Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buffalo - Buffalo Bill - Buffelgräs - Buffert - Buffertbatteri - Buffertlösning - Buffertstat - Buffertverkan - Buffet - Buffet, Louis - Bufflar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Buffalo Bill—Bufflar
104
Buffalo.
förorter 858,000). B. har breda, ofta
trädplante-rade gator. I city märkas flera skyskrapor.
Vid Niagara Square med McKinley-monumentet
reser sig stadshuset, City Hall, ett granitkomplex
med en 32-våningars skyskrapa. De förnämsta
kyrkorna äro S:t Pauls- och S:t
Josephskatedra-lerna, den förra episkopal, den senare katolsk. B.
har univ., grundat som medicinsk högsk. 1846,
Canisius’ jesuitcollege, grundat 1870, konstakad.,
konst-, historiskt och naturhistoriskt museum,
konserthus och det 1940 byggda Municipal
Auditorium med 15,000 sittplatser. Staden omges av
en gördel av parker. — B. har en god och rymlig
hamn, tillgänglig för fartyg på intill 5 m
djupgående. B. är v. ändpunkt för New York State
barge canal. Det är en av U.S.A:s viktigaste
järnvägsknutpunkter; flygstation. Industrien är
mångsidig och rikt utvecklad. B:s järn- och
stålverk komma i storleksordning ej långt efter
Pittsburghs. I industristaden Lackawanna
(28,000 inv.) i s. har Bethlehem Steel Corp.
sedan 1902 stora stålverk. B. har vidare
skeppsvarv, bil-, flygplans- o. a. maskinfabriker, talrika
stora kvarnar, slakterier, träförädling,
gummi-och beklädnadsindustri. — Samhället grundades
1803 under namnet New Amsterdam.
Buffalo Bill [ba’falåu bi’l], se Cody.
Buffelgräs, Bu’chloè dactyloi’des, lågt,
mattbildande gräs, de nordamerikanska präriernas
värdefullaste foderväxt; ätes gärna av boskapen, även
när det under sommarhettan står förtorkat.
Bu’ffert, inrättning med uppgift att mildra
inverkan av de stötar i fordonens längdriktning,
som uppstå, dels då de föras tillsammans för att
hopkopplas, dels då de i tåg framgå på öppen bana.
Buffertbatteri, se Elektrisk ackumulator.
Buffertlösning, kem., en lösning, som har den
egenskapen, att dess reaktion (surhetsgrad) icke
nämnvärt ändras vid utspädning el. genom
måttlig tillsats av en syra el. bas, och därigenom
har förmåga att reglera vätejonkoncentrationen,
buffertverkan. B.
utgöras av blandningar av en
svag syra och dess alkalisalt
el. av en svag bas och
motsvarande salt el. av delvis
neutraliserade två- el.
fler-basiska syror (kolsyra,
fosforsyra m. fl.). B. ha fått stor
användning inom
biokemien.
Buffertstat, neutralt
stats-område mellan två andra
stater, avsett att hindra
sammanstötningar dem emellan.
De genom 1 :a världskriget
uppkomna randstaterna
(Polen m. fl.) voro under
mellankrigstiden ett slags b.
mellan Sovj etryssland och
Västeuropa.
Buffertverkan, se
Buffertlösning.
Buffet [byfä’], fr., se
Byffé.
Buffet [byfä’], Louis Joseph, fransk
statsman (1818—98). Han var advokat, då han
invaldes i konstituerande nationalförsamlingen 1848.
Där tillhörde han högern, och han slöt sig senare
till prins Napoléon, då denne valts till president,
samt var minister för handel och lantbruk aug.
—dec. 1849 och aug.—okt. 1851. B. invaldes
1863 i lagstiftande kåren, blev där ett stöd för
det liberala kejsardömet och var jan.—april 1870
finansminister i Olliviers kabinett. B. tillhörde
1871 högra centern i nationalförsamlingen och
var dennas president april 1873—mars 1875.
Genom sitt sätt att leda förhandlingarna
underlättade han 1875 den nya författningens antagande
och trädde 10 mars 1875 som vice
konseljpresident och inrikesminister i spetsen för en moderat
koalitionsministär. Vid valen dec. 1875—febr. 1876
föll B. igenom; han avgick i febr. 1876 och
valdes i juni till livstidssenator.
Bufflar, Bubalus, ett undersläkte av släktet Bos
bland boskapsdjuren. B. äro mycket grovt
byggda med nästan rak rygg, bred mule, lång svans
med tofs och tunn hårbeklädnad, särsk. hos
de vuxna. Hornen äro i genomskärning mer el.
mindre trekantiga med ringar kring basen. Bland
b. är den lilla a n o a n (se d. o.) från Celebes,
som plägar hänföras till ett eget släkte,
otvivelaktigt mest ursprunglig. En mellanform mellan
anoan och den stora asiatiska b. bildar m i
n-dorobuffeln (B. mindorensis) från
Filippinerna. Av de två återstående buffelarterna lever
den a s i a t i s k a el. i n d i s k a b. (B. bubalus) i
olika raser i hela s. ö. Asien, där den åtminstone
i Främre Indien säkert förekommer i
ursprungligt vilt tillstånd. Den är stor och klumpig med
en boghöj d av upp till 1,8 m. Den typiska
formen är mörkt askgrå. Hornen äro vanligen
mycket långa (ända till 1V2 m). Den är stamform
för tambuffeln, vilken som husdjur spritts
till s. Kina, s. Japan, hela s. Asien, Egypten
samt s. ö. Europa (s. Ryssland, Balkanhalvön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
