Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böyesen, Peter Rostrup - Böök, 1. Fredrik - Böök, 2. Klas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Böök
308
realistisk och något galghumoristisk bild av ett
proletärpar, som arm i arm vandrar över
Nörre-bros skräpiga utmarker. 1907 kom B. till Den
frie udstilling. Sedan han besökt Paris första
gången 1912, slöt han sig emellertid till den
oppositionella grupp, som bröt med Den frie
udstilling och stiftade Grönningen 1915. S. å.
målade han mästerverket ”Två små ryskor”
(Faaborgs museum). Sin impressionistiska,
utpräglat måleriska och robusta grundsyn har B.
sedermera utvecklat i tekniskt vederhäftiga
landskapsbilder, porträtt, stilleben m. m. Som bitr,
lärare vid Kunstakad. 1910—19 har B. haft
betydelse för en rad elever. Monogr. av S. Schulz
(1937).
Böök [bök]. 1) Martin Fredrik
Christ-offersson B., litteraturhistoriker (f. 1883 12/s),
1907 doc., 1908 fil. dr, 1920—23 prof, i
litteraturhistoria i Lund, 1907—16 och sedan 1921
litteraturkritiker i Svenska
Dagbladet. Till led. av
Sv. akad. valdes han
1922. Han blev 1931
hedersdr vid univ. i
Tübingen och erhöll
1932 Goethemedal j en.
— B:s
doktorsavhandling, ”Romanens och
prosaberättelsens
historia i Sverige intill
1809” (1907), fyllde en
verklig lucka och är ett
värdefullt
uppslagsverk. Senare följde
”Svenska studier i
litteraturvetenskap” (1913), ”Den romantiska
tidsåldern” (1918, 2:a uppl. 1929), ”Esaias
Tegnér”, I (1917), ”Erik Johan Stagnelius” (1919),
en skarpsinnig och allsidig monografi, ”Sveriges
moderna litteratur” (1921, 2:a uppl. 1929), som
med stor rikedom på uppslag behandlar tiden
1860—1900 i fristående teckningar, ”Stridsmän
och sångare” (1910, 2:a uppl. 1922), ”Studier
och ströftåg i dikten och historien” (1911),
”Essayer och kritiker” (6 samlingar, 1913—23),
”Svensk vardag” (1922) och ”Från Europas
brandplatser” (1925), genom vilka han med
alltmer utvecklad stilkonst, analytisk skärpa och
frisk kraft behandlat skilda inhemska och
utländska litterära och kulturella ämnen.
Rese-brev äro samlade i ”Resa till Frankrike 1915”
(1916; 3æ uppl. med en efterskrift 1923), ”Resa
till Tyskland och Polen 1916” (s. å., 3:e uppl.
1925), ”Resa till Konstantinopel” (1923) och
”Resa i Sverige” (1924), kvicka och
karakteristiska skildringar av människor och förhållanden.
1923 utkom en levnadsteckning över ”Artur
Hazelius”. 1926 utg. B. ”Resa kring svenska
parnassen”, en på synpunkter och uppslag rik
men ytterst subjektiv överblick av den samtida
svenska litteraturen, flera volymer i Bonniers
illustrerade litteraturhistoria, essäsamlingen ”Fem
porträtt” (1929), reseskildringen ”Resa till
Ungern” (1931) m. m. Stort uppseende och intresse
väckte hans livfulla skildringar från det
nazistiska Tyskland (”Hitlers Tyskland maj 1933”),
1933. Även från omröstningen i Saar skrev
han korrespondenser (”Resa till Saar och Paris
över Elsass”, 1935). 1927 framträdde B. även
som skönlitterär författare med romanen
”Sommarleken”, senare följd av berättelsesaml.
”Historier från Hallandsåsen” (1934), ”Nya
historier från Hallandsåsen och Helgeå” (1939)
och ”Danserskan från Aleppo” (1941) samt
romanerna ”Viktor Lejon” (1935) och
”Storskolan” (1940), den senare med självbiografisk
karaktär. Hans protyska sympatier kommo till
uttryck i olika reseskildringar 1937 och 1938
men framförallt i broschyren ”Tyskt väsen och
svensk lösen” (1940). Under 1930-talet hade B.
alltmer orienterat sig mot en materialistisk
historieuppfattning, och ett vittnesbörd härom är
”Det rika och fattiga Sverige” (1936). Under
1940-talet ha flera stora litteraturhistoriska
arbeten sett dagen. B. kom att ägna dansk
litteratur ett särskilt intresse. Därom vittna en biogr.
över H. C. Andersen (1938) och essäsamlingen
”Holbergs visdom” (1942). I ”Stagnelius än en
gång” återkom B. till ett förut av honom
behandlat ämne. Levertin och Heidenstam, som
han stått nära och i yngre år påverkats av, gjorde
han till föremål, den förre för en
minnesteckning i Svenska akad. (1944), den senare för en
utförlig biogr. (2 bd, 1945—46). Han skrev
nu också den stora biogr. ”Esaias Tegnér”,
1—3 (1946—47). 1949 utg. han ”V. B. och Georg
Brändes” samt 1950 minnesteckningen ”V. B.”.
B. har utg. mönstergilla uppl. av Stagnelius och
Tegnér samt av Geijers ”Minnen” med en
inledande avh. om Geijer.
Med sitt rikhaltiga och mångsidiga
författarskap har B. spelat en framträdande roll inom
svenskt kulturliv under senare decennier. Som
litteraturhistoriker har han gjort betydande
insatser, och som litteraturkritiker i Svenska
Dagbladet har han övat ett stort inflytande. —
Litt.: K. Jaensson, ”F. B. som litteraturkritiker”
(1939); Ä. Thulstrup, ”F. B. som politisk
skriftställare” (1941).
2) Klas Erik B., den föreg:s son,
ämbetsman (f. 1909 10/3)„ fil. lic. i Lund 1936, sekr.
i Riksbanken s. å., vice riksbankschef 1944,
envoyé och chef för Utrikesdep:s handelsavd.
1947, banko fullmäktig och riksbankschef sedan
1948. B. har flitigt anlitats vid handels- och
betalningsöverläggningar med utlandet. Sedan
1948 är han ordf, i styrelsen för Valutakontoret
och sedan 1949 led. av styrelsen för
Internationella banken i Basel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
