Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canadian National Railways - Canadian Pacific Railway - Canadian Pacific Steamships Ltd - Canadian River - Canadit - Canaille - Canal de Bourgogne - Canal de l’Est - Canal des Deux-Mers - Canal du Centre - Canal du Languedoc - Canal du Midi, Canal des Deux-Mers, Canal du Languedoc - Canalejas, José - Canaletto, 1. (eg. Antonio da Canal) - Canaletto, 2. (eg. Bernardo Bellotto) - Canal Grande - Cananga - Canarias, Islas - Canaris, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Canadian National Railways—Canaris
394
Canadian National Railways [kan€i’djan
nä’Jnl réi’la>éiz], Canadas statsbanor,
organiserades 1922 genom sammanslagning av följ, redan
tidigare förstatligade enskilda järnvägar: Canadian
Northern, Grand Trunk Pacific, Grand Trunk,
Intercolonial och National Transcontinental.
Sedan 1935 trafikerar C. även Hudson
Bay-järn-vägen. C:s huvudlinje sträcker sig från Halifax
vid atlantkusten över Quebec, Montreal,
Winni-peg och Edmonton till Prince Rupert och
Vancouver vid stillahavskusten. En annan viktig
linje går från Montreal över Toronto till
Chicago i U.S.A. C:s sammanlagda linjelängd
utgjorde 1945 c:a 37,900 km.
Canadian Pacific Railway [kanéi’djan
pasi’-fik rei’lrøéi], den första transkontinentala
järnvägen i Canada. Linjen Montreal—Vancouver
koncessionerades 1881 och öppnades för allmän
trafik 1886. Den sammanlagda banlängden
utgjorde 1945 33,630 km. De viktigaste
huvudlinjerna äro: Saint John—Montreal (över staten
Maine i U.S.A.)—Ottawa—Winnipeg—Calgary
samt Quebec—Montreal—Toronto till Detroit i
U.S.A. C. driver vid sidan av järnvägsrörelsen
ett anmärkningsvärt stort rederiföretag, Canadian
Pacific Steamships Ltd.
Canadian Pacific Steamships Ltd [kgnéi’djon
pasffik stfmjips li’mitid], rederibolag, ägt av
Canadian Pacific Railway Co. Uppehåller
pas-sagerartrafik Europa—Canada samt Canada—
Östasien och Canada—Australien.
Canadian River [kanéi’djan ri’va], biflod till
Arkansas, U.S.A. Genomflyter staten Oklahoma.
Canadit, ett nefelinsyenit, bestående av albit
och ne felin, stundom också cancrinit, jämte
rikligt med mörka mineral, ss. natronamfibol,
na-tronpyroxen och biotit. Förekommer bl. a. vid
Almunge i Uppland.
Canaille [kanä’j], fr. (av lat. ca’nis, hund),
pack, slödder, pöbel. Jfr Kanalje.
Canal de Bourgogne [kana’l da borgå’nj],
se Bourgognekanalen.
Canal de l’Est [kana’l da lä’st], kanal i ö.
Frankrike, mellan Meuse och Saöne. Utgår
från belg. gränsen vid Givet och är i sin n.
del sidokanal till Meuse, föres genom Marne—
Rhenkanalen till Moselle samt går från en
punkt strax n. om Épinal till Saöne (vid
Corre), som kanaliserats till Port-sur-Saöne,
där Saöne blir segelbar. Längd 450 km med
sidokanaler. C. har 176 slussar.
Canal des Deux-Mers [kana’l de dö-mä’r],
annat namn på Canal du Midi (se d. o.).
Canal du Centre [kana’l dy sä’tr], kanal i
det inre Frankrike mellan Saöne och Loire
(från Chålon till Digoin), korsar det stora
franska kol- och industridistriktet i dep.
Saöne-et-Loire. 121 km lång, 2 m djup; betydande
pråmfrakt av malm och kol.
Canal du Languedoc [kana’l dy lägdå’k], se
Canal du Midi.
Canal du Midi [kana’l dy midi’], Canal
des D e u x-M ers, Canal du
Languedoc, kanal i s. Frankrike, som över Garonne
förbinder Atlanten med Medelhavet. Utgår från
Toulouse och utmynnar vid Onglous i
strandsjön Etang de Thau, varifrån Canal des Étangs
och Canal de Beaucaire leda fram till Rhöne.
Byggd 1666—81 av P. Riquet. 241 km lång,
10 m bred och 2 m djup. Omkr. 100 slussar.
C. spelar numera en mindre roll än förr.
Canalejas [kanale’kas], José, spansk
politiker (1854—1912). C. var flera gånger, med
olika portföljer, medlem av liberala ministärer.
1910 blev han konseljpresident och genomdrev
olika åtgärder mot de andliga ordnarna,
hävdade religionsfriheten, avvecklade den då
rådande krisen i Marockofrågan och bragte lugn i
landet men mördades 12 nov. 1912 av en
anarkist.
Canale’tto. 1) C., eg. Antonio da
Canal, venetiansk målare (1697—1768). Han
studerade i Rom, återkom vid början av
1720-talet till Venedig och gjorde sig snart bemärkt
genom målningar och etsningar med motiv från
stadens torg och kanaler, en ämneskrets, till
vilken han höll sig under hela sitt liv.
Motivval och komposition visa en fin
arkitekturkännares uppfattning av byggnader och
byggnads-gruppering. Färgen är tunn och skimrande med
varma, genomskinliga skuggor och en målerisk,
nästan impressionistisk framställning av luft och
vatten. Bild se nästa sida.
2) C., eg. B e r n a r d o B e 11 o 11 o, den
föreg:s systerson, målare och raderare (1720—
80). Han studerade hos morbrodern, besökte
Rom, flera städer i n. Italien samt München;
var 1747—58 bosatt i Dresden, sedan i
Petersburg och från 1768 hovmålare i Warszawa.
Han målade stadsbilder i morbroderns stil,
något mera kallt och pastost, mera dekorativt
anlagda; utförde också stora, effektfulla etsningar
med liknande motiv. — Litt.: R. Meyer, ”Die
beiden Canaletto” (1878).
Cana’l Grande, den förnämsta trafikleden i
Venedig.
Cana’nga, växtsläkte av fam. Anonaceae.
Blommorna av C. odorata, ett i tropikerna
mångenstädes odlat träd, användas för
framställningen av i 1 a n g-i 1 a n g-o 1 j a.
Cana’rias, I s 1 a s C., spanska namnet på
Kanarieöarna.
Canäris, Wilhelm, tysk amiral (1887—
1945). Han inträdde i marinen 1905,
tjänstgjorde vid krigsutbrottet 1914 på kryssaren
”Dresden”, som deltog
i slaget vid
Falklands-öarna och senare
sänktes av sin egen
besättning utanför Juan
Fernandezöarna. C.
blev internerad i Chile
men lyckades fly
därifrån och taga sig till
Tyskland. Under
kriget fortsatte han sin
tjänst i flottan men
var även spion i
Spanien och U.S.A.
Efter kriget var han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
