Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cathelineau, Jacques - Cather, Willa - Cathrein, Victor - Catilina, Lucius Sergius - Catinat, Nicolas de - Catingas - Catlin, George - Cato, 1. Marcus Porcius (Cato d. ä. el. Cato Censorius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Cather—Cato
516
adliga anförare men valdes i juni av folket till
överbefälhavare. Med en betydande styrka
företog han ett angrepp mot Nantes, vilket emellertid
misslyckades, varvid C. dödligt sårades.
Cather [kä’j>3], Willa Sibert, amerikansk
författarinna (1875—1947). Hon blev 1895
Bachelor of Arts, var sedan tidningsmedarbetare
och lärarinna och redigerade 1908—12 Mac
Clure’s Magazine. Efter en diktsamling 1903
och en samling berättelser 1905 utgav hon 1912
romanen ”Alexander’s bridge”, som följts av
”O, pioneers!” (1913;
sv. övers. 1919), ”The
song of the lark”
(1915; sv. övers.
1920), ”A lost lady”
(1923; sv. övers. ”Ett
förlorat ideal”, 1924),
”The professor’s
house” (1925; sv.
övers. 1939); ”Death
comes for the
arch-bishop” (1927; sv.
övers. ”Landet långt
borta”, 1938), som har
motiv från den
katolska kyrkans arbete i
New Mexico under 1700-talet, ”Shadows on the
Rock” (1931; sv. övers. ”Skuggor över klippan”,
1940), vars handling utspelas i Canada under
Ludvig XIV:s tid, ”Obscure destinies” (1932), ”One
of ours” (1922), ”Lucy Gayheart” (1935; sv.
övers. ”Av allt ditt hjärta”, 1936), ”Not under
forty” (1936) och ”Sapphira and the slave girl”
(1940; sv. övers. 1941), som har ämne från
Sydstaterna under 1860-talet. C. är en av
Amerikas förnämsta författarinnor, skildrar med
episk storhet och konstnärlig pregnans livet i
Nebraska och angränsande jordbrukstrakter.
Huvudpersonerna äro oftast invandrare, särsk.
skandinaver och tjecker. Amerikasvenskarna ha
aldrig skildrats med så stor förståelse och sympati
som av henne.
Cathrein [katräTn], Victor
schweizisk-katolsk moralfilosof (1845—1931), prof, vid det
jesuitiska Ignatiuskollegiet i Valkenberg
(Holland). Han var medredaktör av tidskriften
Stimmen aus Maria Laach. C. har skrivit bl. a.
”Moralphilosophie” (2 bd, 1890—91) och ”Die
Einheit des sittlichen Bewusstseins der
Mensch-heit” (3 bd, 1914) med omfattande etnografiskt
material.
Catilina, Lucius Sergius, romersk
revolutionsledare (omkr. 108—62 f. Kr.). Han
tillhörde en gammal patricisk släkt och ägde
framstående egenskaper men rycktes tidigt med
i den sedernas förvildning, som blev en följd av
Sullas skräckvälde; den unge C. var en av Sullas
ivrigaste hantlangare. Sin politiska bana började
C. som kvestor och var pretor 68. Hans ansökan
till konsulatet för år 65 blev refuserad. C.,
sedan länge ledare för en skara missnöjda, åtog
sig nu (jämte Cn. Piso) att utföra en
statskupp: man ämnade mörda konsulerna och
åstadkomma en politisk omvälvning (66—65). Bakom
komplotten stodo den rike Crassus och den
skuld-tyngde Caesar. Planen misslyckades, och sedan
C. ej kunnat fullfölja sin ansökan till konsulatet
för år 64, gjorde han sig säker på att ernå det
för 63. Valda blevo emellertid talaren Cicero,
riddarståndets kandidat, som stöddes även av
senatspartiet, samt den obetydlige C. Antonius.
Efter ett misslyckat försök sommaren 63 att ernå
konsulatet för nästa år beträdde C. den sociala
revolutionens väg. En sammansvärjning
bildades bland en mängd personer av högre och lägre
stånd, bl. a. Sullas avsigkomna veteraner och
andra, som hoppades att genom C. vinna
skuldavskrivning, landområden, ämbeten, provinser
o. s. v. Man beslöt sätta eld på Rom, mörda
konsulerna samt med hjälp av trupper rycka till
sig makten. Emellertid lyckades Cicero få reda
på dessa planer och vidtog omfattande
säkerhetsåtgärder; senaten gav konsulerna diktatorisk
myndighet, och 8 nov. avslöjade Cicero i senaten,
där även C. infunnit sig, dennes avsikter (i:a
catilinariska talet). C. begav sig då till Etrurien,
där han hade en armé i ordning. I Rom
övertogs ledningen av sammansvärjningen av pretorn
Lentulus m. fl.; genom en komprometterande
skrivelse, som Cicero lät uppsnappa, blev deras
skuld klart ådagalagd. Vid senatssammanträdet
5 dec. dömdes de till döden, trots att Caesar
föreslog mildare straff, och dödsdomen
verkställdes omedelbart. C. själv, som med sin här
ämnade slå sig fram till Poslätten, stupade vid
Pistoria (nuv. Pistoja) i början av 62 f. Kr. —
Litt.: Sallustius’ ”C.”; Ciceros tal mot C.; G.
Boissier, ”La ‘conjuration de Catiline” (1905).
Catinat [katina’], N i c o 1 a s de, fransk
härförare (1637—1712). Han utmärkte sig i
krigen i Nederländerna 1668—78, vann i början
av 1690-talet i Italien flera framgångar mot
Eugène av Savojen och blev 1693 marskalk.
I spanska tronföljdskriget led C. mot Eugène
nederlaget vid Carpi 1701, förlorade då sitt befäi
men erhöll 1702 ett nytt, vid Rhen, som han
dock snart nedlade. C. var en duglig härförare,
trots sin stränghet uppburen av sina soldater.
Cati’ngas, se Brasilien, växtvärld.
Catlin [kä’tlin], George, amerikansk
etnolog (1796-—1872). Han tillbragte från 1832 åtta
år på resor bland Nordamerikas indianstammar,
samlade etnografika och målade hundratals
indianporträtt samt många bilder av sedvänjor och
ceremonier. Åren 1840—48 utställde C. dessa
flerstädes i Europa och företog 1852—54 resor i
Mellan- och Sydamerika. Större delen av hans
viktiga indianporträtt bilda nu ”Catlin Gallery”
i nationalmuséet i Washington. Bland C:s
arbeten märkes ”Manners, customs, and condition
of the North American indians” (2 bd, 1841,
med 300 stålstick, flera uppl.; sv. övers. 1846-—
48), ett klassiskt verk av bestående etnografiskt
värde.
Ca’to. 1) Marcus Porcius C. (C. d. ä. el.
C. Censorius), romersk krigare, statsman
och författare (234—149 f. Kr.). Han deltog
i striderna mot Hannibal, kuvade som fältherre
en resning i Spanien 195 och bidrog som tribun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
