Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Ca (kemi) - c:a el. ca - Cab - Cabalen - Caballero (kavaljer) - Caballero, Francisco Largo - Cabanel, Alexandre - Cabanis, Pierre Jean George - Cabaret - Cabarrús, François de - Cabat, Louis - Cabell, James Branch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
C—Cabell
310
C är tredje bokstaven i de flesta europeiska
språks alfabet. Brukas i svenskan mest i
lånord, oftast med samma ljudvärde som
j. Som tecken för Å-ljud brukas det i svenskan
numera blott enl. äldre sed i några förnamn,
t. ex. Oscar och Carl, samt i vissa släktnamn,
ss. Carlén och Creutz. Dessutom märkes bruket
av c k för k k och av ch i och; sch uttalas som
J-ljud, t. ex. usch, marschera. — C är i vårt
språk upptaget från latinet, där det var tecken
för Å-ljud, varför Cicero uttalades Kikero; först
flera århundraden e. Kr. fick c ljudvärdet j. I
romanska språk har det i allmänhet behållit
ljudvärdet k men uttalas framför len vokal i
franskan som s, i italienskan med ungefär samma
ljud som tj i lättja och i spanskan som ett
läspande j-ljud. I tyskan betecknar framför len
vokal c (numera vanl. ersatt av z) ts. I slaviska
språk är c aldrig tecken för k, i polskan och
tjeckiskan alltid tecken för ts; c är i flera
slaviska språk, t. ex. polskan, tecken för muljerat t.
Som musikterm betecknar c det första
steget i den diatoniska skalan, i den gregorianska
var c tredje tonen. C gäller som utgångspunkt
för hela det moderna tonsystemet. Som
takt-tecken i notskriften betyder det 4A takt och,
om det är genomstruket, 2/2 el. alla brevetakt.
Som symboliskt tecken nyttjas C för att angiva
det tredje i ordningen, t. ex. serien C, avdelning
C. Om C i betyg se Betyg. Som romerskt
taltecken är C = loo, C C = 200. — 1
temperaturuppgifter är C = Celsius. I algebran är c,
liksom a och b, tecken för bekanta storheter.
I kemien är C tecken för carboneum, kol, i
fysiken och elektrotekniken för den elektr.
måttsenheten coulomb. I latinsk text betyder det
Gaius, Claudius el. Caesar, titeln consul m. m.
Flera myntsorter, ss. cent, centavo, centime,
betecknas förkortade med c (de båda sistnämnda
även med cent.). C förekommer vidare som
förkortning för central (station), t. ex. Malmö C,
och användes som beteckning för Uppsala län
(på bilskyltar).
Ca, kemiskt tecken för en atom kalcium.
c:a el. ca, förkortn. av lat. circa, ungefär,
omkring.
Cab [käb], eng., fyrhjulig droska för fyra
Cab från omkr. 1905.
personer; förr ensitsigt, tvåhjuligt åkdon med
kuskbock baktill.
Cabälen. Ordet ”cabal” (av hebr. kalbbala,
rabbinernas mystiska lära) nyttjades i England
vid 1600-talets mitt om varje slags församling
av hemliga rådgivare. Sedan något kvickhuvud
mot slutet av 1660-talet upptäckt, att
begynnelsebokstäverna till namnen på fem av Karl II
flitigt anlitade rådgivare (Clifford, Hshley,
Buck-ingham, Hrlington, Lauderdale) just bildade ordet
cabal, blev företrädesvis denna samling rådgivare
så betecknad. Ordet fick snart, på grund av
deras reaktionära strävanden, en föraktlig klang.
Jfr Kabal.
Caballero [kaæaljä’rå], sp., ryttare; adelsman;
kavalj er.
Caballero [kacoaljä’rå], Francisco
Lar-g o, spansk socialistledare, se Largo Caballero.
Cabanel [kabanä’l], Alexandre, fransk
målare (1823—8g). Han blev lärare och
sedermera direktör vid École des beaux-arts, var
under tredje kejsardömet den officiellt erkända
smakens främste målsman och en av de
dominerande konstnärerna av den akademiska
riktningen. Han var en skicklig och förfinad målare,
penselföringen var len och utslipad,
färghållningen ljus och behaglig men ofta nog banal och
temperamentslös. Han målade kyrkliga,
romantiska och historiska ämnen. Den mest kända av
hans nakna målningar är ”Venus’ födelse”
(Lux-embourgmuséet). Han var även en eftersökt
porträttmålare. Stockholms nationalmuseum äger
porträttet av Christina Nilsson som Ofelia.
Cabanis [kabani’s], Pierre Jean
George, fransk läkare och filosof (1757—1808), prof,
i hälsolära vid École centrale i Paris. Som
psykolog var C. (huvudarbete: ”Rapport du
physique et du moral de 1’homme”, 1802;
samlade verk 1823—25) lärjunge till Condillac men
gick längre i materialistisk riktning än denne,
samtidigt som han starkare framhöll allmänkänslans
och instinkthandlingarnas betydelse för vårt liv.
Cabaret [kabarä’], fr., se Kabaré.
Cabarrüs [sp. kacoaro’s, fr. kabary’s],
Fran-q 0 i s de, greve, spansk finansman och politiker
av fransk härkomst (1752—1810). Han blev som
direktör för den på hans förslag upprättade
statsbanken i Madrid 1790 häktad som misstänkt
för försnillning, satt ett par år i fängelse men
rehabiliterades 1794, blev greve och nyttjades sedan
i diplomatiska värv. 1808—10 var han
finansminister, först åt Ferdinand VII, sedan åt Joseph
Bonaparte. — Hans dotter var Thérèse Tallien.
Cabat [kaba’], Louis, fransk
landskapsmålare (1812—93). Han utbildade sig först
genom studium av holländskt 1600-talsmåleri men
övergick snart under intryck av Constable till
en intim landskapsskildring av helt realistisk
hållning. Han slog sig 1835 ned i
Fontainebleau-skogen och kan både till motivval och stil
betraktas som grundläggare av Barbizonskolan. En
resa till Italien 1837 medförde en idealiserande
tendens, som med tiden förstörde friskheten och
ursprungligheten i hans stil.
Cabell [kä’bal], James Branch, ameri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
