Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Champinjoner - Champion - Champion de Chambonnières - Championnet, Jean - Champlain, Lake - Champlain, Samuel de - Champlainperioden - Champmeslé, Marie de, f. Desmares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Champion—Champmeslé
662
Ängschampinjon (t. v.), snöbollschampinjon (i mitten) och kungschampinjon, den senare i ungt stadium.
Foto O. Andersson.
ss. vitköttiga giftchampinjonen
(P. xanthodermd).
Ljusa flugsvampar och unga vita c. bli ibland
förväxlade med varandra. De skiljas dock åt
i följande karaktärer. C:s hatt är alltid torr till
skillnad från flugsvamparnas, som särsk. i vått
tillstånd är klibbig. Skivorna hos flugsvamparna
förbli kritvita i alla åldrar, medan blott helt
unga c. ha rent vita skivor. Unga flugsvampar
igenkännas på att de äro helt inneslutna i ett
hölje, som omger dem som ett äggskal och,
då det spränges, efterlämnar plättarna på
hatten och en säcklik ”strumpa” runt fotens löklika
bas. Slutligen ha c. en angenäm arom, medan
flugsvamparna lukta som rättika el. rå el.
ruttnande potatis. Ring om foten ha både c. och
ifrågavarande flugsvamparter.
Sedan gammalt odlas c. i Frankrike och
numera i de flesta kulturländer. Lämpligast odlas
de i särsk. därför inrättade byggnader, i bäddar
med jord och halmblandad hästgödsel samt
under ganska hög temperatur.
Champion [Jäpjå’], fr., och [tjä’mpjan],
eng., kämpe. Ordet c. har i våra dagar fått
vidsträckt användning för att beteckna mästaren
inom någon idrottsgren. — Rashund, som erövrat
nordiskt mästerskap genom att taga två el. vanl.
tre i :a pris i segrarklass, tilldelas titeln c.
Champion de Chambonnières [Jäpjå’ da [-Jä-bånjä’r],-] {+Jä-
bånjä’r],+} se Chambonnières.
Championnet [Jäpjånä’], Jean Étienne,
fransk general (1762—1800). Han inträdde
tidigt i armén, avancerade under revolutionskrigen
till divisionsgeneral (1794) och sändes 1798 med
en liten styrka för att försvara den romerska
republiken. Först måste han vika för
neapolitanernas femdubbla övermakt, men han återtog
snart Rom och intog även Neapel, där han i
jan. 1799 proklamerade den kortlivade
parthe-n o p e i sk a republiken. Då han ville sätta
en gräns för de franska civilkommissariernas
rofferier, gjorde man honom misstänkt för att
vilja göra sig oberoende; C. fängslades men
fri
gavs efter statskuppen den 30 prairial år VII
(18 juni 1799). C. blev efter Joubert
överbefälhavare i Italien men blev slagen av den
österrikisk-ryska armén och bortrycktes 9 jan. 1800
av en epidemi.
Champlain [Jäpla’, eng. utt. tjä’mplin],
Lake C., insjö i n. ö. Amerika, på gränsen
mellan Canada och staterna New York och
Ver-mont, U.S.A., 27 m ö. h., 122 m djup, c:a
1,550 km2. Belägen i gravsänkan mellan
Adiron-dacks och Green Mountains, har den en livlig
sjöfart och förbindes med S:t Lawrencefloden
genom floden Richelieu samt med Hudson genom
den 131 km långa och 3,7 m djupa
Cham-plainkanalen. Sjön upptäcktes 1609 av S.
de Champlain.
Champlain [Jäpla’], Samuel de, fransk
kolonigrundläggare (d. 1635). Han företog 1599
en resa till Västindien och Mexico och från
1603 en rad expeditioner till Canada, där han
utforskade områdena kring S:t Lawrencefloden,
grundade Quebec 1608, upptäckte den efter honom
sedan uppkallade sjön C. 1609 samt knöt
vänskapsförbindelser med algonkiner och huroner,
vilka han bistod i deras strider med irokeserna.
Då engelsmännen 1629 intogo Quebec, fördes
C. som krigsfånge till England men återkom
1633, sedan Canada återlämnats till Frankrike,
och dog i Quebec. C. var Franska Canadas
egentlige grundläggare.
Champlainperioden [Jäpla’-, eng. utt. [-tjä’m-plin-],-] {+tjä’m-
plin-],+} den tid närmast efter landisens
avsmältande i Nordamerika, då delar av de n. ö.
staterna på gr. av istrycket ännu lågo under
havsytan. Marina sediment med arktisk fauna
anträffas ända upp till 180 m över nuv.
havsytan. Avlagringarna från denna tid, c h a m
p-1 ain f o rm a t i on en, finnas särsk. kring
Champlainsjön.
Champmeslé [Jämäle’], Marie de, f.
Des-mares, fransk skådespelerska (1642—98), jämte
sin man anställd vid teatern i Hotel de
Bour-gogne i Paris. C. observerades av Racine, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
