Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón / 255-256 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båven - Bååt, släkt - Bååt, 1. Erengisle Sunesson - Bååt, 2. Seved - Bååth, 1. Albert - Bååth, 2. Cecilia Bååth-Holmberg - Bååth, 3. Ludvig - Bäck (socken) - Bäck, Abraham - Bäck, Baltzar - Bäck, Knut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skogbevuxna och ha många herresäten, bl. a.
Rockelstad, Sparreholm och Vibyholm.

Bååt [båt], småländsk frälsesläkt, som kan
ledas tillbaka till 1300-talets början. Ätten
introducerades som adlig 1625; B.2) och hans bror,
generalmajoren och guvernören i Riga, Nils B.
(1617—59), erhöllo 1650 friherrlig värdighet.
Den friherrliga ätten utslocknade på svärdssidan
1698, den adliga 1654.

1) Erengisle Sunesson B., riddare,
riksråd (d. 1392), en av de mera kända
stormännen under senare delen av 1300-talet. Han
erhöll genom giftermål titeln jarl av
Orkneyöarna, innehade betydande gods i olika delar av
Sverige och anslöt sig till den aristokratiska
oppositionen mot Magnus Eriksson; bland
Albrekts omgivning påträffas B. dock först 1370.
Han hörde till Albrekts rådsherrar.



2) Seved B., friherre, riksskattmästare
(1615—69). Han var en tid assessor i
kammarrevisionen, därefter 1641—45 kammarråd samt blev
1645 riksråd. Från
1657 innehade B. det
inbringande ämbetet
som guvernör i
Kristinas underhållsländer.
1660—63 var han
president i
Kommerskollegium och 1661—68
president i Svea
hovrätt. B. var 1668
medlem av den
kommission, som nedsatts att
undersöka statsverkets
ställning och vars
betänkande är
bekant under namnet
”Blå boken”. S. å. blev han Dorpats
universitets kansler och valdes av rådet till
riksskattmästare. Som medlem av
förmyndarstyrelsen tillhörde B. samma fraktion som sina
gynnare Per Brahe och M. G. De la Gardie.



Bååth [båt]. 1) Albert Ulrik B., skald
(1853—1912). Född i Malmö, tillhörde B. en i
Skåne, ej minst bland allmogen, vida utbredd,
gammal, urspr. dansk släkt. B. blev 1871
student och 1886 fil. dr i Lund. 1875—79 var han
lärare vid folkhögskolan Hvilan. 1891 blev han
intendent för den etnografiska avdelningen vid
Göteborgs museum och s. å. doc. i fornnordisk
litteratur vid
Göteborgs högskola. Hans
”Dikter” (1879)
betecknade delvis nya
initiativ i vår lyrik
genom sin konkreta
skånska
landskapsmålning, den nordiska
folkhögskoletendensen
och sina
genremålningar ur vardagslivet, i
vilka ett socialt patos
tog sig uttryck, allt i
en kärv, i regel
omusikalisk form. Senare
behandlade han även rätt gärna historiska motiv.
Därefter följde diktsamlingarna ”Nya dikter”
(1881), ”Vid allfarväg” (1884), ”På gröna
stigar” (1889), ”Svenska toner” (1893),
”Ungmön från Antwerpen och andra dikter” (1900)
samt de större berättande dikterna ”Marit
Vallkulla” (1887), från häxprocessernas dagar, och
”Kärlekssagan på Björkeberga” (1892), en
romantisering av Lars Wivallius’ bekanta
kärleksäventyr. B. utgav även en rad kulturhistoriska
skildringar från olika tider samt flera
översättningar från fornisländskan. ”Dikter i urval”
utkom 1910. — Litt.: E. Bendz, ”A. U. B. och
hans krets” (1926); F. Böök, ”Från åttiotalet”
(s. å.); B. Bolin, ”A. U. B.” (1946).

2) Cecilia B.-Holmberg, den föreg:s
syster, författarinna (1857—1920), se Holmberg,
Cecilia.

3) Ludvig Magnus B., syssling till B.1),
arkivman, historiker (f. 1874 4/3). Han blev
1905 fil. dr i Uppsala, 1902 e. o. amanuens, 1910
2:e samt 1918 1:e arkivarie i Riksarkivet. Han
tog avsked 1939; s. å. erhöll han arkivråds titel.
Han har förestått Riksarkivets medeltidsavd.
samt lett insamlandet av material rörande svensk
historia ur Vatikanens arkiv. På hans initiativ
förvärvades till Riksarkivet delar av Kristinas
(släkten Azzolino tillhöriga) arkiv. B. har givit
en framställning av Hälsingborgs historia fram
till 1536, ingående i det av honom redigerade
verket ”Hälsingborgs historia” (1—2:2,
1925—34). Han har vidare författat bl a. ”Bidrag till
den kanoniska rättens historia i Sverige” (1905)
och ”Helgeandsholmen och Norrström från äldsta
tid till våra dagar” (2 dlr, 1916—18). Han har
även ombesörjt källpublikationer.

Bäck, socken i n. Västergötland, ö. om
Mariestad, kring sjön Ymsen; Vadsbo härad,
Skaraborgs län; 27,64 km², 274 inv. (1950). I v.
bergig och skogbevuxen, i ö. flack och till stor
del uppodlad. 921 har åker. Egendomar:
Borrud och Ymsjöholm. På Ymsens v. strand
finnas lämningar av fästet Ymseborg från
1200-talet. Kyrkan ombyggdes i sten 1749. B. bildar
med Fredsberg och Töreboda ett pastorat i
Skara stift, N. Vadsbo kontrakt; tillhör
storkommunen Töreboda.

Bäck, Abraham, läkare (1713—95), med.
dr 1740, livmedikus hos Fredrik I 1749, senare
hos Adolf Fredrik och Gustav III:s gemål,
Sofia Magdalena, arkiater och preses i
Collegium medicum 1752 samt läkare vid
Serafimerlasarettet, som kommit till stånd huvudsakligen
genom B:s och Akrells nit. B. genomförde
betydelsefulla reformer i det svenska
medicinalväsendet.

Bäck, Baltzar, krigare (d. 1618), se
Baltzarfejden.

Bäck, Knut, pianopedagog och tonsättare
(f. 1868 22/4), utbildades i piano hos R. Andersson
och i komposition under J. Lindegren m. fl.
samt fullföljde sina studier i Berlin, hos M.
Bruch i komposition och hos H. Barth i piano.
Sedan 1896 utövar B. i Göteborg en högt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>