Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canada, Kanada - Historia - Litt. - Canadian Bank of Commerce
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Canadian Bank of Commerce
392
gat, var, att C. fick rätt till egen diplomati.
Borden avgick mars 1921 av hälsoskäl, hans
efterträdare A. Meighen led nederlag vid
parlamentsvalen dec. 1921, och liberalerna kommo
ånyo till makten med W. L. Mackenzie King
som premiärminister. Därmed inleddes en
mångårig liberal regim, som blott avbrutits två gånger,
näml, av Meighens tremånadersregering 1926
samt av den konservativa regeringen R. B.
Ben-nett 1930—35. Den sistnämnde hade främst till
uppgift att bekämpa svårigheterna under den
ekonomiska världskrisen, som drabbade C. hårt.
Bennett främjade den ekonomiska imperiepolitik,
som bl. a. kom till uttryck i
Ottawaöverenskom-melserna (1932), men måste å andra sidan böja
sig för krav om protektioni smen av rent
kanadensiska motiv. Sedan han hade gjort ett
fåfängt försök att lägga om kursen i mera
radikal riktning, ledo de konservativa 1935 ett
förkrossande valnederlag. De politiska
stridigheterna ha även under liberala regeringar främst
gällt finansiella frågor, tullfrågor och i viss
mån förhållandet till moderlandet. — Progressive
Party, främst representerande västerns farmare,
framträdde på 1920-talet med ett relativt radikalt
program men stödde Kings regeringar. Det 1917
bildade arbetarpartiet hade någon tid en viss
blomstring men tynade snart bort. Betydande
livskraft visar däremot Cooperative
Common-wealth Federation (CCF), som bildades 1932
genom sammanslagning av flera småpartier och
grupper ur jordbrukar- och arbetarklasserna samt
småningom blivit ett täml. enhetligt socialistiskt
parti. Det har starkt stöd av
fackföreningsrörelsen, som ännu i slutet av 1930-talet var
outvecklad men som under 2:a världskrigets
industriella expansion snabbt tillväxte. Under
ledning av den skicklige parlamentarikern M. J.
Coldwell försöker partiet bygga ut sin
organisation över hela landet och är numera en faktor
att räkna med. Ett egendomligt inslag utgör
Social Credit Party, som sedan 1935 behärskar
lokalregeringen i Alberta. Kommunistpartiet blev
förbjudet 1940 men har återuppstått under
namnet Labour Progressive Party. Försök att bilda
och vidmakthålla ett särskilt fransk-kanadensiskt
parti ha misslyckats. Bägge de borgerliga
partierna ha satt sociala reformer på sina program
— betecknande är, att konservativa partiet 1942
omdöptes till Progressive Conservative Party.
Liberalerna vunno vid 1949 års val en avgjord
seger. King avgick 1948 och efterträddes
som premiärminister av L. É. St. Laurent. —
C. har liksom de övriga dominierna fått allt
friare ställning. Det har på få år ryckt upp som
en av dè främsta bland de medelstora staterna,
i synnerhet i ekonomiskt hänseende. Som suverän
stat förklarade det 10/» 1939 krig mot Tyskland
och var efter Frankrikes sammanbrott fram till
Sovjetunionens och U.S.Ars inträde i kampen
Storbritanniens viktigaste bundsförvant. C:s
krigsinsats hade såväl materiellt som i fråga om
trupper stor omfattning. Industriproduktionen
tredubblades. I form av den s. k. Mutual Aid
(ömsesidig hjälp) bistod C. moderlandet efter
ung. samma principer som i den amerikanska
låne-och uthyrningslagen. — C. har bevarat banden
med moderlandet men har å andra sidan ökat
sina förbindelser med U.S.A. I aug. 1940
upprättades ett amerikanskt-kanadensiskt permanent
försvarsråd för allmänna frågor rörande
försvaret av ”n. hälften av v. hemisfären”. Under
kriget anpassades den kanadensiska
vapenproduktionen efter amerikansk standard. Vidare byggdes
en amerikansk militär aütostrada genom v. C.
till Alaska. I febr. 1946 ingingos
överenskommelser om fortsättande av försvarssamarbetet
med U.S.A., som har stor betydelse i samband
med den nya polarstrategien. C. medverkade
jämte Storbritannien i de amerikanska
atomenergiprojekten och hade del i hemligheterna om
atombomben. — Även i 2:a världskriget uppstodo
slitningar mellan befolkningsgrupperna i C.
Genom folkomröstning 1942 bemyndigades
regeringen att sända värnpliktiga utomlands, men
på gr. av fransk-kanadensarnas motstånd drog
man sig i det längsta härför. FÖrst på hösten
1944 såg sig regeringen nödsakad att börja
fylla luckor i frivilligarméerna med värnpliktiga.
De kanadensiska landstridskrafterna deltogo i
2:a världskriget först i Italien, därefter i
invasionen i v. Europa från juni 1944. Härunder
hade styrkorna vuxit ut, så att en särskild
kanadensisk armé kunde bildas. Flygdivisioner
deltogo i operationer på Atlanten, i n. v. Europa,
Italien, Nordafrika, Burma och på Indiska
oceanen. Flottan lämnade stora bidrag till konvoj
-tjänsten på Atlanten. De kanadensiska
förlusterna i kriget uppgingo till nära 80,000 man,
varav något över 20,000 döda, omkr. 51,500
sårade samt 6,500 fångar el. saknade. — Det i
slutet av 1945 avslöjade sovjetryska spionaget i
C. röjde farliga brister i vissa kretsars
nationella anda, men affärens behandling vittnade om
statsmakternas beslutsamhet att hävda landets
integritet. — 1949 anslöt sig Newfoundland med ö.
Labrador till C.
Litt.-. ”Atlas of C.” (1915); H. Nelson, ”C„
nybyggarlandet” (1922), ”Nordamerika” (2 bd,
2:a uppl. 1935), ”The Swedes and the Swedish
settlements in North America” (1943); E.
Haglund, ”Om kolonisation och veteproduktion i
Kanada” (1929); W. H. Troop, ”C. and the
Em-pire” (1929); ”Nord- und Mittelamerika. Die
Arktis” (i ”Handbuch der geographischen
Wis-senschaft”, 1933); ”Canadian frontiers of
settle-ment” (ibid., 1934 ff.); L. J. Burpee, ”The
disco-very of C.” (1944); M. MacDonald, ”Canadian
North” (1945), Ä. W. Currie, ”Economic
geo-graphy of C.” (1945); ”The C. Yearbook” (årl.
utkommande off. handbok). — C. Wittke, ”A
history of C.” (3:e uppl. 1941); W. H.
Chamber-lain, ”C. today and tomorrow” (1942); K. G.
Bolander, ”Det nya C.” (1947).
Canadian Bank of Commerce [kaneFdjan
bä’t)k av kå’mas], huvudkontor i Toronto.
Grundad 1858. Den är till storleken Canadas 3:e
bank och har genomfört en rad fusioner med
andra större och mindre banker. Omslutningen
var 1948 1,528 mill. doll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
