Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bädd - Bäddning - Bäddningshjul - Bäfverfeldt, Arvid - Bägaren - Bägarlav - Bägarverk - Bägge Sicilierna - Bähr, Georg - Bähr, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263 Bäddning—Bähr 264
åtminstone ej långt efter vår tideräknings början,
timrade, kvadratiska bostäder, och med detta
boningssätt följde en särskild utveckling av b.
Från att ha varit en sovplats på marken mellan
härden och väggen förändrades b. till en
väggfast bänk el. brits på större el. mindre höjd
från jordgolvet. Denna var på en gång
sittplats och sovläger. Nästa utvecklingssteg blev,
att man på det håll i stugan, där man var minst
utsatt för drag, anbragte två sådana britsar,
den ena över den andra. För bättre värmes
skull uppfördes en med dörrar el. luckor försedd
vägg framför dessa väggfasta sängplatser. Dylika
skåpliknande sängar omtalas redan i de
fornis-ländska sagorna, lokhvilur, lokrekkjur, liksom
även den sängform, som, i övrigt lik de
föregående, avstänges från rummet endast genom
förhängen, sparlakan, d. v. s. spärrande,
avstängande draperi. I herrehus började man —
på kontinenten åtminstone på noo-talet — nyttja
flyttbara sängar, som i regel voro mer för ståt
än vardagligt bruk. Under den gotiska
stilperioden uppkom himmelssängen — så kallad
efter sänghimmeln, baldakinen —, och vid
1500-talets ingång började även här i Norden i
herrehusen den väggfasta sängen vika för denna pjäs.
Ännu vid mitten av 1600-talet försågos dessa
sängar stundom med trätak och dörrar; vanligen
bildades dock tak och väggar av draperier.
Detta sängomhänge behölls med vissa
förändringar allt fortfarande ej blott på de stora
paradsängar, som voro i bruk långt in på
1700-talet, utan även sedan sängen under slutet av
1700-talet antagit andra, nättare och mindre
skrymmande former, ss. t. ex. hos den i Sverige
s. k. gustavianska sängen, med utdrag från ena
långsidan, ja, det bibehöll sig, ehuru av allt
lättare material, långt in på 1800-talet. Under
början av detta fick den, i motsats till den
gustavianska sängen, i sin längdriktning
utdragbara sängen sin första egentliga spridning. I
slutet av 1800-talet började man hos oss bruka sängar
av järn, ett material, som i sydligare länder redan
på 11 oo-talet begagnats för samma ändamål. —
Till den gustavianska utdragssängen ansluter
sig den av vår allmoge sedan början av
1800-talet omtyckta utdragssoffan. Soffan i
egentligare mening är däremot mer att betrakta ss. ett
med ryggkarm och armstöd försett säte för
flera personer än som b. Som stoppat säte —
soffa i egentlig mening — omnämnes denna
möbel först i slutet av 1600-talet i Frankrike
och får med rokokon sin egentliga spridning.
Schäslongen, liggstolen, vars framträdande
likaledes tillhör rokokoperioden, bildar en mellanform
mellan soffa och stol. — Hängmattan har
uppfunnits i det tropiska Amerika, där
naturförhållandena torde ha givit särskild anledning till dess
uppkomst.
Sängkläderna inskränkte sig i regel under
äldre medeltiden till halm, en kudde och ett täcke
el. en fäll. På 1300-talet nämnas dunstoppat
bolster el. madrass, lakan (någon gång även av
linne), täcke och huvudkuddar. Först på
1500-talet kommo lakan av lärft och bolstrar mer
all
mänt i bruk, dock fortfarande endast hos de
förmögnaste och även där sparsamt. För att
skydda sig. mot den vassa halmen — man sov
under den senare medeltiden och även in på
1500-talet fullständigt naken — brukades
fortfarande till vardags lakan av sämskat skinn el.
läder.
2) Den plats å land, där ett fartyg bygges el.
är upphalat för reparation.
3) Äv plåt och balkar förfärdigat, vid
fartygs-kroppen fast anbragt underlag för ångpannor och
maskiner (pannbädd, maskinbädd).
4) Den del av ett fundament, som ligger
närmast grundvalen vid grundläggning direkt å
lösare mark el. på pålning. B., som tjänar att
fördela belastningen från fundamentet av en
byggnad utöver underlaget, gjordes förr allmänt
av virke, lagt under murarna i ett el. flera lag
(s. k. r u s t b ä d d). Numera användes för
sådant ändamål ofta en betongkonstruktion.
Samma syfte ha olika inom väg- och
vattenbyggnadstekniken använda bäddanordningar, t. ex. b. av
rundvirke, sianor el. ris, för att å lös mark
uppbära vägbankar. B. av faskiner (risknippor) el.
faskinmattor brukas vid vattenbyggnader.
Bäddning. 1) Underlag för artilleripjäs
(pjäs-bäddning) med ändamål att ge pjäsen större
stadga vid skjutning, än naturliga marken kan
åstadkomma. För fast uppställda pjäser användes
b. av betong. Vid en del moderna
(moderniserade) tunga fältpjäser utgöra hjulbälten,
bäddningshjul och svansplattor ett
slags rörlig b.
2) Ved, rotting el. annat lämpligt materiel,
som anbringas i bottnen av ett fartyg för att
skydda lasten för väta. B. anbringas även på
sidorna el. under fartygslasten för att skydda
denna för stötar el. tryck.
Bäddningshjul, ett stålhjul, som utlagt på
marken bildar underlag för en artilleripjäs under
eldgivning.
Bäfverfeldt, Karl Olof Arvid, präst (f. 1897
Vs), teol. kand, i Lund 1925, kyrkoherde i
Aspe-boda 1928, fängelsepredikant i Falun 1932, dir.
för Svenska kyrkans mission 1937. B. har vid
olika tillfällen besökt dess missionsfält i
Syd-indien och Sydafrika. Skrifter: ”Tambaram.
Missionens världskonferens 1938” (1939),
”Missionen i världskrisen” (1940, 2:a uppl. 1941),
”En indisk kyrka” (1942), ”Riket kommer”
(1946), ”Under södra korset” (1947) m. fl.
Bägaren, stjärnbild, se Stjärnor.
Bägarlav, se Cladonia.
Bägarverk, gammal benämning på
uppford-ringsverk av paternostertyp.
Bägge Sicilierna, namn på konungariket Neapel
(se d. o.).
Bähr, Georg, tysk arkitekt (1666—1738),
utformade i en rad kyrkobyggnader en ny,
epokgörande typ för den protestantiska kyrkan, en
centralkyrkotyp med läktarrader. Hans huvudverk
är Frauenkirche i Dresden.
Bähr, Otto, tysk jurist (1817—95), medl. av
Reichsgericht i Leipzig 1879—81. B. har bl. a.
utgivit ett verk av stort vetenskapligt värde: ”Die
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
