Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröstböld - Bröstdroppar - Bröstfenor - Bröstgång - Brösthåla - Brösthöjdsdiameter - Bröstkakor med opium - Bröstkatarr - Bröstkorg - Bröstkota - Bröstkörtel - Bröstmur - Bröstning - Bröstpulsådern - Bröstpulver - Bröstsaft - Bröstsim - Bröstverk - Bröstvårta, mamill - Bröstvärn - Bröt - Bröt-Anund - B. Sc. - B-skatt - B. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
Bröstdroppar—B. T.
78
uppkommer framför allt under digivning.
Orsaken är vanligen infektion, och behandlingen måste
i de flesta fall vara operativ.
Bröstdroppar, benämning på olika slags
far-maceutiska beredningar med slemlösande och
host-stillande verkan. Vanliga b., även benämnda
danske kungens bröstdroppar el. rävlungsaft,
bestå av lakritsextrakt i fänkålsvatten, försatt med
ammoniakhaltig anissprit. Dubbla b. utgöras
av en blandning av tre d. vanliga b. och en d.
opiumdroppar med bensoesyra. B. med opium
innehålla lakritsextrakt, sprit, vatten, socker,
anisolja och 20% opiumdroppar. Roséns b.
innehålla lakritsextrakt och socker, lösta i
mar-salavin, saffran och 2°/o opium.
Bröstfenor, de pariga extremiteterna hos
fiskarna, som sitta framtill på kroppens sida och
äro homologa med landdjurens främre
extremiteter.
Bröstgång, se Lymfkärl.
Brösthåla, se Bröstkorg.
Brösthöjdsdiameter, det mått, som vid
mätning av stående träd förefinnes 1,3 m över
marken.
Bröstkakor med opium bestå av
lakritsextrakt, socker, arabiskt gummi, toludroppar och
glykos samt hålla 1 cg opium i varje kaka.
Bröstkatarr, se Bronkit.
Bröstkorg, thorax, de ben, som skyddande
omsluta brösthålan och där belägna organ. Hos
människan består den av 12 bröstkotor i
ryggraden, 12 par mot dem ledande revben, med
brosk vid de främre ändarna, samt framtill
bröstbenet (sternum), ett platt, nästan
rektangulärt ben, nedtill avsmalnande i en stundom
broskig spets. Rummen mellan revbenen äro
utfyllda av bindväv och muskler; utanpå ligga andra
muskler och allra ytterst huden. B. tillslutes
upptill av halsens mjukdelar, nedtill av
mellangärdet. I den sålunda bildade brösthålan
inneslutas hjärtat med till- och avgående stora
blodkärl, lungorna, största delen av matstrupen,
bröstgången, sympatiska nerven, brässkörteln
(thymus) m. m. Hos människan bildar thorax,
om därifrån avlägsnas skuldrorna med tillhörande
muskler, en i sin övre spets avrundad, nedtill
snett avskuren kägla, med antydning till fyra
buktiga sidor och fyra starkt avrundade
långskanter; baktill är den rakare och längre än
framtill. Baktill skjuta kotornas kroppar som en
hög, avrundad ås in i hålan, till följd varav denna
vid genomskärning har njur form. — Hos övriga
däggdjur är thorax mer än hos människan
avplattad från sidorna, och ryggdelen står hos dem
fram i en ofta skarp kam.
Bröstkota, se Kota.
Bröstkörtel, en hos människan på vardera
brösthalvans framsida befintlig körtel, som under
vissa omständigheter avsöndrar mjölk. Även apor
och flädermöss ha b., medan hos övriga
däggdjur mjölkkörtlarna äro belägna på buken i två
rader el. i ljumskarna (juver). Anlag till b.
finnes hos båda könen. Hos mannen kvarstår den
dock vanl. rudimentär och saknar
avsöndrings-förmåga, hos kvinnan utväxer den fram emot
pubertetsåldern starkare samt får då sin
karakteristiska storlek och rundning. Det är först
under havandeskap, som den når sin fulla
utveckling såsom avsöndrande organ. — Se även
Bröstvårta.
Bröstmur, mot broöppning vettande del av
landfäste (frontmuren), ävensom på stenbro och
stundom på landfäste uppmurad stenbarriär
(bröstvärn).
Bröstning, se Bröstvärn.
Bröstpulsådern, den del av stora
kroppspuls-ådern, som befinner sig i brösthålan.
Bröstpulver, se Gummipulver.
Bröstsaft, en söt, slemmig blandning av
host-lindrande och slemlösande medel.
Huvudbeståndsdelen utgöres av sockersirap, alteasirap,
senega-sirap, pertussin el. dyl. samt arabiskt gummi och
vatten, vartill vanl. blandas andra medel med
kraftigare verkan, ss. kräkrotdroppar samt opium el.
kodein.
Bröstsim, se Simning.
Bröstverk, mus., registergrupp, i den
tre-manualiga orgeln vanl. (i) andra manualen.
Bröstvårta, m a m i 11, den från mjölkkörtelns
yta el. spets framspringande tapp, i vilken
körtelns utförsgångar utmynna. Huden är (hos
människan) i bröstvårtans närmaste omgivning
mörkare pigmenterad, blekt brunröd till svartbrun,
och kallas vårtgården. Vårtan höjer sig
klubblik ur gårdens mitt, är mörkare än
omgivande hud samt på ytan ojämn, liksom klyftad;
å spetsen, som är blekt rosenfärgad, utmynna de
15—20 utförsgångarna för mjölkkörteln.
Bröstvärn. 1) (Bröstning). Dets. som
balustrad (se d. o.).
2) För eldgivande skyttar uppfört skydd av
jord, snö, trä, sten el. betong. B:s övre yta
kallas krön, skärningen mellan krönet och
inner-sluttningen eldlinje. För skyttarna utföres ofta en
särskild skyttebank att stå på.
Bröt. Vid flottning händer stundom, att
flottgodset fastnar i vattendraget, så att en väldig
timmeranhopning, kallad bröt el. fäste,
uppstår. I smala vattendrag kan en dylik orsakas
av att en lång stock lägger sig på tvären över
flottleden och hindrar det framflytande virkets
genomgång. Oftast uppstår emellertid b. genom
att en el. flera stockar kila sig fast vid stenar
på någon grund plats i vattendraget. En sådan
b. är ofta svår att lossa; stundom tillgripes
sprängning med dynamit. Lossandet av
timmer-brötar är ett farligt arbete, som kräver stor
vaksamhet och vighet hos manskapet.
Bröt-Anund, konung, se Anund.
B. Sc. [bi’ es si’], förk. för eng. Bachelor
of Science.
B-skatt. 1) B. kallades enl. k. f. 31 okt.
1919 den del av bolags inkomstskatt, som avsåg
att träffa den del av inkomsten, som ej i vanlig
ordning utdelades till aktieägarna. B. ersattes
1927 med ersättningsskatt.
2) Preliminär B., se Debitering.
B. T., konservativ middagstidning i
Köpenhamn, gr. 1916. Den utges av samma officin
som Berlingske Tidende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
