Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calhoun, John - Cali - Caliban - Caliche - Calicut - Calidris - California - Caligula, Gaius Caesar - Caligus - Calina - Călinescu, Armand - Calixtiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Cali—Calixtiner
344
samt i sista hand utträdde ur unionen. Då
striden var som hetast, nedlade C. 1832
vicepresidentbefattningen, lät invälja sig i senaten och
försvarade där sin teori om staternas rättigheter.
C:s utsikter att nå presidentvärdigheten hade
under tiden förstörts genom personlig brytning
mellan honom och Jackson. Under de följande
åren bekämpade C. i senaten Jacksons
äventyrliga bankpolitik och fördärvliga
partibelöningssystem. C., som ärligt ansåg, att slaveriets
bibehållande i sydstaterna var oundgängligt för deras
ekonomiska välfärd och hela nationella liv,
påyrkade, för att trygga jämvikten mellan
sydstater och nordstater inom senaten, ivrigt
an-nexionen av Texas och genomförde den även
under den korta tid han (mars 1844—mars 1845)
var presidenten Tylers statssekreterare. C:s sista
år upptogos helt av striden om slaveriets
ställning i de från Mexico förvärvade områdena.
Han framlade i en rad resolutionsförslag
sydstaternas uppfattning, att kongressen saknade
befogenhet att genom förbud mot slaveri i
territorierna beröva någon stat dess fulla rätt inom
denna staternas gemensamma egendom. I
överensstämmelse härmed bekämpade han förgäves
1850 års kompromiss. — C:s enskilda liv
kännetecknades av puritansk enkelhet; hans
oegen-nytta och övertygelsetrohet erkändes även av
motståndarna. Hans ”Works” utgåvos 1851—55
i 6 bd. — Litt.: C. M. Wiltse, ”J. C. C.,
nationalist 1782—1828” (1944).
Cali, huvudstad i dep. Valle del Cauca,
Colombia, 1,056 m ö. h.; 140,000 inv. Vacker
gammal spansk kolonialstad, grundlagd 1536. Nu v.
Colombias viktigaste handelscentrum med export
av kaffe, mineral m. m. Järnväg till hamnstaden
Buenaventura, dit landsväg öppnats 1946.
Caliban [kä’libän], halvmänskligt vidunder
i Shakespeares ”Stormen”; därifrån hämtad
figur i Renans drama ”Caliban”, symboliserande
den obildade massan.
Caliche [kaliTJa], den i Chile förekommande
råsalpetern, varur chilesalpetern utvinnes genom
urlakning.
Calicut [kä’likat], sjöstad på Malabarkusten,
900 km s. s. ö. om Bombay, Indiska unionen;
126,000 inv. I C. landade Vasco da Gama i maj
1498. Det var då huvudstad i ett litet hinduiskt
rike. C. kom 1790 i engelsk ägo. C. har
skeppsvarv, sågverk, tegelbruk, oljeslageri och
kaffe-renseri. Den fordom berömda tillverkningen av
bomullstyg (kalikå) är numera obetydlig.
Fiskeri-station och handelsskola.
Ca’lidris, se Sandlöpare.
California [eng. utt. kälifå’nja, sp. [-kali-få’rnia],-] {+kali-
få’rnia],+} se Kalifornien.
Cali’gula, Gaius Caesar, romersk
kejsare (12—41 e. Kr.), son till kejsar Tiberius’
brorson Germanicus och Augustus’ dotterdotter
Agrippina. Som barn vistades han i faderns
läger i Germanien, där hans vana att uppträda i
krigsdräkt, särsk. i caligae (soldatstövlar),
förvärvade honom smeknamnet Caligula (liten
stövel). Efter faderns död (19 e. Kr.) uppfostrades
C. i Rom. Av Tiberius vid 18 års ålder kallad
till Capri, förstod han
att för sig vinna den
misstrogne kejsaren;
även folkets sympatier
för Germanicus’ familj
samlade sig på C.
Efter Tiberius’ död
(37) utsåg senaten
honom genom förlänande
av imperatorstiteln till
kejsare. — C. var
betänkt på att upptaga
Caesars
erövringspolitik mot Germanien
och Britannien. Efter
vidlyftiga rustningar bröt han upp hösten 39
och företog ett rekognosceringståg över Rhen
utan att möta allvarligt motstånd. Lugnet
återställdes i Gallien, varefter C. bröt upp mot
Britannien. Företaget blev dock blott en
demonstration.
Även om C. ej var direkt otillräknelig,
visade han en fullkomligt hänsynslös
självförhä-velse (”kejsarvansinne”). Särsk. gjorde han
anspråk på gudavärdighet. C. saknade ingalunda
begåvning men väl plikt- och ansvarskänsla.
Motstånd tåldes ej och kvävdes, om så
behövdes, i blod. Under det att C. alltjämt sökte
försvaga och förödmjuka senaten, närmade han
sig dels riddarståndet, dels folket, som hans
slösande frikostighet alltjämt tillfredsställde.
Början av hans regering utmärktes av åtskilliga
välbetänkta åtgärder.
C:s regering blev ej långvarig. Efter hans
återkomst från Germanien (aug. 40) stiftades
flera sammansvärjningar mot honom, och i jan.
41 mördades han. — Litt: H. Wägner,
”Förryckta caesarer” (1921).
Caligus, se Fisklöss.
Calina, sp., en torr dimma — stoftdimma el.
solrök —, som uppträder under juli och aug.
på vissa platser i Spanien, ss. i Nya Kastilien
och i Estramadura. Dimman gör himlen
blygrå och försämrar avsevärt sikten.
Cälinescu [kaline’sko], Armand, rumänsk
politiker (1893—1939), urspr. domare, invaldes
1926 i parlamentet av Nationella bondepartiet,
blev 1937 inrikesminister i Gogas regering och
bibehöll denna post i Cristeas samlingsregering
samt blev i mars 1939 dennes efterträdare som
premiärminister. Han sökte ena Rumäniens
demokratiska partier i en enhetlig front, bekämpade
Järngardet och lät upplösa detsamma. I sept.
s. å. mördades han av medl. av denna
organisation.
Calixtiner kallades anhängarna av den
riktning inom den husitiska reformrörelsen i Böhmen,
vilken krävde nattvardens utdelande under båda
former (sub ufraque spec’ie, därav namnet
utrakvister), alltså att även vinet (kalken,
lat. cal’ix, därav namnet c.) skulle meddelas
lekmännen. C. krävde vidare gudstjänst på
modersmålet, sedlig uppryckning bland
prästerskapet samt att Bibeln skulle anses som den enda
religiösa auktoriteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
