Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Centralkommittén Folk och försvar - Centralkraft - Centralkropp - Centralkyrka - Centrallyrik - Centralmakterna - Centralprovinserna och Berar - Centralrörelse - Centralsikte - Centralsjukkassa - Centralsol - Centralstation - Centraltryckeriet - Centraluppvärmning - Centralverkstäderna - Centranthus - Centre-court - Centrera - Centrervinkel - Centrifug
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Centralkraft—Centrifug
608
saklig upplysning om riksförsvaret och det
frivilliga för svar sarbetet. C. utger, i samråd med
Hemvärnsstaben, tidskr. Hemvärnet.
Centralkraft, en kraft, som verkar efter en
riktningslinje, vilken ständigt går genom en och
samma punkt. Månens rörelse kring jorden och
en planets kring solen åstadkommas genom
centralkrafter, riktade mot den gemensamma
tyngdpunkten för de båda attraherande kropparna. Om
centralkrafter verka mellan kropparna i ett
system, så ändras därigenom icke systemets
tyngdpunkts läge. Denna sats har sin tillämpning. på
planetsystemet, vars tyngdpunkt emellertid på
grund av hela systemets vandring i rymden
förskjuter sig med omkr. 18 km i sekunden.
Centralkropp, se Cell.
Centralkyrka, se Centralbyggnad.
Centrallyrik nyttjas stundom som beteckning
för den lyrik, som återger känsloliv, och blir då
liktydigt med känslolyrik (i motsats mot t. ex.
tankelyrik); stundom betecknar c. den
känslolyrik, som så h. o. h. speglar det subjektiva
känslotillståndet, att allt yttre uteslutes.
Centralmakterna, vanl. beteckning för
Tyskland och Österrike-Ungern, under i :a
världskriget jämväl för de med dessa länder förbundna
makterna Bulgarien och Turkiet.
Centralprovinserna och Berär, eng. Central
Provinces and Berar, till 1947 provins i mellersta
Främre Indien, mellan Centralindien i n.,
Hydera-bad i s., Madras och Orissa i ö.; 255,206 km2,
16,8 mill. inv., därav Berar 46,123 km2 med 3,6
mill. inv. 89% äro hinduister, knappt 5%
muhammedaner. N. v. C. genomdrages av
Satpura-bergen, som åt s. ö. övergå i Gondwanaplatån.
Denna bildar ett vågformigt kulland (500—1,000
m ö. h.), genomfårat av floddalar, och delvis
täckt av skog (djungel); i ö. är området savann.
45 °/o av totalarealen är skog, vars värdefullaste
trädslag är teak. Jordbruk är den dominerande
näringen. Vete odlas i n. v., mest i de resp,
n. och s. om Satpurabergen liggande fruktbara
Narbada- och Taptidalarna. Bomull och hirs
produceras särsk. i Berar och på Nagpurslätten.
Här förekommer den utomordentligt bördiga
svarta bomullsj orden, regur, och befolkningen är
mycket tät. I ö. odlas ris och oljeväxter. Vid
s. och n. gränsen finnas stora stenkolslager;
manganmalm förekommer på flera ställen; även
marmor, kalksten m. m. brytes.
Bomullsindustrien är betydande med centrum i huvudstaden
Nagpur; andra större städer äro Jubbulpore och
Amraoti. C. har 4,176 km järnvägar. — 1853
kom riket Nagpur, som omfattade hela nuv. C.,
och 1903 Berar under indiska regeringen.
Centralrörelse, den krokliniga rörelse, som
uppkommer därigenom, att en centralkraft
(se d. o.) föranleder en materiell punkt el. en
kropp att ständigt avvika från den rätliniga bana,
som den till följd av trögheten skulle beskriva.
Centralsikte, ett för ett flertal artilleripjäser
ombord på ett örlogsfartyg gemensamt sikte,
medelst vilket kanonerna kunna inriktas mot ett
och samma mål och samtidigt avfyras.
Centralsjukkassa, se Erkänd sjukkassa.
Centralsol, en stjärna, kring vilken alla
stjärnor inom ett stjärnsystem röra sig på samma
sätt som planeterna kring solen. Tillvaron av en
dylik c. betraktades som en naturlig konsekvens
av Newtons attraktionslag, och under 1700-talet
uppställdes flera hypoteser rörande denna c:s
läge. Enl. nyare undersökningar ligger vårt
stjärnsystems tyngdpunkt på ett avstånd av c:a
30,000 ljusår i riktning mot Skyttens stjärnbild.
Centralstation, dets. som huvudstation för
järnväg, telefon o. dyl.
Centraltryckeriet i Stockholm, grundat
1873, dotterbolag till ab. Sveriges litografiska
tryckerier.
Centraluppvärmning, se Uppvärmning.
Centralverkstäderna, se Statens järnvägars
huvudverkstäder.
Centra’nthus, växtsläkte av fam.
Valeriana-ceae med 12 i medelhavsländerna växande arter.
C. ruber med mörkröda sporreblommor (1
ståndare) odlas allmänt i trädgårdar som enårig
prydnadsväxt.
Centre-court [se’nta-kå’t] (eng.), huvudbanan
(-planen) med åskådarläktare m. m. i en
idrottsanläggning.
Centrera (av lat. ce’ntrum, medelpunkt),
inställa ett föremål så, att vissa punkter därav
falla i rotationsaxeln på ett instrument
(exempelvis en svarv). Om tyngdpunkten är befintlig
på rotationsaxeln, är centrifugalkraften
kompenserad, vilket är nödvändigt, för att hastigt
roterande delar ej skola förryckas i sitt läge. De
sägas då vara centrerade. Inom optiken förstår
man med c. att placera de särskilda glasen
(linserna) i en kikare så, att deras huvudaxlar falla
i en och samma räta linje.
Centrèrvinkel, se Centrumvinkel.
Centrifüg, maskin för särskiljande (separering)
av med varandra blandade, olika tunga ämnen
genom centrifugalkraftens inverkan. Maskintypen
har stor praktisk användning inom tekniken,
särsk. för två ändamål: att befria ett fast ämne
från vidhängande vätska samt att uppdela en
biandvätska i beståndsdelar av olika specifik
vikt. Till det förra slaget höra s. k. t o r
k-centrifuger, till det senare mj ö 1 k- och
oljeseparatorer (se Separator). En för
torkning avsedd c. består i huvudsak av en
omkring en vertikal axel vridbar, cylindrisk, med
hål genomborrad trumma, i vilken den våta
massan inlägges, under det att trumman befinner sig
i vila. När trumman sedan bringas i hastig
rotation, drives vätskan under centrifugalkraftens
inverkan ut genom hålen i trumman och
uppsamlas i en omkring denna anbragt mantel,
försedd med avlopp för den frånskilda vätskan.
I sockerfabriker användas c. av likartad
konstruktion för att skilja sirapen från sockret.
Vid biologiska undersökningar användas
c. väsentligen för att avskilja tyngre kroppar ur
vätskor. En särskild betydelse har c. under
senare år fått vid hydrobiologiska studier för att
avskilja detritus och organismer ur vatten. Med
”centrifugplankton” betecknas det minsta av
växter och djur bestående plankton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
