Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Cell
564
Fig. 3. Celler förbundna med varandra genom
cellbryggor.
n u k 1 e o 1 e r, nucle’oli (fig. 1 f), vilka ofta
färgas som kromatinnätet och som vanl. anses
stå i nära samband med detta. I övrigt utfylles
kärnan av en äggvitehaltig vätska, k ä r n s a
f-t e n. En c. kan innehålla mer än en kärna,
t. ex. levercellerna 2 och de tvärstrimmiga
muskelcellerna många. Kärnan är en för c:s funktion
och liv nödvändig bildning. Borttages den, dör
c. inom kort. De röda blodkropparna äro dock
exempel på att c. kunna bestå och under någon
tid fylla en funktion inom organismen utan kärna.
b) Centrosomet (fig. 1 g) finnes så gott
som regelbundet i alla c. Det utgöres av ett litet,
rundat, som det tyckes tätare, mera
genomskinligt plasmaparti, centroplasma el.
ar-ch o p 1 as m a, som i sig innesluter en el.
vanl. två kornlika bildningar,
centralkroppar el. centrioler. Den därutanför
belägna protoplasman visar en tydlig strålformig
anordning likt en stjärna (fig. 1 h). På gr.
härav benämnes bildningen ofta astrosfär el.
centrosfär. Centrosomet ligger i regel intill
kärnan, gärna i en inbuktning av denna (fig. 1).
Emellanåt är det dock beläget i en mera perifer
del av c. Sin största betydelse har centrosomet vid
celldelningen (se d. o.) men torde dessutom
utgöra centrum för en del rörelsefenomen hos c.
c) P 1 a s t o s o m e r el. mitokondrier
(fig. 4) äro korn- el. trådlika bildningar,
liggande spridda i protoplasman, där de med speciella
färgningsmetoder kunna påvisas i nästan alla c.
De nybildas, efter vad man i allm. antar,
uteslutande genom en klyvning av förutvarande plasto-
Fig. 4. Två leverceller fyllda med
kerniga och trådformiga
plastoso-mer el. mitokondrier.
somer och tillskrivas framför allt stor betydelse
vid c:S ämnesomsättning.
d) Inre cellnätet, appara’to reticola’re
inter’no (fig. 1 i), är ett av italienaren Golgi
upptäckt, rätt väl avgränsat flätverk av små kanaler,
i regel samlade strax utanför kärnan, vilken helt
el. delvis omges därav. Det finnes i de allra
flesta c. Dess uppgift är föga känd; möjl. har
det betydelse för c:s el. c-kärnans
näringstillförsel.
e) En del trådformiga bildningar
av stor funktionell betydelse, vilka utbildas av
protoplasman. Hit höra flimmerhår,
cilier och gisseltrådar, flageller, från
c. utgående fina utskott, genom
vilkas rörelser c. kunna simma omkring
i en vätska el. sätta denna i rörelse
(se sp. 565 f.). Dessa bildningar
bestå i regel av en central tråd,
omgiven av en tunn
protoplasma-mantel, och stå vid basen i
förbindelse med ett rundat, starkt
färgbart basalkorn (fig. 5). Vidare
kunna räknas hit musklernas fina
kontraktila trådar, myofibriller el.
muskelfibriller (se sp. 566), liksom
Fig. 5. Epitelceller med flimmerhår.
cil cilier, bk basalkorn, d. v. s. de med
cilierna förbundna små kornen i
protoplasman, pr protoplasma, k kärna.
också nervfibriller, neurofibriller, i nervcellerna
och dessas utskott befintliga trådar.
Cellens tillfälliga beståndsdelar
utgöras först och främst av inlagrade
näringsämnen, sekret o. a. ämnesomsättningsprodukter.
Allt efter deras egenskap av fasta el. flytande
kroppar uppträda de som korn el. vätskefyllda
blåsor, vakuoler. Deras mängd är mycket
växlande under olika fysiologiska tillstånd, likaså
deras sammansättning av äggvita, fettarter,
kolhydrat och oorganiska salter. Ofta tjänstgör
c. som upplagsplats för sådana ämnen. Sådana
upplagringar finnas av glykogen i t. ex.
leverceller, av fett i fettceller och av slem i vissa
körtelceller. Alla de nämnda ämnena äro
endast tillfälligt upplagrade i protoplasman,
varför man sammanför dem under benämningen
paraplasma. — Utom dessa finnas i vissa
c. en del egenartåde ämnen, utbildade av c.
själv, vilka eg. ej ha med c:s liv att göra och
därför kunna rubriceras som c:s tillfälliga
beståndsdelar. Hit höra de hos många c. i
protoplasman liggande pigmentkornen, vidare i plasmat
befintliga fastare differentieringar i form av
stavar el. trådar, horntrådar, kisel- el. kalknålar
m. m., vilka bildningar ha betydelse som stöd
el. skydd för c:s mjuka beståndsdelar. De kunna
ej betraktas som eg. levande utan ha uppkommit
genom c:s verksamhet och bruka sammanfattas
under benämningen metaplasma.
C:s livsyttringar. Enär c. är levande, en
elementarorganism, måste den visa de för de
levande varelserna karakteristiska livsyttringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
