Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindhetsstatistik - Blindinstitut - Blindlandning - Blindlykta - Blindnässla - Blindpassagerare - Blindpatron - Blindpipa - Blindpressning - Blindpsykologi - Blindrote - Blindrå - Blindråtta - Blindskrift - Blindspelare - Blindtarmen - Blindtarmsinflammation, appendicitis - Blindtillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Blindinstitut—Blindtillägg
230
Göteborgs och Bohus län de lägsta blindkvoterna,
beroende på tillgång till ögonkliniker sedan lång
tid tillbaka. Mera avsides belägna län, ss.
Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Gotlands
län, ha i förhållande till folkmängden ett vida
större antal blinda. Vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda äro inskrivna ett 130-tal
lärjungar. De viktigaste blindhetsorsakerna i °/o
av elevantalet äro: bildnings fel 32,9 °/o, nedärvt
sjukdomsanlag 22,9 °/o, tuberkulos 4,3 %, olycksfall
3,6 % och ögonblennorré hos nyfödda 2,1 °/o.
Under perioden 1891—95 voro i medeltal 26% av
institutets och förskolans elever blinda genom
ögonblennorré (gonorroisk ögoninflammation hos
nyfödda), men denna blindhetsorsak har numera
så gott som försvunnit i vårt land.
Blindinstitut, se Blindanstalter.
Blindlandning kan företagas av ett flygplan
på en flygplats vid mörker el. dålig sikt. Härvid
användas antingen riktade radiovågor el.
radarapparater.
Blindlykta, handlykta, vid vilken ljuset kan
helt förskärmas med en lucka i avsikt att icke
förråda bäraren.
Blindnässla, se Plister.
Blindpassagerare, passagerare, som gömmer
sig ombord på ett fartyg, under el. i en
järnvägsvagn m. m. för att kunna färdas gratis.
Blindpatron, gevär spatron, som till formen
överensstämmer med den skarpa patronen men
saknar antändnings- och drivmedel. B. nyttjas
för inlärande av laddningsgreppen.
Blindpipa, eg. som prydnad tjänande, icke
ljudande pipa i orgel; i utvidgad bemärkelse:
onyttig medl. av en sångkör el. över huvud om
en osjälvständig el. onyttig person.
Blindpressning, se Bokbinderi.
Blindpsykologi. Den skada, varav den blinde
lider, hänför sig till ett yttre organ, under det
att hjärnan i de flesta fall är oberörd. Den
blindes själsliv är därför i stort sett detsamma
som hos den seende. Genom sinnena får
medvetandet sina intryck. Fattas ett sinne, bli
intrycken mera sparsamma, och vissa luckor måste
tydligt uppstå, vilka ej helt kunna utfyllas, men
genom att ständigt andra sinnen anlitas, träda
dessa i stället. Det är särsk. känseln, som
härvidlag övertar synens roll. Allt vad man inhämtar
genom synen, med undantag av färger och
perspektiv, kan i stort sett förmedlas genom känseln.
B. inskränker sig därför till studiet av det sätt,
på vilket den blinde kan ersätta den felande
synen genom att fullt utnyttja sina andra sinnen,
som sålunda få vikarierande inträda i synens
ställe.
Blindrote kallas, inom en på två led uppställd
truppavdelning, rote, i vilken den bakre mannen
saknas.
Blindrå, en rå, som å forna tiders segelfartyg
(intill år 1830) hängde horisontalt under
bog-sprötet utanför fockstaget och till vilken blindan
el. blindseglet var fäst.
Blindråtta, Spa’lax ty’phlus, en från Galizien
Blindrå med blinda på svenskt örlogsskepp från
1600-talet.
och Ungern över s. ö. Europa, s. v. Asien och
n. ö. Afrika utbredd blind gnagare, som genom
sitt underjordiska levnadssätt bildar en
motsvarighet till mullvaden bland insektätarna.
Fram-benen äro kraftigare än bakbenen och försedda
med väldiga grävklor. Huvudet är tjockare än
kroppen, med trubbig nos; svans saknas.
Färgen är grå el. gråröd, längden 2 dm. B.
uppkastar högar, som äro större än mullvadens men
låga. Födan består av rötter.
Blindskrift, se Blindundervisning.
Blindspelare, schackspelare, som spelar ett el
flera partier samtidigt utan att se brädet.
Blindtarmen, caecum, den del av tjocktarmen,
som ligger i högra höftgropen nedanför
tunntarmens övergång i grovtarmen. Den mäter 6—8 cm
i såväl bredd som längd och avgränsas från
tunntarmen genom en valvelbildning. Från b:s
nedre del utgår ett smalt maskformigt bihang
(appendix vermiculäris el. proce’ssus vermifo’ri
mis), som kan vara av växlande längd, 2—20
cm och mera. Detta bihang är säte för den
sjukdom, som kallas blindtarmsinflammation (se d. o.).
Blindtarmsinflammation, appendicitis,
en sjukdomsprocess i det från blindtarmen
utgående maskformiga bihanget (appe’ndix).
Sjukdomen kan förete alla övergångar mellan en
obetydlig, till slemhinnan begränsad (katarral)
förändring ända till fullständig brandig
nedsmält-ning med bristning och därav orsakad
bukhinne-inflammation. Vid denna sjukdom påträffas olika
bakterier, vilka dels äro att betrakta som den
direkta anledningen till b., dels härröra från
bakteriefloran i tarmen. Symtomen börja i tyr
piska fall med smärtor i buken, ofta i
maggropen el. kring naveln, vilka småningom lokalisera
sig till högra nedre delen, där ömhet framträder.
Allmänna obehag, kväljningar och ej sällan
kräkningar tillhöra sjukdomsbilden. Påskyndad
puls och måttlig feber äro vanliga symtom men
förekomma ej alltid. Lindriga fall kunna vara
raskt övergående, i svårare är b. synnerligen
livsfarlig. Sjukdomens utpräglade benägenhet
att återkomma och omöjligheten att säkert
förutsäga den vidare utvecklingen göra en operation
nödig i de flesta fall. Själva det operativa av?
lägsnandet av appendix kan betraktas som
ofarligt, och denna åtgärds utsträckta användning
har betydligt minskat dödligheten i b.
Blindtillägg, se Blindhetsersättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
