Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bua - Bual - Buat, Edmond Alphonse Léon - Bubalis - Bubalus - Bubastis (Bubastos) - Buber, Martin - Bubnoff, Serge von - Bubo - Bubon - Bubonpest - Bucaramanga - Buccina el. bucina - Buccinum - Bucco - Bucentoro - Bucephalus - Bucer, Martin - Buceros - Buch, Leopold von - Buchan, Alexander - Buchan, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Bua—Buchan
80
Bua, fiskläge och badort i Värö socken i
Halland.
Bual [bjö’al] (eng.; port, boal’), ett fylligt,
mörkt madeiravin.
Buat [bya’], Edmond Alphonse Léon,
fransk general (1868—1923). Under i:a
världskriget var B. 1915 brigadchef i striderna vid
Mesnil och Maisons-de-Champagne, blev
divisionschef i juni 1916 och i början av 1917 chef
för allmänna artillerireserven. 1918 i april blev
B. chef för 17:e armékåren, i juni för 5:e armén,
vilken han ledde i slaget vid Reims, och i juli
generalstabschef i stora högkvarteret. 1920
utnämndes B. till chef för generalstaben.
Bübalis, se Koantiloper.
Bübalus, se Bufflar.
Buba’stis (B ub as t os), fornegyptisk stad i
Nildeltat vid flodens ö. huvudarm (i närheten
av det nuv. Zagazig). I slutet av 1880-talet
utgrävdes stadens ruiner. Bland påträffade
minnesmärken funnos även resterna av stadens
huvudtempel, helgat åt gudinnan Bast (Bastet),
varav B. har sitt namn. Denna gudomlighet
är närmast att anse som en av de många lokala
varianterna av himmelsgudinnan. Hon
framstäl-les med katthuvud, och katten var hennes heliga
djur.
Buber [bö’bar], Martin, judisk
religions-filosof (f. 1878), docent vid univ. i Frankfurt
a. M. 1924, prof, i religionssociologi vid
hebreiska univ. i Jerusalem 1937. B. är en djup
kännare av judisk mystisk fromhet (chassidismen)
och har gjort en stor insats för den moderna
judendomen, i synnerhet sionismen. Judendomen är
enl. B. kallad att förverkliga livsenhetens
allmänmänskliga ideal. — Litt.: W. Michel, ”M.
B.” (1926); H. Kohn, ”M. B. Sein Werk und
seine Zeit” (1930).
Bubnoff [bo’bnåf], Serge von, tysk
geolog (f. 1888 i S:t Petersburg), e. o. prof, i
Breslau 1925, prof, i geologi och paleontologi i
Greifswald 1929. B. har utgivit ett stort antal
mestadels sammanfattande arbeten i tektonisk och
regional geologi, ss. ”Die Gliederung der
Erdrin-de” (1923), ”Geologie von Europa” (3 bd, 1926
—36), ”Deutschlands Steinkohlenfelder” (1926)
och ”Grundprobleme der Geologie” (1931). B.
utger sedan 1938 ”Geologische Jahresberichte”.
Bübo, se Berguv.
Bubon [-å’n], en ansvällning av lymfkörtlar
vid vissa infektionssjukdomar.
Bubonpest [-å’n-], böldpest, se Pest.
Bucaramanga [-ma’nga], stad i n. Colombia,
300 km n. n. ö. om Bogotå, huvudstad i dep.
Santander; 70,000 inv. Centrum för ett av
landets viktigaste kaffeodlingsområden. Järnväg
leder till Puerto Wilches vid Rio Magdalena.
Viktig flygstation.
Bu’ccina el. b ü c i n a, lat., antikt
biåsinstrument, urspr. ett herdehorn av rak, konisk,
spiral-vriden form, sedermera ett militärinstrument av
metall och i form av ett spiralvridet rör, böjt
nästan i cirkel.
Bu’ccinum, se Kongsnäcka.
Bu’cco, en av maskerna i de atellanska
lustspelen, se Atellaner.
Bucentoro [botjentå’rå], el. Bucentau’r,
en venetiansk praktgalär, i vilken 1311—1789
dogen varje Kristi himmelsfärdsdag for ut på
Adriatiska havet och kastade en ring i vågorna
till tecken på Venedigs förmälning med havet,
d. v. s. dess sjöherravälde.
Buce’phalus [-f-], eg. ”oxhuvud”, Alexander
den Stores stridshäst; bildligt: eldig springare.
Bücer, Martin, se Butzer.
Büceros, se Hornfåglar.
Buch [bök], Leopold von, tysk geolog,
friherre (1774—1853). Han studerade vid
bergsakademien i Freiberg under A. G. Werner och
antog dennes neptunistiska åskådning. Men sedan
han lärt känna vulkanerna i Italien och (de
utslocknade) i Auvergne, övergick han till
pluto-nisterna, vilkas seger därmed blev avgjord. B.
kunde som förmögen privatman helt ägna sig åt
sin vetenskap och företog talrika forskningsresor
till olika delar av Europa, däribland en tvåårig till
Skandinavien (1806—08), skildrad i ”Reise durch
Norwegen und Lappland” (1810). Efter Werners
död gällde B. i Tyskland som samtidens främste
geolog och ägnade sig med stor mångsidighet
åt nästan alla geologiska och paleontologiska
frågor. B. utgav bl. a. en geologisk karta över
Tyskland i 42 blad (1826; flera uppl.).
Buchan [ba’kan el. ba’kan], Alexander,
skotsk meteoro log (1829—1907), skotska
meteorologiska sällskapets sekr. 1860. Bl. hans arbeten
må nämnas en banbrytande avhandling om
lufttryckets fördelning och de förhärskande
vindriktningarna på jordytan. Hans ”Handy book of
meteorology” (1867) är övers, till sv. (1874). I
Challengerexpeditionens vetenskapliga iakttagelser
skrev han ”Atmospheric circulation” och ”Oceanic
circulation”.
Buchan [ba’^an el. ba’kan], John, från
1935 1 æ baron Tweed smuir of E 1 s f i e 1 d,
brittisk författare (1875—1940). Han var 1901
—03 ämbetsman i
Sydafrika (privatsekreterare åt Lord Milner)
och var sedan 1906
fästad vid
förlagsfirman Th. Nelson &
sons. Under 1 :a
världskriget tjänstgjorde han
1916—17 i brittiska
högkvarterets stab
med överstelöjtnants
grad och var 1917—
18 officiell
propagandaledare. 1927—35 var
han medl. av
parlamentet och från 1935
generalguvernör i Canada. Han blev tidigt
uppskattad som förf, av äventyrsromaner, ss.
”Pres-ter John” (1910), ”The thirty-nine steps” (1915;
sv. övers. 1936), ”Greenmantle” (1916; sv. övers.
1918—19), ”The three hostages” (1924; sv. övers.
1925) och ”The island of sheep” (1936; sv. övers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
