Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braunsberg - Braunschweig - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763 Braunschweig 764
hörde därefter Polen och kom vid dess första
delning 1772 till Preussen. B. tillhör nu den av
Polen administrerade delen av Ostpreussen.
Bråu’nschweig [-Jvaik], eng. Brunswick. 1)
Före 1946 delstat i mellersta Nordtyskland; 3,571
km2; 603,000 inv., tillhör nu den brittiska
ockupationszonen och ingår sedan 1946 i Niedersachsen.
B. omfattar tre från varandra skilda huvuddelar
intill och på Harz jämte ett antal smärre
landstycken (enklaver) invid dessa och omslutes av
Hannover, Sachsen och Westfalen. Ett mindre område
s. ö. om Bremen (amtet Thedinghausen) tillhör
likaledes B. Huvudstad är Braunschweig vid Oker.
Norra huvuddelen kring Oker och Aller går ut
på nordtyska låglandet men hör i huvudsak till
det småbergiga och vågkulliga Harzförlandet
(Elm 327 m). V. delen mellan Weser och Harz
genom flytes av Leine och är likaledes ett
små-bergslandskap (ö. Weserberglandet: Ith, Hils,
Solling). Harzlandet genomflytes av Bode (till
Saale) och tillhör i huvudsak Unterharz men
går i ö. upp inemot Broeken (Wurmberg 968 m).
Religionen är evangelisk lutersk. De n. och v.
delarna ha delvis mycket bördig jordmån
(lössjord), och Harzförlandet hör till de nordtyska
vit-betsockerdistrikten. Kring huvudstaden utbreda sig
vidsträckta slätter med odling av
trädgårdsväxter, sparris m. m. Huvudsädesslagen äro vete och
råg. Boskapsskötsel idkas på Harz.
Mineraltillgångarna utgöras av brunkol (Helmstedt),
järnmalm (Harz), bergsalt, kalisalter (Thiede) m. m.
Industrien företrädes av masugnar, cement-,
porslins-, socker- och konservfabriker, stenindustri
m. m. Största städerna äro B., Goslar och
Wol-fenbüttel. En bekant kur- och vintersportort är
Harzburg.
Historia. De braunschweigska länderna voro
urspr. en del av hertigdömet Sachsen och
tillhörde som allodialgods den w e 1 f i s k a ätten.
De utgjorde kärnlandet i Henrik Lejonets välde,
och hans sonson Otto Barnet (d. 1252) upphöjdes
1235 till hertig av B. och Lüneburg. De
braunschweigska länderna delades 1267 mellan äldre
huset Lüneburg (hertigdömet Lüneburg samt
städerna Hannover och Celle) och äldre huset
Braunschweig (hertigdömet B., Kalenberg,
Göttingen m. m.). Ur det senare framgingo bl. a.,
från 1569, yngre huset B.-Lüneburg (härifrån
härstamma hertigarna av Lüneburg, kurfurstarna
och konungarna av Hannover samt huset
Hannover i England) och, från 1635, yngre huset
B.-Wolfenbüttel, vars bilinje B.-Bevern besteg
tronen 1735 med hertig Karl I (d. 1780), som från
1753 residerade i staden Braunschweig. Sedan
sonen, den bekante fältherren Karl II av B. (reg.
1780—1806), dött, införlivades B. av Napoleon
1807 med konungariket Westfalen men
återupprättades efter slaget vid Leipzig 1813 av Karls
son FredrikVilhelm, stupad 1815. Dennes
son Karl III framkallade genom godtycklig
styrelse och kränkning av den 1820
återupprättade ständerförfattningen allmän förbittring och
fördrevs 1830, då brodern Vilhelm (reg. 1830
—84) blev hertig. Under kriget 1866 anslöt sig
B. till Preussen, inträdde därefter i Nordtyska
förbundet och 1871 i Tyska riket. Vid Vilhelms
död skulle B. genom arv tillfallit det 1866 från
Hannover fördrivna huset B.-Lüneburg, men
dettas huvudman, Ernst August, hertig av
Cumberland, hindrades att intaga tronen i B. Enl.
en 16 febr. 1879 stiftad regentskapslag valde
lantdagen 21 okt. 1885 prins Albrekt av
Preussen (1837—1906) till regent. Dock
erkändes, att arvsrätten egentligen tillkom huset
B.-Lüneburg, vadan regentens ställning formellt
blott var provisorisk. Efter Albrekts död 1906
valdes 1907 till regent hertig Johan Albrekt av
Mecklenburg. Emellertid åstadkoms en försoning
mellan Preussen och hertigen av Cumberland, då
dennes son Ernst August 24 maj 1913
äktade kejsar Vilhelm II :s dotter Viktoria Luise;
sedan hertigen av Cumberland s. å. avsagt sig dels
alla anspråk på Hannover och dels anspråken på
B. till förmån för sonen, tillträdde denne med
förbundsrådets samtycke 1 nov. 1913 regeringen i
B. Vid tyska revolutionen i nov. 1918 nödgades
han abdikera, och B. förvandlades till en republik.
Efter nationalsocialisternas makttillträde ställdes
B. under en riksståthållare, vars maktområde 1937
utökades med Anhalt.
2) Huvudstad i B. 1), vid Oker; 181,000 inv.
B. är en gammal hanse- och furstestad i
förträffligt handelsläge vid den väst—östliga
huvudvägen n. om mellantyska bergen (Harz och
Harzförlandet) och tillika betydande industristad.
Stadens historiska minnen knyta sig främst till
Henrik Lejonet, som lät uppföra en borg i stadens
mitt (Dankwarderode), ännu bevarad som
grundmur för en modern praktsalsbyggnad; han
byggde domen därinvid (grundad 1172—73) och reste
på Burgplatz en pelare med ett bronslejon till
tecken på sin makt. Men stadskommunen hade
sitt eget centrum v. därom i nuv. Altstadtmarkt
med Altstadtrathaus och uppförde där
Martini-kirche (slutet av 1100-talet, senare ombyggd till
treskeppig hallkyrka). Andra kyrkor från denna
stadens uppgångstid äro Katarinakyrkan,
Andre-askyrkan och nuv. Ägidienhalle (urspr.
benedik-tinkyrka). Sitt försvar hade staden i vall och
grav, den senare bildad av Okers dubbelarmar;
vallarna äro nu promenader och
parkanläggningar. Nyare byggnader äro slott, teater,
museum (värdefull nederländsk tavelsamling),
rådhus. Från senaste medeltiden och renässansen
finnas många vackra privata byggnader i stadens
äldre delar. 1933 blev B. säte för en
protestantisk biskop. B. har teknisk högskola och är en
av de stora boktryckeri- och bokhandelsstäderna.
Industrien omfattar främst tillverkning av bilar,
optiska artiklar, pianon, bleckvaror,
charkuteri-varor m. m. B. är knutpunkt på järnvägslinjen
Magdeburg—Hannover. B. omtalas i urkunderna
alltifrån 1031, fick stadsrättigheter genom Henrik
Lejonet (1139—95), ingick på 1200-talet i
han-san och blev huvudort i ett av dess fyra distrikt
(Quartierstadt) samt förvärvade sig efter hand
nästan oberoende ställning. 1528 övergick B. till
reformationen (Bugenhagen). 1671 måste det åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
