Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broms (rörelsemotstånd) - Broms, Gustaf Emil - Bromsar (tvåvingar) - Bromsdynamometer - Bromsilver - Bromsilverpapper, bromidpapper - Bromsilverplåt, bromsilvergelatinplåt - Bromsilvertryck, bromsilverbild - Bromslarvsjuka - Bromsljus - Bromsregulator - Bromssko - Bromsstrålning - Bromssträcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Broms—Bromssträcka
890
På Statens järnvägar ha med början 1920
installerats ett enhetligt och modernt b.-system,
urspr. av typ Kunze-Knorr, sedermera fr. o. m.
1935 modifierat och förbättrat enl. tysken W.
Hildebrands system, typ Hildebrand-Knorr.
Numera är hela vagnparken inrättad för bromsning
med tryckluft, varvid en del lastvagnar utan
b.-inrättning endast ha genomgångsledningar för
luften, ”ledningsvagnar”. Handbromsning
förekommer vid linjetrafik icke ens på godståg.
Slangkopplingarna äro anpassade efter europeisk
standard, vilket är ett av villkoren för att
vagnarna skola kunna användas i internationell
sam-trafik.
Broms, Gustaf Emil, affärsman (1849—
1903). Mot slutet av 1880-talet började B.
intressera sig för de med engelsk kapital
öppnade järnmalmsfyndigheterna i Norrbottens
län, bildade 1890 tills, m. överstelöjtnant C. O.
Bergman och direktör
A. Hummel ab.
Gällivare malmfält, blev
snart huvudintressent
i detta bolag och
sedermera även i
Lous-savaara-Kiirunavaara
ab., sedan
Gällivare-bolaget 1892
förvärvat aktiemaj oriteten i
sistnämnda bolag, samt
kvarstod såsom
bolagens ledare till 1901.
B. var en av
förgrundsfigurerna i den
lappländska
gruvin
dustriens snabba utveckling under 1890-talet. B.
uppträdde även vid flera tillfällen såsom mecenat
för norrländska kultursträvanden och
naturvetenskaplig forskning.
Bromsar, Taba’nidae, en familj tvåvingar.
Hithörande flugor äro alla stora el. medelstora
arter, med stort men kort huvud med stora, i
grönt och purpur skimrande ögon. Vingarna äro
stora, breda och längre än bakkroppen.
Stick-snabeln är ofta rätt kort men kan hos vissa
tropiska arter bli lika lång som kroppen. B:s
larver leva i vatten el. fuktig jord, och
fullvuxna b. påträffas därför i synnerhet nära
fuktiga ställen. Blott honorna suga blod; hanarna
livnära sig av safter ur växtriket. B. äro
utpräglade dagdjur, sticka ej på kvällen el. natten utan
tycka om klara och varma dagar, då de äro
livligast mitt på dagen. Till följd av sin storlek och
sina smärtsamma stick höra b. till våra värsta
blodsugare. Omkr. 2,000 arter äro kända. Av
de till vår fauna hörande släktena märkas först
och främst de egentliga b. (Tabanus), som
till färgen äro mörkt bruna el. grå och räkna
20 svenska arter, av vilka den omkr. 20 mm
långa boskaps- el. fäbromsen (T. bovinus)
är den vanligaste, medan längre norrut i
Lappland renbromsen (T. tarandinus) är allmän.
Vidare märkas regnbromsen (Haematopota
pluvialis), karakteristisk genom sina grå- el.
brunaktiga vingar med klara små fläckar och
Bromsar. A boskaps- el. fäbroms, B blindbroms, C
regnbroms. Samtliga honor.
strimmor, som ge dem ett spräckligt utseende,
samt blindbromsarna el. b 1 i n n i n g a
r-na (Chrysops), som äro lätta att känna igen på
sin brokiga kropp och sina metallglänsande ögon.
Bromsdynamometer, se Dynamometer.
Bromsilver, se Silverbromid under
Silverföreningar.
Bromsilverpapper, bromidpapper, med
bromsilvergelatinemulsion överdraget, ljuskänsligt
fotografiskt papper. B. användes huvudsaki. för
förstoring.
Bromsilverplåt,
bromsilvergelatin-p 1 å t, se Fotografi.
Bromsilvertryck, bromsilverbild, på
bromsilverpapper framställd fotografisk bild.
Bromslarvsjuka, skada i huden hos
nötkreatur och ren, förorsakad av nöt- el. renstyngens
larver. Lagstiftningsåtgärder ha vidtagits för
utrotande av nötstynget. K. m:t äger på
framställning av vederbörande hushållningssällskap och
landsting förordna, att inom
hushållningssällskapets område el. del därav larver av nötstynget
(nötbromsen) genom djurägarens försorg utrotas
på nötkreatur över ett års ålder. Vid kampen
mot b. nyttjas smörjmedel, särsk. derrisolja.
Bromsljus, en anordning på automobiler,
bussar, trådbussar m. m., som tydligt anger för ett
efterföljande fordon, att inbromsning äger rum.
B. är dock enl. gällande trafikförordningar icke
obligatoriskt för motorcyklar. B.-lampan styres
av en på bromspedalen anordnad kontakt.
Bromsregulator, se Tågbroms.
Bromssko, apparat, som anbringas å rälsen
för att vid växling stoppa järnvägsfordon el.
hindra dess igångsättande.
Bromsstrålning, den kontinuerliga
elektromagnetiska strålning, som utsändes från en elektriskt
laddad partikel i rörelse, om dess hastighet
uppbromsas. På detta sätt antages den
kontinuerliga röntgenstrålningen från ett röntgenrör
uppkomma genom den plötsliga minskningen av
katodstrålarnas (elektronernas) hastighet vid
anslaget mot antikatoden.
Bromssträcka. I allm. betecknas med b. den
distans, på vilken ett motorfordon under
påverkan av bromsarna kan stannas. B. ökar vanl.
nära kvadratiskt med begynnelsehastigheten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
