Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bastion - Bastnäs - Bastonad - Bastparenkym - Bastrumma - Basttjärnsfältet - Bastu - Bastuba - Bastuträsk - Basun - Basuto - Basutoland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Bastnäs—Basutoland
466
Bastioner (a), b faser, c
flanker, d kurtiner.
En
bastionsbefästning sam-mansättes av fyra
el. flera
bastione-rade fronter. Detta
befästningssätt
avser att borttaga
alla s. k. döda
vinklar, åstadkomma
flankerande eld framför befästningarna. Den
första bastionsbefästningen anlades på 1500-talet
i Italien. I Sverige påbörjades de första
bastionsbefästningarna under Johan III :s tid vid
Borgholms slott och Kalmar.
Bastnäs, gruvfält vid Riddarhyttan i
Västmanland, mest känt genom den i två gruvor där
påträffade ceriummalmen, som huvudsaki.
består av silikatet cerit jämte en del andra sällsynta
ceriummineral. B. har givit flera hundra ton rik
ceriummalm.
Bastonäd (sp. bastona’dd), prygel, stryk.
Bastparenkym, se Ledningsvävnad.
Bastrumma. 1) Se Trumma. — 2) Se
Baskista.
Basttjärnsfältet, järnmalmsfält i Ljusnarsbergs
socken, Örebro län, med manganrik skarn
järnmalm. B. bearbetades på 1850-talet, men större
brytning kom i gång först omkr. sekelskiftet.
Bastu, se Badstuga.
Bastuba, se Tuba 1.
Bastuträsk, municipalsamhälle (sedan 1936) i
Norsjö socken, Västerbottens län; 6,53 km2, 704
inv. (1950). B. är knutpunkt på N. stambanan
för järnvägen till Skelleftehamn. Tax.-värdet å
fastighet 1,337,000 kr., till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 1,437,910 kr. (1949).
Basün (ty. Posau’ne, it. trombo’ne, lat. tuba).
1) Biåsinstrument av metall i olika
former. Användes redan av de äldsta folken, ss.
egypter och hebréer, sedermera av kelter, greker
och romare, mest vid religiösa högtidligheter.
I sin nuv. form förfärdigades b. redan i början
av 1500-talet. Den klassiska b. är en s. k.
dragbasun; instrumentet består av två i
varandra inpassade stycken, av vilka det ena (ett
dubbelrör, de s. k. ”stängerna”) kan genom
Dragbasun.
Dansande basutoflicka.
”drag” med högra handen skjutas ned och upp,
varigenom hela instrumentet förlänges el.
förkortas och således för vart drag ett nytt tonläge
med ny rad av naturtoner uppkommer. I nyare
tid har man uppfunnit ventilbasuner med
tre ventiler i stället för drag. De äro bekvämare
att behandla än dragbasunerna men stå efter dessa
i renhet och klang. B. byggdes förr i tre olika
storlekar (alt-, tenor- och basbasun), men numera
användes i allmänhet endast tenorbasun, vars
omfång är B1—c2. — 2) Ett 4,75—9,50 m långt
rörregister i orgelns pedal.
Basüto, sydafrikansk bantustam och dèt
viktigaste folket bland östbetsjuanerna; omkr.
800,000. De bebo Basutoland (se d. o.), där de
under engelsk överhöghet ännu i dag på sätt och
vis bilda ett eget rike. Urspr. sträckte sig
stammens område längre n. och innefattade även större
delen av nuv. Oranjefristaten. B. äro kraftiga,
intelligenta och arbetsamma och ha kanske mer
än något annat kafferfolk förstått tillägna sig
den europeiska kulturen.
Basutoland, brittiskt protektorat i Sydafrika,
n. ö. om Kapkolonien, kring övre Oranj ef loden
och dess bifloder, 30,343 km2, 564,000 inv.,
därav ej fullt 1,700 européer; hemland och
reservation för basutofolket. B. räknas som Sydafrikas
bästa sädeslandskap, och platåerna lämna bete åt
ofantliga boskapshjordar; boskap, spannmål och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
