Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buenos Aires - Buer - Buergers sjukdom - Buff, Charlotte - Buffa - Buffalmacco, eg. Bonamico - Buffalo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Buer—Buffalo
102
utbredning, och i ytterområdena dominera
en-och tvåvåningshus. Parker upptaga c:a 8 km2,
varav hälften kommer på Parque Tres de Febrero
utmed havet i n. Med Palermoparken i dess
grannskap äro förenade zoologisk och botanisk
trädgård. Här ute ligger också B:s berömda
kapplöpningsbana. Bland huvudgatorna märkas
Calle Rivadavia, Santa Fé, Avenida de Mayo och
Florida. B:s medelpunkt är Plaza de Mayo, som
inramas av regeringspalatset, kallat Casa Rosada,
en barockbyggnad, uppförd av svensken H.
Åberg, den väldiga katedralen, färdig 1804,
är-kebiskopspalatset och gamla kongressbyggnaden
— den nya ligger vid Avenida de Mayo. B. har
ett stort univ., grundat 1821, ett 20-tal muséer,
många teatrar och en berömd opera, Teatro
Co-lön. En svensk kyrka invigdes 1945, och ett
’’irtill anslutet sjömanshem tillkom 1946—47.
>ortåt tusentalet svenskar bo i B. Den förr illa
1 eryktade hamnstadsdelen La Boca är numera
sanerad. B. har c:a 830 km spårvägar och 52 km
underjordiska järnvägar.
B. är Argentinas industri-, handels- och
finanscentrum. Framför allt märkas väldiga slakterier,
zidare kvarnar, läder-, metall- och maskinindustri.
\v betydelse äro även textil-, tobaks-, sprit-,
ement-, pappers-, och elektrotekniska
industrierna. Största banken är Banco de la naciön,
grun-ad 1905. Flera U.S.A.-banker ha öppnat kontor
när, ss. National City Bank of New York och
First National Bank of Boston.
Staden är utgångspunkt för en mängd
järnvägar, som nå till Patagonien i s., till
Kordil-lererna i v. och till det brasilianska höglandet i
n. Den är tillika en viktig knutpunkt i
världs-flygtrafiken. Hamnen, som är Sydamerikas
största, är helt och hållet konstgjord, och dess
bassänger utmed sjösidan ha en längd av 8 km
och ett djup av 8—9 m. För stora fartyg kan
det dock stundom bli nödvändigt att stanna
i La Plata, 55 km längre ut. B. och La
Plata svara tills, för c:a 85% av Argentinas
import och 35—40% av dess export. — Till
Stor-B. höra främst Avellaneda (se d. o.) vid
kusten i s. ö. och sammanvuxet med B., Quilmes
(85,000 inv.) längre åt s. ö. med omtyckt havsbad,
Olivos och San Isidro vid kusten i n. v., båda
uppskattade rekreationsorter. — B. grundlädes
1535 av spanjoren Pedro de Mendoza och
flyttades 1580 av J. Garay till sin nuv. plats.
Upprepade försök av engelsmän, fransmän och
holländare att underlägga sig staden misslyckades.
I de spansk-amerikanska koloniernas resning mot
Spanien tog B. livlig del, och slutligen utropades
republiken 25 maj 1810. 1816 blev B. huvudstad
i Rio de la Platas förenta stater, senare republ.
Argentina. 1853 frigjorde sig B. och var fri
stat till 1859, då det åter ingick i konfederationen.
1880 förklarades B. för Argentinska republikens
huvudstad. Panamerikanska kongresser höllos i B.
1910 och 1936. —• B:s folkmängd har uppvisat en
enastående hastig ökning sedan 1850-talet. 1853
hade B. 91,500 inv., 1887 433,000, 1895 663,854,
1903 891,268 och 1922 nära 1 3A mill. inv.
Plaza de la Repüblica i Buenos Aires.
Buer [bör], stad i Westfalen, sedan 1928
förenad med Gelsenkirchen.
Buergers sjukdom [by’rgars], en
blodkärls-sjukdom, först beskriven av tysken v. Winiwarter
1879 och därefter av amerikanaren Buerger 1908;
den består i en inflammation med
blodproppsbild-ning i artärerna, delvis också av venerna, särsk.
till de nedre extremiteterna och leder därigenom
ofta till kallbrand. Sjukdomen förekommer särsk.
hos män i åldern 20—40 år och i synnerhet hos
rökare; dess orsak är i övrigt okänd.
Buff [bof], Charlotte (1753—1828),
urbilden för Lotte i Goethes ”Die Leiden des j ungen
Werther”. Förlovad med arkivsekreteraren
Kest-ner, med vilken hon senare gifte sig, gjorde hon
1772 Goethes bekantskap men besvarade icke hans
lidelsefulla kärlek.
Buffa [bo’fa], mus., se Buffo.
Buffalmacco [bofalma’kå], eg. Bonamico,
florentinsk målare, verksam under 1300-talets
förra hälft. Av B. finnes en serie
freskomål-ningar med motiv ur Kristi lidandes historia i
Ba-diakyrkan i Florens. Dessa målningar visa en
temperamentsfull, realistisk stil och en
synnerligen rik och skiftande individualiseringsförmåga.
Buffalo [ba’falåu], stad i staten New York,
U.S.A., vid Eriesjön och Niagarafloden, c:a 25
km s. ö. om Niagarafallen; 577,000 inv. (med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
