Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calixtus (påvar) - Calixtus, Georg - Calla - Callao - Callaudelement - Callendar, Hugh Longbourne - Calles, Plutarco Elias - Callidium - Callionymus - Calliopsis - Calliphora - Callisen, Heinrich - Callistemon - Callistephus chinensis (Aster chinensis), aster - Callitrichaceae - Callitriche - Callitris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Calixtus—Callitris
346
Cali’xtus, namn på fyra påvar.
C. I, biskop i Rom 217—222. Han var en
frigiven slav, fick som diakon sig anförtrodd
förvaltningen av katakomberna och hävdade som
biskop en mildare uppfattning av kyrkotukten
än den dittills rådande. Litt.: H. Koch, ”Kallist
und Tertullian” (1920). — C. II, påve 1119—24,
hette urspr. G u i d o, var son till greve
Vilhelm av Burgund samt ärkebiskop av Vienne.
Han gjorde genom det med kejsar Henrik V
ingångna konkordatet i Worms 1122 slut på
investiturstriden. — C. (III), 1168—77 motpåve
mot Alexander III. — C. III (1378—1458), påve
1455—58. Han hette urspr. Alfonso de Borgia
och var biskop av Valencia. Han lät efter
Kon-stantinopels fall 1453 utan framgång predika
korståg mot turkarna. C. grundade genom
nepo-tism sin släkts maktställning inom Kyrkostaten.
Cali’xtus, Georg, tysk teolog (1586—1656),
bördig från Slesvig och sedan 1614 prof, i
Helm-städt. C. framstår under 1600-talets förra hälft
som den självständigaste och inflytelserikaste
representanten för en irenisk teologi i
Melanch-thons och humanismens anda. Ät åstadkommande
av enighet el. åtminstone frid mellan de tre
huvudkyrkorna ägnade han hela sitt livs oavlåtliga
strävan. Den grundval, på vilken detta skulle
vinnas, var en återgång till den förment
enstämmiga åskådningen hos de fem första
århundradenas kyrkofäder (”consensus
quinquesae-cularis”) och framför allt till det apostoliska
sym-bolum. Dessa C:s tankar möttes från teologernas
sida med nästan kompakt motstånd. Under långa
tider måste C. samtidigt föra polemik mot å
ena sidan de katolska teologerna, å andra sidan
den luterska ortodoxiens representanter, vilka för
hans åskådning skapade slagordet s y n k r
e-tism (sammanblandning). Den s. k.
synkre-tistiska striden fortgick långt efter C :s död.
Calla, se Missne.
Callao [kaja’å], Perus främsta hamn, vid
Callaobukten av Stilla havet, hamnstad till
huvudstaden Lima, dit järnväg och spårväg leda
(10 km), 84,000 inv. Den moderna hamnen,
skyddad av öarna San Lorenzo och Fronton, kan
angöras av de största fartyg, över C. går mer
än .hälften av Perus utomlandshandel. Socker-,
trä- och järnindustri. — C. grundlädes 1537 och
har ofta hemsökts av jordbävningar, häftigast
28 okt. 1746, senast 1940.
Callaudelement [kalå’-], se Galvaniska
element. *’
Callendar [kälinda], Hugh
Longbour-n e, engelsk fysiker (1863—1930), prof, i
Montreal 1893, i London 1898. C:s arbeten falla
inom värmeläran, särskilt termometrien
(grundläggande arbeten om motståndstermometern). Han
konstruerade även ett antal instrument, ss. en
anemometer och en termometer för medicinskt
bruk.
Calles [ka’jes], Plutarco Elias, mexikansk
politiker (1877—1945). Urspr. skollärare blev C.
guvernör över staten Sonora och inrikesminister
samt valdes 1924 till president som Nationella
revolutionära partiets kandidat. C:s verksamhet
som president
präglades av energi och
hänsynslöshet. Han
ivrade för genomförande
av de stora
egendomarnas uppdelning. Då
nordamerikanska
medborgares intressen
berördes härav, kom C.
i konflikt med U.S.A.,
särsk. sedan 1926
lagar antagits, som
försvårade el.
omöjlig-gj orde utlänningars
förvärv av land i
olje
distrikten; de måste 1927—28 mildras, varefter
förhållandet till U.S.A. blev bättre. Utom med
U.S.A. hade C. en hård kamp med den
katolska kyrkan. Striden utmynnade t. o. m. i
öppna uppror, som dock kuvades. Efter avgången
från presidentposten 1928 drog C. sig tillbaka till
privatlivet, men följ, år blev han krigsminister
i samband med revolten mot den provisoriske
presidenten Portes Gil. C. slog ned upproret och
utövade till mitten av 1930-talet stort
inflytande på den mexikanska politiken. 1936 blev
han landsförvisad av den radikale presidenten
Cårdenas och slog sig ned i Kalifornien.
Calli’dium, se Barkbockar.
Calliönymus, se Sjökocksläktet.
Callio’psis, se Coreopsis.
Calli’phora [-f-], se Spyflugan.
Ca’llisen, Heinrich, dansk kirurg (1740—
1824). Han utbildade sig från 1755 i
Köpenhamn under svåra umbäranden till kirurg, blev
1772 med. dr och var 1773—1805 prof, i kirurgi
vid Köpenhamns universitet. Han var en
mycket duglig lärare, och hans lärobok ”Systema
chirurgiæ hodiernæ” (2 bd, 1798—1800) blev
översatt till flera språk. Från 1794 till sin död
var han generaldirektör för kirurgien och
arbetade träget för att göra kirurgerna till
verkliga läkare. C:s ”Fysisk-medicinske
betragt-ninger over Kjöbenhavn” (2 dir, 1807—09) gav
värdefulla upplysningar om invånarnas
levnadssätt m. m.
Callistémon, se Myrtenväxter.
Calliste’phus chine’nsis (A s t e r c h i n e
n-s i s), a s t e r, ettårig ört från Kina,
blommar på eftersommaren och hösten. Odlas i
talrika raser som prydnadsväxt.
Callitrichäceae, växtfamilj med ett enda
släkte, Callitriche (lånke), omfattande små
vattenväxter med motsatta, helbräddade blad och
i bladvecken sittande små, nakna blommor. De
växa vanligen massvis på grunt vatten, vilket de
ofta betäcka med sina flytande
toppbladsroset-ter. I Sverige finnas sex arter.
Calli’triche, se Callitrichaceae.
Callitris, växtsläkte av fam. Pinaceae, avd.
Cupressineae. Ur barken av C. quadrivalms, ett
litet cypressliknande träd i n. v. Afrikas
bergstrakter, fås sandarakharts, som brukas
till beredning av fernissor m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
