Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindtryck - Blindundervisning - Blink, Carl - Blinkenberg, 1. Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Blindtryck—Blinkenberg
232
a b c d ef g h i j
klmnopqr stuvxyzåäö
Brailles system.
7 V 0
Moons system.
Alfabet för blinda.
Blindtryck, se Bokbinderi.
Blindundervisning. Undervisning i läsning
och skrivning kom naturligt nog att först bli
föremål för blindmetodik. Man sökte till en
början lära blinda att skriva vanlig handstil,
vilket lyckades med sådana, som, medan de ännu
sågo, varit skrivkunniga, men gav mycket
dåliga resultat för de övriga. För meddelanden med
seende begagna de blinda än i dag en plan,
färgad skrift. Många nyttja dock de av seende
brukade skrivmaskinerna. Vid meddelanden
mellan blinda användes ojämförligen mest ett
alfabet av upphöjda punkter, uppgjort av Louis
Braille (se d. o.). En mängd olika apparater
för blindskrift ha konstruerats.
Haüy (se d. o.) var den förste, som tryckte
böcker för blinda. Han använde vanliga
bokstäver i relief. Då dessa voro mycket skrymmande
och svårlästa, konstruerades särskilda alfabet,
bland vilka det moonska länge hade stor
spridning. Numera har det brailleska systemet även
för boktryck den största användningen. Vid en
mängd institut finnas nu tryckerier för
blindskrift, varjämte många enskilda för hand trycka
böcker åt lånbibliotek för blinda. I Stockholm
finnes sedan 1892 ett lånbibliotek för blinda,
vilket omfattar omkr. 14,000 band.
I Sverige skall enligt lag av 1896 varje barn,
vars synförmåga är till den grad försvagad, att
det ej med någon egentlig fördel kan deltaga i
vanlig skolundervisning, vid 7 års ålder anmälas
vid förskola (i Tomteboda), där
undervisningskursen beräknas till fyra år. Flertalet går
sedan till institutet, där kursen räcker 6 år och
där även yrkesutbildning sker. För barn från
10—14 år, som av någon anledning, t. ex. emedan
deras blindhet inträtt senare, ej kommit till
förskola, kvarstår plikten att anmäla sig vid
institutet. Skolråden skola tillse, att dessa
bestämmelser efterlevas.
Det kunskapsmått man vid blindundervisningen
söker bibringa är i allmänhet folkskolans. Som
små böra barnen övas med Fröbelarbeten,
mo-dellering i lera och andra handövningar, som avse
att uppöva känseln. Flätning och knytning tjäna
samma ändamål och kunna därjämte skaffa
arbetsförtjänst. Korgmakeri och borstbinderi ha
visat sig som de lämpligaste yrkena. De s. k.
kvinnliga handarbetena lämpa sig väl ur
upp-fostringssynpunkt. Numera lära flickorna med
framgång vävning och matlagning. Musiken har
stor betydelse för blinda som bildningsmedel och
även för deras självförsörjning, varför den vid
alla institut förekommer som undervisningsämne.
Särsk. i England går man långt häri. Brailles
system användes till nottryck. Som organister
och pianostämmare finna många blinda god
utkomst. I Sverige erhåller den blinde under
skoltiden undervisning i maskinskrivning, och vid
utträdet få samtliga elever vanliga skrivmaskiner.
Blink, Carl, pseud. för författarinnan
Louise Granberg.
Blinkenberg. 1) Christian B., dansk
arkeolog (1863—1948), fil. dr 1893, inspektör för
nationalmuséets antikavd. 1897—1916, doc. 1911
och prof, i arkeologi 1916—26. B. ledde jämte
K. F. Kinch de danska utgrävningarna i Lindos
på Rhodos 1902—05. Han var en framstående
och kunskapsrik arkeolog, som i synnerhet
ägnade sig åt den grekiska småkonsten (särsk.
märkas det banbrytande arbetet ”Fibules grecques
et orientales”, i Danske Videnskabernes Selskab,
Den vanligaste apparaten för skrivning av blindskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
