- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
517-518

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cato, 1. Marcus Porcius (Cato d. ä. el. Cato Censorius) - Cato, 2. Marcus Porcius (Cato d. y. el. Cato Uticensis) - Catocala - Catonis dicta - Catroux, Georges - Cats, Jakob - Catskill Mountains - Catt, Carrie Chapman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

517

Catocala—Catt

518

väsentligen till segern vid Thermopyle 191. Som
kvestor följde han Scipio till Afrika 205,
förvaltade som pretor Sardinien 198, var konsul 195;
hans berömda censur inföll 184. C. ägnade sig
också åt det yrke romarna ansågo som det enda
fullt passande: han var en duktig jordbrukare. —
C. är typen för en gammaldags romare: för
enkelhet och hårt arbete, överhuvud för förfädrens
sed, mos maiorum, var han en energisk förkämpe,
till all lyx och främmande bildning, särsk.
helle-nismen med dess kosmopolitiska tendenser, en
hätsk fiende. På äldre dagar, då han som ledare
av sonen Marcus’ utbildning lärde sig grekiska,
mildrades denna ovilja. Som censor avlägsnade
C. flera ovärdiga medlemmar ur senaten och
riddarståndet och ingrep i övrigt mot allt, som
han ansåg strida mot lovlig sed och statens
ordning. Han fick härigenom talrika fiender: 44
åtal drabbade honom, varje gång blev han
frikänd. — C. är den förste författaren på latinsk
prosa. Av hans skrifter, som närmast hade ett
praktiskt syfte, har, bortsett från fragment,
endast boken ”Om lantbruket”, ”De agri cultura”,
bevarats, dock i senare bearbetning. I sitt
huvudarbete, ”Origines” (av origo, ursprung),
behandlade han Roms och de italiska samhällenas
historia. Vidare funnos på Ciceros tid över 150
tal av C. Utom andra för offentligheten
avsedda arbeten skrev C. flera för sonens
undervisning i lantbruk, talekonst m. m. Som prov på
hans kärnfulla stil må anföras: Rem tene, verba
sequentur, ”håll saken fast, orden skola då följa”.
— Under sina sista år blev C. övertygad om
att Roms säkerhet krävde Kartagos undergång;
han lär då ha slutat varje anförande i senaten
så: Ceterum censeo Carthaginem esse delendam,
”f. ö. yrkar jag på Kartagos förstöring”.

2) Marcus P o r c i u s C. (C. d. y. el. C.
Uticensis), den föreg:s sonsons son, romersk
statsman (95—46 f. Kr.). Med C. d. ä. som
förebild verkade han i det korrumperade samhället
som karaktärsfast målsman för en upphöjd
pliktuppfattning; han trodde på den aristokratiska
republikens liksom på den stoiska filosofiens
grundsatser och handlade därefter. Efter
krigstjänst och studier var han kvestor 65 och
folk-tribun 62; i senaten yrkade han på dödsstraff
för anhängarna till Catilina. År 54 var han
pretor. Vid inbördeskrigets utbrott slöt sig C.,
som betraktade Caesar som frihetens farligaste
fiende, till Pompeius. Efter dennes död 48
överförde C. stridskrafterna till Afrika, där resterna
av det aristokratiska partiet samlade sig omkring
honom mot Caesar. Slaget vid Thapsus 46
omintetgjorde hans hopp att återställa republiken;
då han icke ville överleva denna, tillfogade han
sig i Utica döden med sitt svärd. Hans död
väckte stort uppseende; Ciceros lovskrift ”Cato”
följdes snart av andra; en motskrift, ”Anticatones”,
utgavs 45 av Caesar. — C:s dotter Porcia
var g. m. M. Brutus; med sonen Marcus
P o r c i u s C., som, tappert kämpande i Brutus’
här, stupade vid Filippi 42, utslocknade ätten.

Cato’cala, se Ordensfly.

Catönis dicta (lat.), en samling latinska se-

deregler på hexameter från 3:e årh. f. Kr.,
uppkallade efter Cato d. ä., särsk. omtyckta och
övers, under medeltiden. Uppl. av G. Némethy
(2:a uppl. 1895).

Catroux [katro’], Georges Albert Julien,
fransk militär och politiker (f. 1879), deltog som
kapten i i:a världskriget. 1919—27 tjänstgjorde
C. i militära el. politiska befattningar i
Le-vanten, Turkiet och Marocko. Han blev
brigadgeneral 1933, divisionsgeneral 1934 samt 1936
chef för 19:0 armékåren i Marocko. 1939 blev
han generalguvernör i
Franska Indokina.
Sedan vichyregeringen i
juli 1940 entledigat C.
från denna befattning,
blev han snart de
Gaulles medhjälpare, i
första hand i
Levan-ten. C. ledde det fria
Frankrikes trupper vid
det brittisk-franska
betvingandet av det
vichyfranska
motståndet i Syrien 1941. Som
generaldelegat för det
fria Frankrike i Le-

vanten proklamerade C. i början av 1943 Syrien
och Libanon som fria republiker. Den hotande
Li-banon-konflikten på hösten s. å. bilades
framgångsrikt av C. Han spelade en viktig roll vid
överenskommelsen mellan de Gaulle och Giraud
1943 och blev generalguvernör s. å. i Algeriet.
Vid de Gaulles rekonstruktion av den
provisoriska regeringen i sept. 1944 blev C. minister
för Franska Nordafrika samt var 1945—46
ambassadör i Moskva.

Cats, Jakob, holländsk skald (1577—1660).
Rådspensionär 1636 och storsigillbevarare 1648,
var C. en nykter, borgerligt trångsint man, vars
diktning är strävt didaktisk och enformig
(herdedikten ”Galatea”, lärodikterna
”Maechden-plicht”, ”Sinne-en Minne-Beelden”, ”Houwelick”,
en utdragen moralisk utläggning om äktenskapet,
m. m.). C. var mer än hundra år oerhört älskad
i Holland.

Catskill Mountains [kä’tskil mau’ntinz],
bergparti i n. Appalacherna, i
nordamerikanska staten New York, v. om Hudson, når i
Slide Mountain 1,281 m. ö. h. C., som höja sig
tvärbrant i ö., äro bekanta för sina måleriska
klyftor och vattenfall samt vackra skogar,
varför de mycket besökas av turister. New York
får större delen av sitt dricksvatten genom en
akvedukt från C.

Catt [kät], Carrie Chapman,
amerikansk rösträttskvinna (1859—1947). Hon anslöt
sig 1890 till kvinnorösträttsrörelsen och var
mångårig ordf, för American National Woman
Suffrage Alliance. Vid kongressen i Berlin
1904 överlämnade Susan B. Anthony ledningen
av den då startade Internationella
rösträttsalli-ansen i hennes händer. C. var dess president
till 1923. Hon genomreste nästan alla
Nordamerikas stater och ledde de kampanjer för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free