Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bromma (församling i Stockholm) - Bromma (socken i Skåne) - Bromma flygplats - Brommeboplatsen - Brommetaller - Bromnatrium - Bromoform - Bromoljetryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Bromma—Bromol jetryck
886
hov, Äkeslund, Ålsten och
Äppelviken. Areal 24,56 km2,
85,202 inv. (1950).
Huvuddelen av B. upptages av
bostadsområden, men
industrien är rikt företrädd på
Essinge-öarna, inom
Marie-häll och Ulvsunda
industriområde. I Beckomberga
finnes ett staden tillhörigt
sinnessjukhus. I Stora Mossen
ligger Högre Allmänna
läroverket i B. Till Ulvsunda
industriområde leder från
Sundbyberg en Stockholms
stad tillhörig järnväg. Inom
B. ligger Bromma flygplats.
Kring sjön Judarn en
vacker naturpark. — Redan 1314
omnämnes B. och antages
då ha tillhört Solna
socken. B. inkorporerades 1916,
med undantag av Sundbyberg, med Stockholm.
B., som är rikt på fornlämningar, har sin äldsta
•stenkyrka delvis bevarad i den nuv.; den är en
rundkyrka av gråsten från noo-talets senare del,
vilken haft försvarsvåningar över
församlingsrummet. Nuv. koret är byggt över den
Stiern-•cronska graven; ett annat gravkapell är Urban
Hiärnes familjegrav. Den låga klockstapeln
bygg-■des 1692—95.
Bromma, socken i s. Skåne; en halv mil n.
om Ystad; Herrestads härad, Malmöhus län;
■9,61 km2, 478 inv. (1950). Kuperad och bördig
mark. 856 har åker. Kyrkans skepp och kor
äro medeltida. B. bildar med Sövestad, Bjäresjö
och Hedeskoga ett pastorat i Lunds stift, Ljunits
och Herrestads kontrakt; ingår i storkommunen
Herrestad.
Bromma flygplats, landflygstation v. om
Stockholm med c:a 10 km bilväg till stadens
centrum. B., som är försedd med
permanentbe-lagda rullbanor i flera riktningar, öppnades för
trafik 1936. Flygplatsen är försedd med
fullständig radiostation för kommunikation med och
pejling av flygplan. Samtliga banor, av vilka den
största är 60 m bred och 2,000 m lång, ha
radiofyrar. I anslutning till stationsplattformen
äro uppförda stationsbyggnad med kontrolltorn
samt hangar- och bensindistributionsanläggning.
B. är den viktigaste svenska flygplatsen och
utgör slutstation för ab. Aerotransports och Svensk
interkontinental lufttrafik ab:s samt
samtrafikerande utländska flygbolags linjer. Utefter
flygplatsens n. ö. gräns har ab. Aerotransport sina
hangar- och verkstadsutrymmen. Till 1947
förvaltades B. av en särskild flygplansförvaltning
under Stockholms stads flyghamnsstyrelse men
övertogs därefter av staten samt sorterar under
Luftfartsstyrelsen. Antalet landningar och
starter på B. 1948 var 37,966 och antalet in- och
utgående passagerare 171,263.
Brommeboplatsen, en vid Bromme i s. v.
Själland, strax n. om Sorö, av E. Westerby
1944 funnen stenålder sboplats, som danska Na-
Bromma flygplats.
tionalmuseet 1945—46 lät utgräva. Platsen är
en låg, sandig udde, som skjuter ut i en mosse
längs ett vattendrag. Boplatsens ålder har
fastställts till den s. k. Alleröd-perioden, ett
tempererat avsnitt mitt i arktisk tid efter storisens
avsmältande, c:a 10,000 år f. Kr. Boplatsens
fornsaker utgöras uteslutande av flintredskap.
Yxor och mikroliter saknas. Av fynden av
djurben att döma har faunan varit arktisk. B. är
t. v. Danmarks och Nordens äldsta säkert
daterade boplats och den hittills bästa nordiska
representanten för lyngbykulturen.
Brommetaller, se Bromväte under
Bromför-eningar.
Bromnätrium, bromvätesyrans natriumsalt, se
Bromkalium och Natriumföreningar.
Bromofo’rm, en klar, färglös, i vatten nästan
olöslig vätska, som till sina egenskaper mycket
liknar kloroform och som har analog
sammansättning (CHBrs). Är ett värdefullt medel mot
kikhosta.
Bromoljetryck, ett av engelsmannen E. J.
Wall 1907 angivet och av hans landsman C.
Welborne Piper s. å. utarbetat fotografiskt
ko-pieringsförfarande. Efter ett fotografiskt
negativ framställes på vanligt sätt en bild på
brom-silverpapper. Bilden behandlas med ett s. k.
b 1 e k b a d, en vattenlösning, vars
huvudbeståndsdelar äro kaliumbromid och
kaliumbikro-mat. Därvid överföres silvret till bromsilver, och
samtidigt bildas kromoxid, som verkar garvande
på gelatinhinnan. Sedan bromsilvret och
kromoxiden avlägsnats, behandlas bilden med tillhjälp
av lämpliga penslar, s. k. stötare, med fet färg,
som fastnar blott där gelatinskiktet är garvat och
därför relativt torrt men lämnar de ogarvade,
mera fuktiga ställena mer el. mindre färgfria.
Man får då på papperets gelantinskikt en bild av
fet färg. Då infärgningen kan ske med rätt stor
individuell frihet, kan den urspr. bilden till en
viss grad omarbetas efter behag, varför b.
brukas som konstnärligt fotografiskt uttrycksmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
