Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Champagne (landskap) - Champagny, Jean Baptiste Nompère de - Champaign (stad) - Champaigne, Philippe de - Champerico - Champetier de Ribes - Champêtre - Champinjoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Champagny—Champinjoner
660
humide i s. ö. har en annan karaktär. Marken
är sand och lera, vattnet kvarhålles ovan jord,
och landskapet präglas av strömmande bäckar,
kärr, vattensamlingar, öppna vida dalar och
mellanliggande skogar. C. är huvudsakligen
jordbruksland. Främsta städer: Reims,
Chälons-sur-Marne och Troyes. C. begränsas i v. av
kullar, som ange övergången till den inre,
ter-tiära delen av Parisbäckenet. Den n. delen av
dessa med centrum i Montagne de Reims utgör
C:s vinland {le vignoble) och alstrar de berömda
champagnevinerna.
C. har fått sitt namn av lat. campus, slätt.
Urspr. bebott av keltiska stammar, var det
under romartiden delat mellan provinserna Gallia
lugdunensis och Gallia belgica. Under
folkvandringarna slogo sig franker och burgunder ned
där. C. kom vid frankiska rikets delning 511
mellan Klodvigs söner till Austrasien och
styrdes till 714 av hertigar, sedan av pfalzgrevar,
ofta kallade grevar av Troyes. Införlivades 1284
med franska kronan.
I C. utkämpades under 1 :a världskriget tidvis
mycket omfattande strider, särsk. åren 1915,
1917 och 1918, inom ett på djupet ganska
begränsat ställningskrigsområde.
Champagny [Jäpanji’], Jean Baptiste
Nompère de, hertig av C a d o r e, fransk
statsman (1756—1834). Han var 1789 en av de
adelsrepresentanter, som förenade sig med tredje
ståndet. Efter Napoleons statskupp 18 brumaire
(9 nov.) 1799 slöt sig C. till denne och blev
sedan en av hans hängivnaste anhängare. Han
utnämndes 1804 till inrikesminister. 1807—11
var han utrikesminister och tog villigt sin del
av ansvaret för erövringspolitiken. Han blev
1811 intendent för kronodomänerna. Efter
Napoleons fall närmade han sig Ludvig XVIII,
gjordes av denne till pär men slöt sig 1815
åter till Napoleon. Efter restaurationen utstöttes
han ur pärskammaren men återinsattes 1819.
Champaign [tjä’mpein], stad i ö. Illinois,
U.S.A., 200 km s, s. v. om Chicago; 39,000 inv.
Järnvägsknut, flygstation; betydande
järnindustri. Invid C. och sammanväxt därmed ligger
Urbana (23,000 inv.). University of Illinois,
grundat 1867, ligger inom båda städerna.
Champaigne [Jäpä’nj], Philip pe de,
flamländsk målare (1602—74), verksam i Paris,
hovmålare 1628. Han arbetade först som
dekoratör men började tidigt också måla porträtt
och har sin största betydelse på detta område.
Som porträttmålare förenar C. realistisk
iakttagelse av det yttre med genomträngande
psykologisk blick. Starkast verka hans porträtt av
anspråkslösa, fromma män och kvinnor. Själv
blev C. starkt påverkad av jansenismens
innerliga trosliv; åt sin religiösa känsla gav han
uttryck även i målningar med motiv ur bibeln
och legenden. Monogr. av A. Gazier (1893).
Champerico [tjampäri’kå], hamnstad i v.
Guatemala, vid Stilla havet; omkr. 2,500 inv.
Ändpunkt för järnväg. Kaffeexport.
Champetier de Ribes [Jäpatje’ do ri’b],
Auguste, fransk advokat och politiker (1882
—1947), led. av appellationsdomstolen, deputerad
1924—34 och därefter senator. C. var 1930—32
pensionsminister i Tardieus och Lavals
regeringar. Han blev 1938 minister för
krigsveteranerna i Daladiers regering och följ, år
stats-sekr. i utrikesdep. Vid Frankrikes sammanbrott
1940 hade han samma post under Reynaud. C.
röstade mot vapenstilleståndet samt mot
vichy-författningen och häktades 1942. Efter
Frankrikes befrielse 1944 tillhörde han
folkrepublikanska partiet (MRP) och valdes i dec. 1946
till talman i republikens råd (1 :a kammaren).
Under Nürnbergprocessen 1946 var han fransk
åklagare.
Champétre [Jäpä’tr], fr., lantlig; féte c.
[fät-], fest i det fria.
Champinjoner, svampar, tillhörande släktet
Agaricus bland hattsvamparna och inom dessa
bildande ett eget undersläkte, Psalliota, som
ut-märkes genom den kring foten sittande ringen,
hos unga c. fastväxt vid hattens rand, samt
genom sina hos unga c. vita, slutligen svartnande,
från foten fullkomligt fria skivor. I Sverige
finnas 4 ätliga arter, av vilka mörka, äkta
el. ängschampinjonen (P. campestris)
och ljusa el. snöbollschampinjonen
{P. arvensis) äro de allmännast förekommande.
Den förras skivor antaga redan före svampens
utslående en vackert köttröd färg, den senares
äro rödgrå, innan de svartna; i övrigt äro bägge
helt vita. Mindre vanliga äro
kungscham-p i n j o n e n (P. augusta) och b 1 o d c h a
m-p i n j o n e n {P. silvatica), bägge med små bruna
fjäll på hatten. C. höra till våra finaste
matsvampar. Bland c. finnas även giftiga arter,
Philippe de Champaigne: Den bleka damen. Louvren,
Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
