Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cardell, Carl von - Cárdenas (stad) - Cárdenas, Lázaro - Cardi, Ludovico - Cardia - Cardiaca - Cardiazol - Cardiff - Cardigan, James Thomas Brudenell - Cardiganshire - Cardinalia - Cardinalis - Cardinia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Cårdenas—Cardinia
430
1821). Född i Demmin i Pommern, blev C. 1786
löjtnant vid preussiska ingenjörkåren. 1789
ingick han i svenska infanteriet. 1792 blev han
informationsofficer vid den artilleribataljon, som
blivit förlagd till Pommern. C. sökte redan
tidigt verka för artilleriets reformerande och
lyckades 1792 genomdriva upprättandet av ett
ridande artilleri, vars chef han blev. Detta blev
emellertid 1797 indraget, och C. fick i stället i
uppdrag att bestycka Stralsund. 1802 utnämndes
han till överste i armén och generaladjutant. S. å.
anbefalldes återuppsättandet under C:s ledning av
ett ridande batteri i Pommern. 1807 blev C. chef
för Vendes artilleriregemente. Under 1813 och
1814 års krig utmärkte han sig i striderna vid
Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig som chef
för reservartilleriet. I slaget vid Dennewitz
bidrog hans artilleri kraftigt till segern, varför
han efter slaget utnämndes till generalmajor.
Sedermera deltog han i fälttåget mot Norge och
blev därefter generaladjutant vid artilleriet. 1816
blev han generalfälttygmästare och chef för hela
artilleriet. Redan s. å. blev detta på hans
förslag omorganiserat. 1818 genomdrev han
inrättandet av Högre artilleriläroverket vid
Marie-berg. 1820 fick han generallöjtnants namn, heder
och värdighet. Han upphöjdes 1818 i
friherr-ligt stånd.
Cårdenas, stad på n. Cuba, 120 km ö. om
Habana; 45,000 inv. Viktig hamnstad i ett
betydande sockerdistrikt.
Cårdenas [ka’rÖänas], Läzaro, mexikansk
politiker (f. 1895). C. började som typograf,
kom småningom in i den revolutionära rörelsen,
blev provinsguvernör
och inrikesminister och
i slutet av 1934
Mexicos president. Han
sökte som sådan
radikalt genomföra det
nationalrevolutionära
partiets 1933 antagna
socialistiska
sexårs-plan. Agrarreformen
påskyndades genom
ut-styckning av en mängd
stora jordegendomar.
Statskontrollen
ökades även över de
särsk. i gruv- och
oljeindustrien betydande utländska
kapitalintressena. Regimens konflikter med kyrkan
blossade åter upp, men senare blev C:s förhållande
till de klerikala kretsarna mera försonligt. I
mars 1938 exproprierade C. de amerikanska och
engelsk-holländska oljebolagens tillgångar i
Mexico, vilket ledde till diplomatiska mellanhavanden
med bl. a. U.S.A :s regering. Betecknande för
den allmänt radikala politiken under C:s
presidenttid, som författningsenligt slutade 1940, var,
att den landsflyktige Trotskij mottogs som
statens gäst och att Mexico blev fristad för ett stort
antal spanska republikaner, motståndare till
general Franco. 1943—45 var C. försvarsminister.
Sistn. år utnämndes han till överbefälhavare,
från vilken post han efter kort tid drog sig
tillbaka.
Ca’rdi, L u d o v i c o, florentinsk målare och
arkitekt, se Cigoli.
Cardia, lat., övre magmunnen, se Kardia.
Cardiaca, lat. (av grek, kar di’a, hjärta), hj
ärtstärkande medel.
Cardiazol [-å’l], läkemedel, kemiskt motsv.
pen-tametylentetrasol och under andra namn
(angio-ton m. fl.) salufört även av svenska
läkemedels-fab riker. Medlet verkar starkt stimulerande på
kärl- och andningscentrum och har därför inom
den kliniska medicinen kommit till utbredd
användning vid kollapstillstånd m. m. Under de
senaste åren har man även börjat använda c.
i form av s. k. chockbehandling av vissa
sinnessjukdomar, särsk. schizofreni.
Cardiff [kä’dif], engelsk stad och eget
grevskap i s. ö. Wales, vid Taffs mynning i
Bristol-kanalen; 216,000 inv. C. är i sin nuvarande
gestalt en ung stad (hade 1801 blott 1,870 inv.)
men har under det senaste halvseklet blivit en
av världens största hamnar genom den
betydande kolexporten från gruvorna i övre Taffdalen.
Betydande dockor ha anlagts, de första på
1830-talet av markiserna av Bute. Även på ön Barry
och vid Penarth finnas dockor, över vilka C:s
handel går. Stora järn- och kopparverk
förädla importerade, särsk. spanska, malmer; vidare
finnas bleck- och emaljvarufabriker, stora
skeppsvarv o. a. mekaniska verkstäder, repslagerier,
kvarnar och bryggerier. Näst kol och koks äro
järn och stål de dominerande exportartiklarna.
C. har botanisk trädgård och sammanlagt bortåt
300 har parker; i Cathays Park ha uppförts
ett antal nya offentliga byggnader, däribland en
avd. av Univ. of Wales. C. har vidare teknisk
och teologisk (baptistisk) läroanstalt samt det
1907 grundade men ofullbordade Walesiska
na-tionalmuséet. Sedan 1916 är C. säte för den
katolske ärkebiskopen över Wales. Under 2:a
världskriget blev C. utsatt för en rad tyska
flyganfall, varvid huvudsaki. bostadshus i
hamnområdena skadades. — C. befästes av romarna;
efter den normandiska erövringen byggdes i
början av noo-talet det gamla slottet, kring vilket
ett samhälle uppväxte. Slottet har av sin ägare,
Lord Bute, donerats till staden C.
Cardigan [kä’digan], James Thomas
Brudenell, Earl av C., engelsk militär (1797
—1868). Mest känd är han som anförare under
Krimkriget för den lätta kavalleribrigad, som
25 okt. 1854 företog den ryktbara ”dödsritten
vid Balaklava”. C. blev 1861 generallöjtnant.
Cardiganshire [kä’diganj(i)a], eng. grevskap
i v. Wales, längs Cardiganbukten av Irländska
sjön, mellan floderna Dovey i n. och Teifi i
s.; i,793 km2, 52,000 inv. Kuperat; i ö. bly,
silver, zink och koppar. Huvudstad: Cardigan,
3,000 inv.
Cardinälia, lat. (neutr. plur. av cardinälis, som
har avseende på huvudpunkten el. grunden),
grundtal i matematiken.
Cardinälis, lat., fågelsläkte, se Kardinal.
Cardinia, fossilt musselsläkte från trias och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
