. 1874). Han
uppfostrades i krigsskolan i Sandhurst, blev 1895
husarlöjtnant, deltog s. å. under Martinez Campos i
kriget på Cuba och tjänade sedan några år i
Indien samt deltog 1898 under Kitchener i
Su-danexpeditionen. S. å. lämnade han
militärtjänsten efter att i sina krigskorrespondenser ha
skarpt kritiserat sina militära överordnade. Som
korrespondent till Morning Post for C. 1899 ut
till Sydafrika, tillfångtatogs av boerna vid
Chie-veley (15 nov.) återvann friheten genom en
djärv och mycket omtalad flykt från Pretoria
och deltog sedan som kavallerilöjtnant i kriget
till Pretorias intagande. Vid ”khaki-valen” okt.
1900 invaldes C. i underhuset för Oldham som
konservativ unionist. Han röjde snart samma
benägenhet för fronderande och våldsam kritik
som fadern och väckte uppseende särsk. genom
sina hetsiga tal mot såväl Chamberlains som
Balfours tullpolitiska program. Då hans
ställning som konservativ unionist blev ohållbar,
övergick C. 1904 till det liberala partiet och blev i
dec. 1905 understatssekreterare för kolonierna i
ministären Campbell-Bannerman. Som flitig
val-mötestalare bidrog han kraftigt till liberalernas
stora valseger i jan. 1906 och blev själv vald
för en krets i Manchester. Han var
handelsminister 1908—10 och inrikesminister 1910—n.
I okt. 1911 blev han marinminister. Som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free